Åldersvänliga städer och samhällen

Den äldre befolkningen är den grupp som ökar mest de närmsta decennierna. År 2030 kommer en fjärdedel av invånarna i höginkomstländer att vara över 60 år. Det är en nödvändighet att vi bygger socialt hållbara samhällen att åldras i.

Ett samhälle utformat för en äldre befolkning tar hänsyn till olika personers förmågor, vilket gör det tillgängligt för fler. En hållbar stadsutveckling kan dessutom bidra både till ekonomisk tillväxt och att sociala ojämlikheter minskar.

Vad är ett åldersvänligt samhälle?

Ett åldersvänligt samhälle är inkluderande, tillgängligt och skapar förutsättningar för att människor mår bra och känner sig trygga. Som kommun kan man arbeta utifrån till exempel WHO:s riktlinjer, Agenda 2030, hållbara städer eller liknande.

Oavsett inriktning behövs kunskap och strategisk medvetenhet om hur samhället blir tillgänglighet för de som bor och lever där. Om kommunen arbetar aktivt med de här frågorna faller det sig naturligt att uppmärksamma mångfalden i befolkningen inom all samhällsplanering.

Mål 11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030

WHO:s nätverk för åldersvänliga städer

År 2010 skapade WHO ett internationellt nätverk för åldersvänliga städer. Nätverket består av över 1 000 städer och cirka 50 länder. Medlemmarna arbetar för att förbättra fysiska och sociala miljöer för att de ska bli bättre platser att åldras och bli gammal på.

Genom nätverket kan städer runtom i världen utbyta erfarenheter och lära av varandra. Idag är sex svenska kommuner anslutna till WHO:s nätverk:

• Gävle
• Göteborg
• Hallstahammar
• Stockholm
• Uppsala
• Östersund

About the Global Network for Age-friendly Cities and Communities hos WHO (på engelska)

Hur skapar man åldersvänliga samhällen?

Det första steget är att kommunen får kunskap om äldres förutsättningar ute i samhället. Detta kan bara göras på ett sätt: genom att kontinuerligt bjuda in och lyssna till de äldre invånarna. Till exempel genom att

• göra intervjuer
• skicka ut enkäter
• anordna workshops
• ha med äldre personer i arbetsgrupper. 

För att uppnå ett åldersvänligt samhälle krävs såklart också en uttalad politisk vilja, medvetenhet och långsiktig planering.

Vad är då viktigt för äldre människor? Äldre människor vill förstås få sina basbehov säkrade. Det handlar om trygghet i vid bemärkelse, som bostad och hälso- och sjukvård. Men det gäller även att kunna vara fysiskt aktiv och röra sig fritt, få möjlighet till livslångt lärande, att utvecklas och ta beslut, bygga och bevara relationer.

Kommuner behöver därför se arbetet som en helhetsfråga, eftersom det rör många olika sektorer. WHO har definierat åtta fokusområden:

1. Utemiljöer och byggnader
2. Kollektivtrafik och vägar
3. Bostäder
4. Social delaktighet
5. Respekt och socialinkludering
6. Arbete, sysselsättning och medborgarinflytande
7. Kommunikation och information
8. Samhälls- och hälsovårdstjänster