I dag är slutna institutioner för vård och förvaring av personer med funktionsnedsättning förbjudna.

Men resan dit har varit lång och det tar tid att förändra vissa synsätt och normer. Därför är det viktigt att samhället fortsätter att belysa frågan. Ett sätt att göra det är genom att berätta om historien.

Inlåst och utanför

MFD:s vandringsutställning Inlåst och utanför sätter ljuset på denna mörka närhistoria. Den visar hur institutionerna växte fram och de djupa spår de lämnat efter sig. Men utställningen lyfter också fram motkrafterna som bidrog till att institutionerna avvecklades – och väcker frågor om dagens omsorg. Den digitala utställningen erbjuder dessutom fördjupande material och lärarhandledningar.

Institutionernas framväxt

Hur samhället har sett på människor med funktionsnedsättning har varit nära kopplat till samhällsutvecklingen och rådande politiska ideal. Många institutioner startade under 1800-talet, när Sverige industrialiserades och många flyttade in till städerna för att arbeta i fabriker. Personer med funktionsnedsättning skulle antingen få utbildning och uppfostran för att klara sig själva, eller skyddas från samhället genom att sättas på institution.

Tidigt 1900-tal: Tvång och kontroll

Under början av 1900-talet ökade statens kontroll över vården och därmed livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Det tillkom flera lagar som exempelvis ledde till tvångssteriliseringar och inlåsning på institutioner. Syftet med institutionerna blev också att skydda samhället från personer som inte ansågs leva upp till rådande normer.

Sent 1900-tal: Förändrad människosyn

Mot slutet av 1900-talet började samhällets syn på personer med funktionsnedsättning förändras och till sist stängdes institutionerna. Svenska och internationella lagar stiftades för att säkra varje människas lika värde och rätt till omsorg och självständighet. 1994 kom LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslag som syftar till att främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning.

Livet på institution

Många personer med funktionsnedsättning kan vittna om den vanvård och de övergrepp som präglade livet på institutionerna. De kan berätta om hur de betraktades som "problem" som skulle gömmas undan från resten av samhället. Rösterna visar hur viktigt det är att alla människor har rätten att bestämma över sitt eget liv. Arbetet för jämlikhet och delaktighet är pågående och alla offentliga aktörer kan bidra.

Åsa Strahlemo om institutioner

Åsa bodde på institution och sjukhus som barn. I filmen berättar hon om hur livet kunde se ut på institutioner för personer med funktionsnedsättning.