Senast uppdaterad:
Utbildningsnivån är lägre bland personer med funktionsnedsättning. Två orsaker är att särskilt stöd sätts in för sent och att elever med funktionsnedsättning känner sig mer otrygga. Men kunskapen om funktionshinder på högskolorna ökar och allt fler studenter har en funktionsnedsättning.
Alla har rätt till utbildning
En persons utbildningsnivå styr förutsättningarna för demokratisk delaktighet, ekonomisk självständighet och upplevd hälsa. Att kunna välja och genomföra en utbildning är avgörande för utvecklingen av delaktigheten i samhället och jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.
Alla människor har rätt till utbildning på lika villkor, utan att exkluderas eller diskrimineras. Enligt Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden (ULF) 2023 är utbildningsnivån generellt lägre bland personer med funktionsnedsättning.
Bland 30–64-åringar med funktionsnedsättning har 32 procent eftergymnasial utbildning. I övriga befolkningen, det vill säga personer utan funktionsnedsättning, är motsvarande andel 49 procent.
Det är vanligare att unga med funktionsnedsättning hoppar av gymnasiestudierna. Inom gruppen personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20–38 år har 11 procent avbrutit sina gymnasiestudier. Motsvarande andel i den övriga befolkningen är 3 procent.
Otrygghet bland elever med funktionsnedsättning
Elever med funktionsnedsättning känner sig mer otrygga i skolan än andra elever. De är också mer utsatta för mobbning och kränkningar i skolan.
Under 2019 gjorde MFD en pilotstudie om hur elever med funktionsnedsättning uppfattar tryggheten i skolan och vad som kan främja trygghet.
Publikationen Skapa en trygg skola (mfd.se)
Andra myndigheters rapporter och kunskapsunderlag
Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Universitets- och högskolerådet har ytterligare kunskapsunderlag om utbildning för elever och studenter med funktionsnedsättning.
De flesta elever med funktionsnedsättning går i grundskolan
De allra flesta eleverna med funktionsnedsättning går i grund- eller gymnasieskolan. Det finns ingen statistik över hur många elever med funktionsnedsättning det rör sig om.
Den anpassade grundskolan är till för de elever som på grund av en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav. Drygt 17 200 elever gick i anpassad grundskola läsåret 2024/25. Drygt 1 570, eller drygt 9 procent av eleverna i anpassade grundskolan, är integrerade i en grundskoleklass.
Elever i anpassad grundskola läsåret 2024/25 (Skolverkets webbplats)
Stödet kommer under grundskolans senare år
Om en elev är i behov av särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. I programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och när skolan ska följa upp och utvärdera åtgärderna.
Läsåret 2024/25 hade knappt 73 200 elever i grundskolan ett åtgärdsprogram, vilket motsvarar 6,7 procent av eleverna i grundskolan. Det är betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor. Vanligast är åtgärdsprogram bland elever i årskurs 9. Det visar Skolverkets officiella statistik.
Det saknas statistik om måluppfyllnad för gruppen elever med funktionsnedsättning.
Statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2024/25 (Skolverkets webbplats)
Eleverna vill ha vuxna att prata med
I Specialpedagogiska skolmyndighetens ”Barnpanelsrapport” berättar elever om trygghet, studiero och studiemotivation. Eleverna upplever att det finns behov av vuxna att prata med och vuxna som reagerar och agerar när någon blir utsatt eller kränkt. De berättar också om rädslor för att lämnas utanför och att bli mobbade. Eleverna är 10–18 år, har fysiska, kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och går i grundskolan.
Tillgängliga lärmiljöer
Många skolhuvudmän strävar efter att erbjuda en inkluderande lärmiljö. Samtidigt ger alltför många huvudmän och skolor inte tillräckliga förutsättningar för att lärmiljön ska kunna vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för elever med funktionsnedsättning. Det visar Skolverkets rapport ”Tillgängliga lärmiljöer?”.
Grundskolors arbete för en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Skolverket har genomfört två enkätundersökningar i syfte att ge en nationell bild av huvudmäns och grundskoleenheters arbete för att erbjuda en tillgänglig lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) utifrån deras olika förutsättningar och behov.
Skolverkets övergripande bild är att det finns ett engagemang bland huvudmän och rektorer i grundskolan att arbeta för en tillgänglig lärmiljö för elever med NPF-diagnoser eller liknande utmaningar. Samtidigt anser Skolverket att mer behöver göras för att alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Studenter med funktionsnedsättning mindre nöjda med högskolestudierna
Den svenska högskolan ska vara öppen och erbjuda lika möjligheter. Men studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning och har i betydligt högre grad ekonomiska svårigheter i samband med studierna.
Det visar Universitets och högskolerådets rapport Eurostudent VI (2018). Samtidigt tyder mycket på att kunskapen om funktionshinder har ökat på högskolorna och att antalet studenter med funktionsnedsättning har blivit fler.
Funktionsnedsättning och högre studier
Universitets- och högskolerådet (UHR) har haft i uppdrag av regeringen att sprida goda exempel på genomförda åtgärder för att motverka diskriminering av studenter med funktionsnedsättning och öka tillgängligheten för dessa inom högskolan.
Rapporten En högskola för alla – innehåller ett sextiotal goda exempel från lärosäten och andra myndigheter.
En högskola för alla (Universitets- och högskolerådets webbplats)
Stora skillnader i arbetet med det riktade pedagogiska stödet
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gjort en kartläggning av det riktade pedagogiska stödet till studenter med funktionsnedsättning. Ekonomiska underskott till följd av ökade behov samt bristande uppföljning av insatser är något av det som kommer fram i kartläggningen.
Stöd till studenter med funktionsnedsättning (Universitetskanslersämbetets webbplats)