Rivkraft 23 - Paneldeltagarna beskriver sin färdtjänst

Transport

Sammanställning av svaren från Rivkrafts enkät nummer 23 - Rivkrafts paneldeltagare beskriver sin färdtjänst.

Rivkraft är Myndigheten för delaktighets undersökningspanel som regelbundet svarar på frågor inom olika samhällsområden. Det ger oss en unik kunskap om hur levnadsvillkoren ser ut för personer med funktionsnedsättning. Med hjälp av Rivkraft kan vi också identifiera hinder för delaktighet inom olika samhällsområden.

Undersökningspanelen Rivkraft svarade under perioden 16 augusti till 6 september 2018 på frågor om färdtjänsten. Totalt svarade 2 254 personer vilket motsvarar en svarsfrekvens om 73 procent.

God kvalitet = pålitlig färdtjänst

”God kvalité i färdtjänsten är för mig att bilen kommer på utsatt tid och att jag blir bemött med respekt från föraren och också får den hjälp som jag behöver och som föraren ska ge.”

En god kvalitet i färdtjänsten beskrivs av flertalet vara en pålitlig färdtjänst som kommer i tid och hittar till resans mål, att boknings-systemet är väl fungerade och flexibelt och att samåkningen är så väl planerad att inte resan blir orimligt lång. Andra kvalitetsaspekter som framkommer är säker körning, ett generellt säkerhetstänk kring resenärerna, ett gott bemötande från färdtjänstförarna som har förståelse för olika funktionsnedsättningar. Information om eventuella förseningar på tillgängliga sätt är även något som är viktigt för god kvalitet.

Två tredjedelar av de som besvarat enkäten i Rivkraft anger att de upplever att färdtjänsten fungerar relativt bra. Det framkommer dock att det kan variera stort mellan resorna. När färdtjänsten fungerar bra relateras det till att färdtjänsten kommer i tid och att föraren har ett gott bemötande. De resenärer som inte upplever att resandet fungerar bra poängterar att färdtjänsten inte kommer i tid och att det leder till förseningar som påverkar deras vardag negativt.

De som reser ofta i mellan­stora städer är mest nöjda

De som mest frekvent reser med färdtjänst i mellanstora städer upplever i högre grad att både färdtjänsten generellt och att samordnade färdtjänstresor fungerar bra jämfört med de som reser mest frekvent i storstad eller glesbygd.

Åtta av tio uppger att deras resor samordnas med andra färdtjänst-resenärer. Av dessa upplever över hälften att det fungerar bra medan drygt två femtedelar menar att samordningen inte fungerar bra. Anledningarna till detta är att resorna uppges vara dåligt planerade av beställningscentralen. Resorna blir också långa vilket leder till att det blir svårt att planera olika aktiviteter. Positiva aspekter med samordning relateras till att det fungerar bra när resenärerna i stort har samma färdriktning och att samåkning är miljömässigt bra.

Oftast upplevs det inte vara några problem om en person har behov av att ha med sig hjälpmedel. En av tio är däremot inte nöjda med hur deras medhavda hjälpmedel hanteras. Det relateras bland annat till missar i beställningen över antalet resenärer i fordonet som har hjälpmedel med sig, vilket leder till platsbrist i fordonet. Även okunskapen om hur man säkrar hjälpmedel, resenärer och hundar upplevs som hög.

Hälften av de som reser med ledar- eller assistanshund uppger att det fungerar bra medan hälften upplever att det fungerar dåligt. Anledningar som framkommer är att det finns för få färdtjänstbilar som tar emot hundar och att förare uppges ha dålig kunskap om hur de ska hantera hundarna för att få en säker resa.

De som har beviljad färdtjänst med ledsagning upplever att det oftast fungerar utan problem.

Sju av tio upplever hinder vid bokning

Sju av tio upplever hinder när de ska boka sin färdtjänstresa. Det handlar om långa kötider för att komma fram till beställningscentralen, att det blir språkliga missförstånd och att den geografiska kunskapen uppges vara låg. Det efterfrågas också flexiblare möjligheter för att boka resan. Tre av tio bokar sin färdtjänst digitalt. Flertalet av dem som inte bokar digitalt uppger att de inte känner till att det finns digitala tjänster inom färdtjänsten, att tjänsten inte finns i deras kommun/region eller att de inte vet hur man gör.

Totalt önskar sju av tio fler digitala tjänster kopplade till färdtjänsten. Den största efterfrågan är en digital tjänst som informerar om förseningar. Flera vill även kunna boka resor, ge synpunkter och ansöka om färdtjänsttillstånd digitalt.

Bemötandet och förståelsen från färdtjänstförarna om hur funktionsnedsättningen påverkar resenären upplevs av tre fjärdedelar som ganska eller mycket bra. Det poängteras dock att variationen är stor från resa till resa. Den femtedel som upplever förarnas bemötande som dåligt anser att förarna har dålig kunskap om hur de ska bemöta personer med funktionsnedsättning, att de är stressade, inte hjälpsamma, nonchalanta eller att man känner sig ifrågasatt när man har en funktionsnedsättning som inte är synlig.

Majoriteten, nio av tio, uppger att de känner sig trygga när de reser med färdtjänsten. Det känns tryggt när förarna kör lugnt och koncentrerat och har ett gott bemötande. Det känns även tryggt när förarna följer säkerhetsföreskrifterna, som till exempel att rullstol och person blir korrekt fastspänd. För de personer som inte känner sig trygga handlar det främst om att de inte vet om de kommer fram i tid, att föraren inte hittar till rätt adress, kör vårdslöst eller inte följer trafikföreskrifter.

Regerings­rapporten Kvalitet i färdtjänsten

MFD:s rapport Kvalitet i färdtjänsten visar bland annat att kvaliteten och reglerna för färdtjänsten skiljer sig åt över landet. Många resenärer är överlag nöjda, men när färdtjänsten inte fungerar får det stora konsekvenser för den enskilde.