I Sverige är alla former av könsstympning av flickor och kvinnor förbjudna enligt lag som förbjuder könsstympning av kvinnor (1982:316). Det är också olagligt att utföra ingreppet i andra länder om man är bosatt i Sverige.

Det är oftast flickor i 4–14-årsåldern som utsätts för könsstympning. Det förekommer också att spädbarn eller vuxna kvinnor som ska gifta sig, som är gravida med sitt första barn eller som just fött sitt första barn könsstympas.

En del menar att det finns en religiös bestämmelse, men det finns inget stöd i någon religions heliga skrifter för att utföra könsstympning. Könsstympning kopplas ofta till uppfattningar om flickors och kvinnors sexualitet och renhet.

Ett skäl kan vara att säkerställa flickors oskuld inför äktenskapet, vilket ses som viktigt för familjens och kollektivets heder. I vissa kulturer betraktas könsstympning som en övergångsrit till vuxenlivet. Könsstympning kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser.

Flickor och kvinnor utsätts i hela världen

Enligt WHO är fler än 200 miljoner flickor och kvinnor i världen utsatta för könsstympning. Socialstyrelsen uppskattar att 68 000 flickor och kvinnor som är bosatta i Sverige kan ha utsatts för könsstympning. Socialstyrelsen uppskattar att 13 000–23 000 flickor i Sverige riskerar att utsättas.

Utmaningar att upptäcka könsstympning

MFD har genomfört en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning, där könsstympning av flickor och kvinnor varit ett genomgående tema.

Kartläggningen som bygger på kvalitativa intervjustudier i ett begränsat antal verksamheter visar att flickor och kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts för könsstympning är svårupptäckta och i värsta fall osynliga.

Saknas erfarenhet

Inom barn- och mödrahälsovården, i verksamheterna MFD tittat på, har till exempel personalen liten erfarenhet av att möta utsatta patienter med funktionsnedsättning, trots att verksamheterna når en bred målgrupp.

Det kan finnas olika förklaringar till varför det saknas erfarenhet inom vissa vårdverksamheter och man vet inte fullt ut orsakerna. Det kan till exempel handla om odiagnostiserade eller oidentifierade funktionsnedsättningar eller att de som utsatts inte vågar eller kan berätta om sin situation.

Det finns ett undantag till detta i MFD:s kartläggning. Tio av 18 anpassade grund- och gymnasieskolor samt specialskolor har erfarenhet av att möta flickor som utsatts för könsstympning.

I dessa skolor har könsstympning upptäckts i samtal med elevhälsopersonal som handlar om sex och samlevnad, eller i samband med att en elev berättar om somatiska problem som sedan visar sig vara en konsekvens av könsstympning.

Eftersom det finns väldigt lite kunskap och erfarenhet bland yrkesverksamma av att upptäcka utsatthet för könsstympning hos flickor och kvinnor med funktionsnedsättning är ett första steg att bli medveten om att den här utmaningen finns. Det kan också vara svårt för den enskilda individen att veta att de blivit utsatta för övergrepp.

Behov av att öka kunskapen

Utifrån den kunskap som framkommer i MFD:s kartläggning finns ett behov av att öka kunskapen hos yrkesverksamma som möter flickor och kvinnor och att förstärka arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.

Det finns därför behov av att utveckla det systematiska arbetet mot könsstympning inom bland annat anpassade skolformer. Det kan exempelvis handla om rutiner för att upptäcka och agera vid misstanke om utsatthet, samt om att ge rätt stöd till elever som utsätts eller riskerar att utsättas.

Agera mot könsstympning

När könsstympning har upptäckts, exempelvis inom skolan, ska yrkesverksamma anmäla oro till socialtjänsten enligt anmälningsplikten. Utifrån den samlade kunskapen och erfarenheten som redogörs för i kartläggningen ser MFD att det behövs insatser inom bland annat följande områden:

Öka kunskapen bland yrkesverksamma

• Läs på om vad könsstympning är, vilka konsekvenser det kan få och hur dessa kan yttra sig för att lättare upptäcka utsatthet.
• Alla former av könsstympning är förbjudet i svensk lag. Läs på om lagstiftningen.
• Ge medarbetare utbildning om vad lagstiftningen innebär, om vikten av rutiner för att ställa frågor om utsatthet, om att agera vid upptäckt av utsatthet samt att kontinuerligt hålla frågan levande inom verksamheten genom kollegiala samtal samt teman på arbetsplatsträffar, APT, och liknande.

Skapa systematik och rutiner på arbetsplatsen

• Skapa systematik och inför rutiner för inskrivnings- och hälsosamtal som inkluderar sätt att upptäcka könsstympning.
• Ta fram och implementera rutiner för hantering av ärenden där flickors utsatthet har upptäckts. Till exempel rutiner för orosanmälan och polisanmälan.

Börja prata med de ni möter

• Prata med flickor och unga kvinnor med funktionsnedsättning om deras rättigheter och att öka deras kunskap om lagstiftningen som förbjuder könsstympning.
• Prata med flickor och kvinnor med funktionsnedsättning om konsekvenserna av könsstympning och vilken hjälp som finns att få. Utforma samtalet och stödmaterial efter målgruppens förutsättningar och behov.

Samverka mellan verksamheter

• Förbättra förutsättningarna för samverkan mellan verksamheter och tydliggör ansvarskedjan i hanteringen av ärenden där flickor och kvinnor har utsatts eller riskerar att utsättas för könsstympning.
• Öka kunskapen om att göra orosanmälan och polisanmälan vid upptäckt och misstanke samt om riskbedömningar av könsstympade flickors yngre systrar då dessa löper en förhöjd risk när det är fastslaget att familjen tillämpar sedvänjan.

Som yrkesverksam har du ett ansvar att förebygga och förhindra könsstympning av flickor och kvinnor. Vid misstanke eller oro för att ett barn riskerar att utsättas, har du enligt lag skyldighet att göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Mer information om könsstympning

Mer information om vad könsstympning är, vilka konsekvenser det kan få, vilken hjälp som finns samt hur närstående kan agera finns att läsa på könsstympning.se, hos Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. 

Här finns även information riktad till olika yrkesgrupper som har en skyldighet att agera vid misstanke och att förhindra förekomsten av könsstympning samt arbeta förebyggande.

Könsstympning.se, av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. 

Relaterade länkar

Könsstympning av flickor och kvinnor på Socialstyrelsens webbplats

Omskärelse av snippan, om könsstympning på Umo:s webbplats

Könsstympning av flickor och kvinnor på Jämställdhetsmyndighetens webbplats

Könsstympning på Rädda Barnens webbplats

Lättläst

På könsstympning.se finns även lättläst text om könsstympning. De lättlästa texterna vänder sig i första hand till personer med intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, men kan även vara till nytta för personer med lässvårigheter eller begränsade språkkunskaper.

Om könsstympning på lättläst på könsstympning.se