Förslag till nationell uppföljning av tolktjänsten samt ny fördelningsnyckel för statsbidraget till regionerna för tolktjänst

MFD:s slutredovisning av regeringens uppdrag till myndigheten att förbereda inrättande av en nationell funktion för samordning av tolktjänsten. Syftet med den nationella funktionen är att stärka förutsättningarna för löpande uppföljning och långsiktig utveckling av tolktjänstens olika delar.

MFD:s förslag till en modell för nationell uppföljning av tolktjänsten

Uppföljningen av tolktjänsten bör enligt MFD utgå från målet för funktionshinderspolitiken, som innebär att med utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att vara fullt delaktiga i samhället på jämlika villkor som andra i ett samhälle med mångfald som grund.

Ett syfte med uppföljningen av tolktjänsten är därför att följa hur tolktjänsten bidrar till delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för döva och personer med hörselnedsättning eller dövblindhet, i detta sammanhang kallade tolkanvändarna. Ett annat syfte är att den nationella uppföljningen ska kunna användas för att styra och följa upp statsbidraget för regionernas tolktjänst. Uppföljningen ska också kunna användas som stöd för huvudmännen som ansvarar för tolktjänst att utveckla sina verksamheter.

Förslag på trestegsmodell för leverans av data

MFD föreslår en modell för nationell uppföljning av tolktjänsten som innebär att MFD ska tillhandahålla en nationell analys- och statistikplattform där myndigheten kan erbjuda hantering och anonymisering av data som personuppgiftsbiträde åt regionerna. Det uppföljningskriterium som ska ligga till grund för det nationella uppföljningssystemet för tolktjänst ska utgöras av de krav på dataleverans och den struktur som ingår i en trestegsmodell. Ett villkor för att ta del av det statsbidrag för tolktjänst som betalas ut till regionerna är att regionerna levererar data enligt trestegsmodellen.

Genom att koppla uppföljningskriteriet till trestegsmodellen snarare än till en uttömmande indikatorlista säkerställs att uppföljningen kan utvecklas över tid i takt med nya behov, omvärldsförändringar och politiska frågeställningar. Modellen ger därmed MFD möjlighet att successivt ta fram nya indikatorer, fördjupningar och analyser inom ramen för en och samma datainfrastruktur.

Regionernas bidrag och dialog

Alla regioner har vid dialog och samrådsmöten med MFD uttryckt intresse och vilja att bidra till en samlad nationell uppföljning av tolktjänsten genom att tillhandahålla uppgifter till MFD. Inom ramen för uppdraget har MFD genomfört ett försök med att på regionernas uppdrag hantera mikrodata som personuppgiftsbiträde enligt trestegsmodellen. Flertalet juridiska diskussioner har förts med regionerna kring vilken data som kan lämnas ut. Några regioner har lämnat data men variationen är stor i den data som lämnats. Exempelvis har regionerna gjort olika bedömningar om att lämna ut grundläggande data som ålder och kön.

Viktigt med ett tydligt mandat att samla in data

MFD vill poängtera vikten av att myndigheten får ett tydligt mandat att samla in mikrodata från regionerna för att överhuvudtaget kunna genomföra en samlad nationell uppföljning av tolktjänsten. Det är viktigt att veta hur tolktjänsten genomförs och hur den fördelas, till exempel vilka tolkanvändare som får ta del av tolktjänst, på vilket sätt, till vad och när. Om några regioner väljer att inte leverera sådan data blir uppbyggnaden av ett nationellt uppföljningssystem för tolktjänsten till stora delar ogenomförbart.

MFD:s förslag till ny nyckel för fördelning av statsbidraget

MFD lämnar i rapporten också förslag till principer för en ny fördelningsnyckel för statsbidraget till regionerna för tolktjänst som är prestationsbaserad och utgår från antalet utförda tolktimmar.

MFD föreslår att:

• statsbidraget fördelas efter prestation utifrån antalet utförda eller finansierade tolktimmar, exklusive res-och förberedelsetid,
• antalet utförda tolktimmar baseras på både vardagstolkning och samordning av tolkning som finansieras av andra aktörer,
• tolktimmar räknas som faktisk arbetad tid (exempelvis två tolkar under en timme motsvarar två tolktimmar),
• tid för ledsagning vid dövblindtolkning på sikt bör ingå i antalet utförda tolktimmar,
• ett villkor för att erhålla statsbidraget är att regionerna tillgängliggör data enligt MFD:s anvisningar för att MFD ska kunna följa upp tolktjänsten på nationell nivå, och att fördelningsnyckeln följs upp senast 2031.

Syftet med nya fördelningsnyckeln

Det främsta syftet med den nya fördelningsnyckeln är att statsbidraget ska bidra till att tolktjänstanvändarna kan få sina tolkbehov tillgodosedda i så stor utsträckning som möjligt, utifrån målet för funktionshinderspolitiken om delaktighet i samhället på jämlika villkor. Den föreslagna fördelningsnyckeln bör därför spegla faktisk verksamhetsvolym och även omfatta tolktjänst som finansieras av andra aktörer än den egna regionen. Den föreslagna fördelningsnyckeln har valts efter en samlad bedömning av träffsäkerhet, transparens, legitimitet, rättssäkerhet och administrativ genomförbarhet.