Val på lika villkor?

Demokratisk delaktighet

En studie av tillgängligheten vid de allmänna valen 2014.

Att kunna delta i de allmänna valen på lika villkor är en mänsklig rättighet och grundläggande i demokratin. År 2014 har beskrivits som ett supervalår då både val till Europaparlamentet och de nationella valen genomfördes. I januari genomfördes en ändring i vallagen som innebär att kommuner inte längre kan söka dispens för att få använda röstnings- eller vallokaler som har brister i tillgängligheten.

Dåvarande Handisam fick i januari 2014 i uppdrag av regeringen att genomföra en studie av tillgängligheten till röstnings- och vallokaler under de allmänna valen 2014. Resultaten i studien visar att det fanns brister kvar i tillgängligheten i röstnings- och vallokalerna, trots ändringen av vallagen. Vid EU-valet visade ett stickprov att de flesta röstnings- och vallokaler brast i någon eller några aspekter av tillgängligheten. Samtidigt hade väldigt få lokaler många brister i en och samma lokal. Ofta handlade det om brister som är enkla att åtgärda. Här några exempel:

• Valsedlarna var i 21 procent av de inventerade lokalerna dåligt placerade.
• Det saknades tillräckligt med utrymme bakom röstningsskärmarna i 36 procent av lokalerna.
• Skyltar, symboler och texter var svåra att upptäcka eller läsa i 30 procent av lokalerna.
• I endast 36 procent av lokalerna fanns det ett parfymförbud.

Men det fanns också exempel på tillgänglighetsaspekter där brister inte förekom lika ofta, exempelvis hade 89 procent bra ljudförhållanden och i 88 procent av lokalerna fanns låga röstningsskärmar. Det fanns också en del brister som kan härledas till lokalens grundläggande tillgänglighet. Denna typ av brister förekom i något mindre utsträckning än de enkla bristerna. Här några exempel:

• Nästan alla, 95 procent, av de inventerade lokalerna hade tillräckligt breda dörrar.
• I 86 procent av vallokalerna och röstningslokalerna gick det att ta sig mellan rummen utan att behöva använda trappor.
• Vägen fram till entrén var tillgänglig vid 89 procent av lokalerna.
• I 13 procent av lokalerna fanns för höga trösklar inomhus.

De brister som framkom vid EU-valet var liknande vid de nationella valen. En av tre väljare med funktionsnedsättning som svarade på en enkät upplevde brister i tillgängligheten vid de nationella valen. Den mest förekommande problematiken handlar om valsedlarna, där drygt fyra av tio av de som upplevde brister pekar mot valsedlarnas placering och utformning.

Var tredje upplevde svårigheter med röstbåsen och var fjärde hade svårigheter kopplat till informationen vid röstnings- eller vallokalen. Vad gäller lokalens grundläggande tillgänglighet var det något färre som upplevde svårigheter, 21 procent hade svårt att ta sig runt i lokalerna och 18 procent svårt att överhuvudtaget komma in i lokalen.

När det gäller de lokaler som sökte och fick dispens vid valet år 2010 hade hälften av de 17 lokalerna som var aktuella valts bort till valen 2014. Den andra hälften hade åtgärdat bristerna antigen redan vid valet 2010 eller nu inför valen 2014. Samtidigt finns exempel på andra lokaler som hade brister vid valen 2014 som är identiska med de brister som var grund för dispens 2010 ett sådant exempel är lokaler med trappor som saknar hiss.

Ändringen i vallagen har inte fått den effekten att alla röstnings- och vallokaler var tillgängliga men den har direkt påverkat de lokaler som sökte och fick dispens 2010 till bättre tillgänglighet.

Lagändringen är en mycket viktig strukturell ändring som skickar tydliga signaler om att tillgänglighet är prioriterat. Myndigheten för delaktighet bedömer att ändringen sannolikt kommer få positiv effekt på längre sikt.

Att säkerställa delaktigheten till de allmänna valen handlar om mer än lokalerna och valsedlar. Ett område som lyfts i flera sammanhang är vikten av tillgänglig information. Av de svarande i enkäten var det 44 procent som tyckte informationen från myndigheter och kommuner var tillgänglig för dem. Något fler, 52 procent tyckte att informationen från medierna var tillgänglig och 48 procent tyckte partiernas information var tillgänglig. Resultatet visar att det finns en del kvar att göra också kring tillgängligheten till information.

