Senast uppdaterad:
På samma sätt som det är en rättighet att delta i de allmänna valen är det en rättighet att på lika villkor och utan diskriminering kunna göra sin röst hörd och påverka politiken.
Många upplever otillgänglighet när de röstar
Många deltagare i vår undersökningspanel uppger att de är intresserade av politik och tycker att det är viktigt att samtala om politiska frågor. Men hälften är missnöjda med sina möjligheter att vara med och påverka.
Många upplever också brister i tillgängligheten när de röstar. I samband med valet 2018 fanns det både fysisk otillgänglighet och kognitiva brister.
MFD:s undersökningspanel: Tillgänglighet i det allmänna valet 2018
Vallokalerna har fysiska hinder och kognitiva brister
Tillgängliga vallokaler med tydlig och enkel information är avgörande för att alla ska kunna delta i de allmänna valen. Men vallokalerna har ofta fysiska hinder och kognitiva brister. Det visar vår kartläggning av tillgängligheten i vallokalerna i samband med valet 2018.
Val på lika villkor? En studie av tillgängligheten vid de allmänna valen 2014
Sämre demokratisk delaktighet bland personer med psykisk funktionsnedsättning
Personer med psykisk funktionsnedsättning saknar ofta resurser att ta plats i samhället. Samtidigt finns det ofta vilja att förändra samhället utifrån egna erfarenheter. Det visar vår kartläggning av deltagande och delaktighet i mellanvalsdemokratin för personer med psykisk funktionsnedsättning (2016).
Demokratisk delaktighet hos personer med psykisk funktionsnedsättning
Andra myndigheters rapporter och kunskapsunderlag
Statistiska centralbyrån och SOM-institutet har ytterligare kunskapsunderlag om valdeltagandet och förtroendet för demokratiska val bland personer med funktionsnedsättning.
Lägre valdeltagande
Statistiska centralbyråns rapport innehåller analyser av valdeltagandet 2022 i olika grupper av den röstberättigade befolkningen. Dessutom ingår jämförelser av valdeltagandet över tid.
Personer med funktionsnedsättning har ett lägre valdeltagande än övriga befolkningen, 76 procent jämfört med 87 procent. Det är lägre bland såväl män som kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med män och kvinnor i övriga befolkningen.
Bland personer med funktionsnedsättning röstar män i större utsträckning än kvinnor, 79 jämfört med 74 procent, medan kvinnor röstar i större utsträckning än män i övriga befolkningen. På samma sätt som i befolkningen totalt är valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning lägre bland yngre och äldre.
Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2022 (Statistiska centralbyråns webbplats)
Lägre förtroende
Förtroendet för demokratiska val i Sverige är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. Det visar en rapport från 2023 av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.
När institutet undersökt andelen som har mycket eller ganska stort förtroende för demokratiska val är skillnaden mellan de som har och inte har en funktionsnedsättning tolv procentenheter, 75 jämfört med 87 procent.