Komvux är en plats att växa

På komvux som anpassad utbildning beskriver många elever att de känner sig respekterade och lyssnade på, ibland för första gången. De upplever en stor glädje att gå i skolan där de får fatta egna beslut och bli mer självständiga. 

För många elever är komvux som anpassad utbildning den första skolformen där de inte upplever mobbning eller utanförskap. Skolan erbjuder trygghet, struktur och en meningsfull sysselsättning – något som lärare ser som en av de viktigaste hälsofrämjande insatserna för den här gruppen.

Trygghet och delaktighet stärker hälsan

Lärare beskriver hur skolan kan bidra till ökad självständighet även utanför undervisningen, genom tillit, trygghet och meningsfulla vardagsrutiner.

Flera lärare pekar särskilt på att denna upplevelse är avgörande för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning. De menar att denna grupp är ofta mer medveten om sin sårbarhet, vilket gör att de kan försöka dölja svårigheter eller tacka nej till stöd. Ibland för att verka självständiga, ibland för att skydda sig från stigmatisering.

Skolpersonal lyfter att risken för psykisk ohälsa i den här gruppen är stor. Att många hamnar i ett mellanläge när de är för resursstarka för daglig verksamhet, men har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det ökar risken för inaktivitet, isolering och nedstämdhet. Skolan blir då en viktig skyddsfaktor med en miljö där eleverna får känna sig accepterade och tagna på allvar. 

Hinder för studier påverkar hälsan

Samtidigt är utbildningen ofta begränsad till ett fåtal timmar per vecka, och många elever möter hinder som gör det svårt att kombinera studier med andra typer av stödinsatser.

Jag kan inte fortsätta studera utan att förlora min plats på daglig verksamhet säger, elev på komvux som anpassad utbildning.

Krångliga regler och motstridiga villkor gör det svårt för många att studera så mycket som de vill. En del måste välja bort skolan för att inte förlora ekonomiskt stöd. Andra har svårt att kombinera studier med daglig verksamhet. När olika regler krockar, till exempel mellan färdtjänst, assistans och skolgång, kan det leda till att elever hindras från eller väljer bort att delta i utbildning.

Det finns också behov av att samordna stödet mellan skolan och andra verksamheter som boenden, daglig verksamhet och vården. Trots detta är det enligt skolpersonal ovanligt att relevanta aktörer samlas och diskuterar hur de tillsammans kan stötta en individ på bästa sätt. Lärarna upplever att eleverna själva förväntas ta initiativ som de ofta inte har förutsättningar för.

Risk för dold ohälsa när elevhälsa saknas

Skolpersonal upplever att elevers mående har försämrats över tid. Särskilt gällande psykisk ohälsa, men även hälsorelaterade problem kopplade till en ohälsosam livsstil. De beskriver att fler elever upplever stress och oro, och att det saknas organiserade elevhälsoinsatser som kan fånga upp problem i tid. 

Jag har egentligen inte utbildning för det här, men någon måste göra det, säger lärare på komvux som anpassad utbildning.

I frånvaron av formella krav på elevhälsa inom komvux blir det ofta lärarna som fångar upp elevernas mående, trots att de saknar utbildning, tid eller stöd för den rollen. Avsaknaden av en strukturerad elevhälsa innebär att det kan finnas ohälsa som inte upptäcks hos elever.

Lösningar för att erbjuda elevhälsa

Några skolor har infört lösningar för att möta elevernas behov av elevhälsa. I vissa fall delar skolorna resurser med andra utbildningsformer i samma lokaler, till exempel kurator eller specialpedagog. Andra har finansierat stödfunktioner genom tillfälliga projekt.

Personalen upplever att dessa insatser har haft stor betydelse för elevernas trygghet och välbefinnande, men att sådana lösningar sällan är långsiktiga. Därför finns efterfrågan på tydligare styrning och ett lagstadgat ansvar för elevhälsa inom utbildningsformen.

Utbildning ger hopp men leder sällan till jobb

Utbildning är en viktig hälsofaktor då den kan öka chanserna till arbete, ekonomisk trygghet och delaktighet i samhället. Många elever på komvux som anpassad utbildning uttrycker en stark vilja att börja arbeta och ser utbildningen som vägen dit. Men i verkligheten fungerar ofta övergången från utbildning till arbetsmarknad dåligt.

Eleverna beskriver en känsla av frustration över att vilja arbeta, men ändå inte få chansen. Skolpersonalen bekräftar att många elever har kapacitet att utföra olika typer av arbetsuppgifter men att chansen att få en anställning är låg. Det finns få anpassade alternativ och det saknas en tydlig övergång från utbildning till jobb när det gäller målgruppen för anpassad skola.

Unga som inte fångas upp – en osynlig grupp

Omkring en fjärdedel av de som lämnar anpassad gymnasieskola varken arbetar, studerar eller deltar i annan sysselsättning. Här menar skolpersonal att många skulle ha nytta av komvux som anpassad utbildning, men att de inte hittar dit. Ofta saknas stöd, vägledning och fungerande övergångar efter gymnasiet. Konsekvenserna blir att unga vuxna hamnar utanför, utan att fångas upp av  systemet.

Skolpersonal uttrycker därför en oro för att det finns en dold grupp med betydligt större ohälsa och sociala problem än bland de elever som faktiskt deltar i komvux som anpassad utbildning.

Ovanligt med elevhälsoenkäter

I många skolformer används olika typer av elevenkäter för att fånga upp hälsofrågor. Men i komvux som anpassad utbildning är det ovanligt med enkäter som är anpassade för målgruppen. Det innebär en risk då ohälsa inte upptäcks i tid, och att tecken på till exempel stress, oro eller stödbehov som inte fångas upp förblir osynliga.

Att ta elevernas erfarenheter på allvar är avgörande för att utveckla en mer inkluderande utbildning där deras behov och villkor får styra. För att göra det krävs att deras röster systematiskt samlas in och används som en del av beslutsfattandet.