Det finns brister kvar i den fysiska miljön men arbetet där har kommit lite längre än på andra områden. Valkanslierna lyfte samma sak, att den fysiska tillgängligheten som exempelvis trösklar, trappor, dörrar med mera inte är det svåraste utan att det behövs mer kunskap om tillgänglighet utifrån kognition, psykiska funktionsnedsättningar och det som beskrivs som ”osynligt”.

Utifrån resultaten har Myndigheten för delaktighet identifierat ett antal åtgärdsområden som skulle förbättra tillgängligheten till valen framöver.

Lokalernas grundläggande tillgänglighet måste förbättras. De lokaler som används som röstnings- och vallokaler är ofta skolor, bibliotek, kulturhus, ungdomsgårdar etc. vilka måste ha en bättre tillgänglighet i grunden. En bättre tillgänglighet ökar möjligheterna för många personer med olika funktionsnedsättningar att kunna använda lokalerna också till andra aktiviteter utöver valen. Att välja bort lokaler vid valen på grund av bristande tillgänglighet är inte den bästa lösningen. Istället måste kommunerna systematiskt arbeta med tillgängligheten i sina lokaler så att de går att använda som röstnings- och vallokaler.

Ökad kunskap behövs hos de aktörer som ansvarar för och genomför valen för att röstnings- och vallokalerna ska öka i tillgänglighet. Hinder som specifikt uppstår i situationen då lokalen används som röstnings- eller vallokal förekommer vid valen och är ofta enkla att undvika. Bättre kunskap och ökad medvetenhet skulle kunna bidra till att slippa att sådana hinder existerar i framtida val.

Enhetliga riktlinjer och standarder skulle kunna underlätta i arbetet med att säkerställa tillgängligheten. Standarder eller riktlinjer skulle ge vägledning i valet av lokaler, kring rutiner och möblering av lokalen. Enhetliga riktlinjer skulle också motverka skillnader mellan olika kommuner och röstnings- och vallokaler. Samt kunna ligga till grund för att genomföra kunskapssökande insatser på området.

Valsedlarnas utformning behöver utredas vidare och möjliga förbättringar till valen 2018 måste ses över. I dagens system finns brister i möjligheten för personer att vara säkra på att de röstat på det som avsågs, kunna personrösta eller behålla sin valhemlighet. Det är hinder som kan få allvarliga konsekvenser och innebär att alla inte kan rösta på lika villkor.

Utredning av tekniska möjligheter bör genomföras för att se över hur det skulle kunna öka möjligheten till delaktighet i valen framöver. Det behövs mer kunskap och innovation kring hur teknik kan användas för att underlätta för personer med funktionsnedsättning i de allmänna valen.

Förbättrad information till medborgarna är nödvändig för att kunna säkerställa möjligheten för alla att ta del av den information som omger ett val. Att kunna rösta på lika villkor handlar också om att kunna göra ett val baserat på att ha kunnat ta del av information från myndigheter och kommuners, partiernas budskap och politiska debatter. Därför krävs ytterligare satsningar mot valen 2018 för ökad tillgänglighet till informationen kring valen.

Valsituationen medger ännu inte full delaktighet för alla medborgare att rösta. Många vallokaler hade fortfarande brister i tillgängligheten, åtminstone i något avseende. Ändringen i vallagen utgör ett nödvändigt förtydligande av prioriteringar, men det behövs fortfarande mer kunskap, riktlinjer och nya lösningar för att möjliggöra för alla att kunna rösta på lika villkor. Dessutom sträcker sig möjligheten till lika förutsättningar att delta i val utanför självaste röstnings- eller vallokalen. Framförallt finns ett behov av tillgänglig information från medier, myndigheter, kommuner och partier. Med ökad medvetenhet finns möjligheter att få bort många av de enkla hinder som beskrivits redan till det aviserade extra valet i mars 2015. Framförallt finns det utifrån åtgärdsområdena goda möjligheter att till valen 2018 ha mycket bättre förutsättningar för att säkerställa delaktigheten till de allmänna valen för alla, oavsett funktionsförmåga.