Barn och jämställdhet

Mångfalden inom gruppen personer med funktionsnedsättning kan ibland förbises. För att kunna nå det funktionshinderspolitiska målet är det viktigt att uppmärksamma eventuella hinder för delaktighet utifrån kombinationen av andra perspektiv.

Exempelvis kan det handla om kön, ålder eller olika socioekonomiska faktorer. Funktionshinderspolitiken lyfter särskilt fram två av dessa perspektiv.

Barn och jäms­tälld­het – två delar i funktionshinders­politiken

Det funktionshinderspolitiska målet ska bidra till ökad jämställdhet. Det handlar om att uppmärksamma och jämna ut skillnader i levnadsvillkor mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Det funktionshinderspolitiska målet ska bidra till att barnperspektivet beaktas. Det handlar om att uppmärksamma och förbättra situationen för barn med funktionsnedsättning.

Barnrättsperspektivet

Levnadsförhållanden för barn med funktionsnedsättning påverkas av en mängd olika faktorer. Till skillnad från vuxna med funktionsnedsättning befinner sig barn i andra miljöer och utsätts därmed för andra hinder, till exempel i skolan.

Barn med funktionsnedsättning möter också andra hinder än andra barn. Därför behövs ett särskilt fokus på hinder och miljöer som barn och unga möter i sin vardag.

Ökad jämställdhet

Jämställdhetspolitiken bygger på det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Strukturer och förhållanden som inte är jämställda finns mellan kvinnor och män generellt men kan ibland förstärkas ytterligare för kvinnor med funktionsnedsättning.

Stödinsatser riktade till personer med funktionsnedsättning kan också träffa olika beroende på kön. Detsamma kan gälla upplevelsen av diskriminering och kränkande särbehandling.