Ett starkare straffrättsligt skydd mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön

MFD välkomnar förslagen i betänkandet och delar utredningens bedömning att förslagen kan antas bidra till Sveriges uppfyllelse av kraven i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

MFD lämnar en synpunkt angående att begreppet barnpornografibrott och dess allvarlighetsgrad kan vara svårt att förstå för personer med begränsad förmåga till abstrakt tänkande, föreställningsförmåga eller mentalisering.

MFD understryker också vikten av att förslagen om förstärkt straffrättsligt skydd för äldre och andra särskilt utsatta behöver analyseras i ljuset av dessa gruppers särskilda sårbarhet vad gäller tillit och vilseledande. 
Slutligen lämnar MFD även en övrig synpunkt angående att funktionsnedsättning bör ingå i brottsbalkens bestämmelser om hatbrott och förordar en utredning gällande hur detta ska möjliggöras.

Beskrivning av situationen för personer med funktionsnedsättning

Inledningvis vill MFD beskriva situationen för personer med funktionsnedsättning. Detta för att ytterligare bredda den bild av brottsutsattheten hos äldre och personer med funtionsnedsättning som ges i betänkandet avsnitt 5.2.

MFD:s tidigare kartläggningar om våldsutsatthet visar att risken för våld och hot är nästan dubbelt så hög för personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan. Särskilt personer med intellektuell funktionsnedsättning löper hög risk att utsättas för alla typer av våld och övergrepp. Dessutom är barn och unga med funktionsnedsättning mer sårbara för våld än andra barn och unga. För kvinnor med funktionsnedsättning finns det en tydlig ökad risk att bli utsatt för våld. Både kvinnor och män med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för sexuellt våld jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Dessutom är det dubbelt så vanligt att unga med funktionsnedsättning uppger att de har blivit utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande, jämfört med unga utan funktionsnedsättning. (Våld mot personer med funktionsnedsättning - mfd.se hämtad 2024-03-15)

MFD:s kartläggningar om våld har visat att det finns stora kunskapsluckor om utsattheten för brott bland personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning ingår inte heller som bakgrundsvariabel i flera viktiga undersökningar om våld, som den nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Skolundersökningen om brott som genomförs av Brå. Mot den bakgrunden behövs en förbättrad systematisk uppföljning av våldsutsatthet. Det behövs också kompletterande undersökningar för målgrupper som i dag exkluderas i uppföljningar av våld och trygghet.
Ett annat resultat från MFD:s tidigare kartläggning visar att det finns behov av att undanröja kvarstående hinder i arbetet med att utreda och beivra brott mot personer med funktionsnedsättning. Det gäller bland annat kommunikationsbehov i förhörssituationer, tillgång till information och tillgång till målsägandebiträde.  (Att förebygga och bekämpa våld mot personer med funktionsnedsättning - Samhällets kunskap, åtgärder och insatser mfd.se hämtad 2024-03-15).

MFD:s pågående regeringsuppdrag att kartlägga och utveckla stödmaterial om våld mot barn och unga med funktionsnedsättning (Uppdrag att kartlägga och utveckla stödmaterial om våld mot barn och unga med funktionsnedsättning samt fördjupad kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning - Regeringen.se hämtad 2024-03-15)  indikerar att det kan vara svårt för barn och unga med funktionsnedsättning att göra sina röster hörda i situationer när våld förekommit. Utredningar och rättegångar utgår från individens förmåga att minnas och återge sammanhängande och detaljrika beskrivningar av händelseförlopp. Detta är något som kan vara svårt att leva upp till för barn och unga med svårigheter för kommunikation, minne eller förståelse. Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan även vara mottagliga för påverkan under förhörssituationen, exempelvis om ledande frågor ställs.

Barnets bästa ska beaktas i alla beslut och alla barn har rätt att uttrycka sin mening. (Barnens rättigheter regeringen.se hämtad 2023-03-15)  Det är en rättighet enligt både barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För en del barn med funktionsnedsättning är möjligheten att göra sin röst hörd beroende av att rättsväsendets företrädare förstår de förutsättningar som en funktionsnedsättning medför och att kommunikationen anpassas utifrån det. Om det inte sker påverkas både rättssäkerheten och förutsättningarna för barn att bli hörda när de berättar om utsatthet för våld. 

Myndighetens synpunkter

MFD har tagit del av och välkomnar förslagen i betänkandet. MFD delar utredningens bedömning att förslagen kan antas få positiva effekter för att säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättnings i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Eftersom personer med funktionsnedsättning i hög grad utsätts för våld och sexuella övergrepp är det eftersträvansvärt att gruppen får ett stärkt skydd.

3.15.4 Bedömning att ej ändra brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott

Utredningens bedömning om att tillräckliga skäl inte föreligger för att ändra brottsbeteckningen barnpornografibrott baseras på att detta inte beskrivs som ett problem för domstolarna samt att det inte går att förväxla barnpornografi med vanlig pornografi. MFD vill lyfta fram ett annat perspektiv i denna fråga.

Det är ett problem om barn eller personer med exempelvis kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inte förstår vad brottet barnporngrafi innebär eller dess allvarlighetsgrad. Det gäller både utifrån ett utövar- och utsatthetsperspektiv, det vill säga individers möjlighet att förstå vad som är olagligt att göra mot andra och vad som är olagligt för andra och en själv att göra med den egna kroppen.

För personer med begränsad förmåga till abstrakt tänkande, föreställningsförmåga eller mentalisering kan det vara svårt att förstå skillnad mellan laglig pornografi och sexuella bilder av barn. Begreppet barnpornografi riskerar att bidra till en sådan sammanblandning. 
MFD ser därför att det behövs fler insatser för att alla barn och unga ska ha förutsättningar att förstå var gränsen till brott går samt allvarlighetsgraden av sexuella bilder på barn. Därför efterlyser MFD kunskapshöjande insatser inom området som adresserar både utsatthet och utövande. Insatserna behöver även utformas så att personer med olika funktionsnedsättningar har möjlighet att ta del av och förstå innehållet.

5.5 Förslag om förstärkt straffrättsligt skydd för äldre och andra särskilt utsatta

MFD ser positivt på och välkomnar en förstärkning av det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta grupper, till exempel personer med funktionsnedsättning. Samtidigt vill MFD lyfta att personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårt att avgöra om en person eller situation är farlig. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är också mer utsatta för våld än andra. En sårbarhetsfaktor för övergrepp som har lyfts fram i studier är målgruppens begränsade förmåga att förstå riskabla situationer. (Starke, M., Larsson, A., & Punzi, E. (2022) Våldsutsatthet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, Göteborgs universitet.)  Dessutom finns det en särskild sårbarhet för vilseledande och tillitsbaserad brottslighet när brottsutövaren står i nära relation till den som blir utsatt. Det kan till exempel handla om att en person har en god man eller personlig assistent. MFD vill därför understryka att förslagen behöver analyseras i relation till dessa gruppers särskilda sårbarhet vad gäller tillit och vilseledande för att säkerställa att regleringen är tillräcklig.

Övrig synpunkt

Även om det inte har ingått i utredarens uppdrag, vill MFD i sammanhanget lyfta att det är viktigt att även funktionsnedsättning läggs till som grund i 
29 kap. 2 § 7 brottsbalken om straffskärpning vid hatbrott. MFD bedömer frågan som angelägen och förordar en utredning gällande hur detta ska möjliggöras.