Den som är skyddsbehövande och nyanländ i Sverige med en funktionsnedsättning möts idag av ett komplext system, där många aktörer med olika funktioner ska samverka.
Det kan leda till att de som kommer till Sverige möter hinder och inte får den hjälp de behöver. Det uppstår då ett glapp mellan behov och vad som kan erbjudas.
Glapp i mottagningen orsakar hinder
Glapp i mottagningssystemet beror ofta på att myndigheter och relevanta aktörer saknar kunskap och rutiner om att uppmärksamma funktionsnedsättning bland personer som kommer till Sverige. Ibland uppmärksammas frågan längre fram i asyl- eller etableringsprocessen, men ibland missas den helt.
Det huvudsakliga glappet uppstår vid ankomst till Sverige, när funktionsnedsättning och särskilda behov inte uppmärksammas eller registreras i tid eller alls. Det här är vittnesmål från personer som jobbar i verksamheter som på olika sätt tar emot målgruppen:
(Myndigheten) ska inte dokumentera information om en funktionsnedsättning. Den kan anses som integritetskränkande.
Handläggare ställer inte frågor om besökare har en funktionsnedsättning. Detta är en känslig fråga som inte är lätt att hantera i öppen verksamhet. Istället går handläggarna på andra dokument, såsom läkarintyg, med mera.
Följder av glappet
Till följd av att personer som kommer till Sverige inte får funktionsnedsättning och särskilda behov uppmärksammade uppstår olika problem. Det här är några olika följder av huvudglappet:
- Det svårt att få tillgång till nödvändiga stöd, insatser eller basbehov.
Jag har varit här på (flykting)förläggningen i tre dagar och har inte fått tillgång till en rullstol, eller en stol så jag kan duscha. Jag kan inte stå och duscha.
- Det är svårt för myndigheter att säkra tillgången till tillgängliga och anpassade boendeplatser för asylsökande.
- Om särskilda behov och funktionsnedsättning inte uppmärksammas tidigt, blir det svårare för asylsökande och skyddsbehövande som omfattas av massflyktsdirektivet att söka hjälp utifrån sin funktionsnedsättning. Ansvarsfördelningen är oklar mellan stat och region, vilket leder till att det ta lång tid att få sitt ärende handlagt.
Jag har en polioskada och trodde att jag skulle få tillgång till vård för mitt ben. Tiden har gått och jag har inte fått varken rehabilitering eller behandling.
- Barn och unga riskerar att inte få stöd och anpassningar i undervisningen eller i andra aktiviteter som skolan tillhandahåller, om funktionsnedsättning och särskilda behov inte uppmärksammas.
- För personer som har uppehållstillstånd och ska erbjudas boende i en kommun, ökar risken att de inte får en anpassad bostad och andra stödinsatser i boendet, om särskilda behov inte finns med i det underlag som skickas till kommunerna.
Min bostad är inte anpassad efter min funktionsnedsättning. Min biståndshandläggare gav mig hemtjänst. Men hemtjänsten har ont om tid, typ 10 minuter. Det skapar stress. Jag kan inte fokusera på mitt liv. En anpassad bostad skulle göra det möjligt att klara mig själv.
- För vuxna personer som har rätt att delta i Svenska För Invandrare (SFI) eller annan vuxenutbildning ökar också risken att de inte erbjuds nödvändigt stöd i undervisningen, om funktionsnedsättning och särskilda behov missas.
En blind kvinna deltog under de första sex månaderna av sin etableringsperiod på SFI utan tillgång till punktskrift eller hjälpmedel. Hon lyssnade, men framstegen var begränsade. En läkare var uppmärksam och hon blev hänvisad till en SFI-enhet för elever med synskada med tillgång till punktskrift, tal-CD och annat som gör att hon nu kan lära sig snabbt och bra svenska.
Citatkällor
Från intervjuer, workshops och fokusgrupper som MFD gjort under 2022 samt från projektet Independent Living Institutets projekt Disabled Refugees Welcome och deras arbete ”Ömsesidiga vägar mot integration”.
MFD har gjort både intervjuer med enskilda personer med egen erfarenhet av att vara ny i Sverige med funktionsnedsättning och med tjänstepersoner som möter migranter med funktionsnedsättning.
Stöd för att synliggöra glappet
Det är viktigt att du och de aktörer som möter målgruppen har kunskap om särskilda behov och om hur er organisation jobbar eller ska jobba med frågan. En viktig del av det handlar om att ha rutiner för att kunna uppmärksamma alla sorters behov i mottagningsarbetet.
MFD har tagit fram stöd för er som möter skyddsbehövande och nyanlända personer med funktionsnedsättning. Stöden är till för att synliggöra glappen i er verksamhet. De består av:
- Kartor över mottagningssystemet
- Stöd för att arbeta med handlingar som gör skillnad
Vilka kan använda stödet?
Stöden är till för dig:
- som jobbar i en verksamhet eller organisation som ger direkt stöd till asylsökande, skyddsbehövande och nyanlända personer
- som arbetar med uppdrag eller i projekt som berör personerna och deras livsvillkor.
Kartor över mottagningssystemet
För att öka kunskapen över hur mottagningssystemet ser ut och vilka glapp det har, har MFD tagit fram tre kartor. Med hjälp av olika illustrativa rutor beskriver kartorna hur det ser ut när en person med funktionsnedsättning kommer till Sverige.
Kartorna ger en överblick av systemet, i vilka det framgår vilka aktörer och funktioner som har ansvar och vilka hinder som kan uppstå på vägen.
Genom att reflektera kring var i systemet er verksamhet befinner sig, kan ni synliggöra hur ni ska uppmärksamma skyddsbehövande och nyanlända personer som har en funktionsnedsättning. I förlängningen ska det öka möjligheterna att kunna ge stöd till dem som behöver det utifrån behov och förutsättningar.
Till varje karta finns det instruktioner och reflektionsfrågor att fundera över enskilt och i grupp.
Kartor över mottagningssystemet (mfd.se)
Stöd för att arbeta handlingar som gör skillnad
Normer påverkar både hur vi pratar om saker och hur vi handlar i olika situationer. Om ni i er verksamhet reflekterar över era normer skapar det möjligheter att genom mikrohandlingar göra förändringar.
MFD har sammanfattat begreppet och ger stöd i hur du och dina kollegor kan börja reflektera över era normer för att skapa förändring på er arbetsplats.