Varför är tillgänglighet i ljud och video viktigt?

Ljud och video används ofta för att förklara, informera och engagera. Om innehållet inte är tillgängligt riskerar personer att stängas ute, till exempel personer som inte hör, inte ser eller har svårt att ta till sig talad information.

Tillgängliga produktioner gör att fler kan ta del av information, förstå beslut och använda offentlig service. I vissa fall ställs också lagkrav på hur innehållet ska utformas

Planera tillgänglighet tidigt

Tillgänglighet i ljud och video behöver planeras redan innan produktionen startar. Att åtgärda brister i efterhand kan vara både svårt och kostsamt.

Redan i planeringsfasen behöver ni ta ställning till

• Produktionens syfte och målgrupper.
• Vilken information som förmedlas i tal, bild och ljud.
• Behov av tillgänglighetsåtgärder som textning, syn- eller teckenspråkstolkning.
• Om visuellt innehåll behöver beskrivas i manus.
• Ansvarsfördelning mellan beställare, producent och publicerande organisation.
• Hur tid, budget och kompetens för tillgänglighet ska säkerställas.
• Hur tillgängligheten ska kontrolleras och följas upp.

Textning av video

Textning, även kallat undertext, gör innehållet tillgängligt för personer som inte hör eller som har svårt att uppfatta tal. Textning är också ett stöd för personer som tittar utan ljud.

När är textning nödvändig?

För offentliga aktörer är textning av inspelad video som publiceras på webbplatser eller i appar ett lagkrav.

Kravet gäller som huvudregel för all inspelad video och är särskilt viktigt när:

• Videon innehåller information om rättigheter, service eller beslut.
• Videon innehåller annan samhällsviktig information.
• Video är det huvudsakliga sättet att förmedla ett budskap.

Vad kännetecknar fungerande textning?

• Textningen återger det som sägs på ett korrekt och begripligt sätt.
• Texten är tydlig och följer principer för klarspråk.
• Textningen är synkroniserad med talet och visas tillräckligt länge.
• Viktiga ljud som inte är tal beskrivs kort när de har betydelse för förståelsen.

Syntolkning och teckenspråkstolkning

Syntolkning och teckenspråkstolkning gör innehåll tillgängligt när textning inte räcker. De fyller olika funktioner och omfattas av olika krav för offentliga aktörer.

Syntolkning

För personer som inte ser bilden behöver information som förmedlas visuellt också finnas i ljud. 

Detta kan lösas på olika sätt

• Med ett separat syntolkat ljudspår.
• Genom att beskrivningar av det visuella byggs in i talet.
• Med en fullständig textversion som beskriver både tal och bild, när formatet tillåter det.

Kravet gäller för förinspelad video på offentliga webbplatser och i appar och bygger på WCAG 2.1 nivå AA samt DOS‑lagen.

Teckenspråkstolkning

Det finns inget generellt lagkrav på att all video i offentlig verksamhet ska vara teckenspråkstolkad. Samtidigt är teckenspråk avgörande för många användare.

Teckenspråkstolkning bör användas när videon innehåller

• Information om rättigheter.
• Information om samhällsservice.
• Krisinformation eller annan samhällsviktig kommunikation.

Ljudproduktioner

För ljudinnehåll, till exempel poddar, inspelade meddelanden och telefonsvar, behöver tillgänglighet säkerställas på andra sätt än för video. Eftersom innehållet enbart förmedlas med ljud är kvalitet, struktur och kompletterande text särskilt viktiga.

Vid produktion av ljudinnehåll behöver du ta ställning till

• Om talet är tydligt, lugnt och inspelat med god ljudkvalitet.
• Om innehållet har en tydlig struktur med inledning, sammanhang och avslut.
• Om det finns behov av en kompletterande textversion eller sammanfattning.
• Kompletterande text kan till exempel användas för att beskriva innehållet och återge huvudbudskap.