Tidig dialog ger bättre städer

I dagens byggnadsprojekt tror nog de flesta att tillgänglighet är givet. Men forskning visar att många nybyggnationer inte lever upp ens till baskraven.

Lilian Müller är tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun och industridoktorand på Lunds Tekniska Högskola, och har arbetat med tillgänglighetsfrågor i 25 år. Mycket har hänt under den tiden, men det mesta återstår att göra, konstaterar hon.

I sin forskning undersöker Lilian Müller hur universell utformning kan bidra till mer jämlika och inkluderande perspektiv i plan- och byggprocessen.

– Jag har studerat dokument i planprocessen och det är slående att mycket redan i planprocessen försvårar möjligheterna att sedan ens leva upp till de lägsta kraven på tillgänglighet och användbarhet enligt byggreglerna, säger Lilian Müller. Finns tillgänglighetsfrågorna inte med i planprocessen så kommer inte heller mycket att hända i senare skeden.

I beskrivningen av vilka som skulle använda de miljöer som Lilian Müller studerade var det påfallande att perspektiv som avviker från normerna sällan vägdes in.

– Bilden av användarna utgjordes i huvudsak av unga, friska människor med cykel och förekom det äldre så var det aktiva, sportiga människor utan funktionsnedsättning.

Såg inte mångfalden

Beaktades funktionsnedsättningar i visionsdokument eller liknande så beskrevs de som ett problem för en liten avgränsad grupp människor.

– I verkligheten är det en stor och mångfacetterad grupp som har någon form av funktionsnedsättning, permanent eller under perioder av livet. Men det var slående hur frånvarande den insikten är, trots att det är en stor tillgång för samhället att göra miljöerna tillgängliga för så många som möjligt.

Frånvaron av en ordentlig analys ur ett tillgänglighetsperspektiv i planprocessen gick sedan direkt att avläsa i den fysiska miljön.

– Många av miljöerna levde ofta inte ens upp till de mest basala kraven på tillgänglighet och det gällde i synnerhet nybyggda bostäder, vilket förvånade mig. Bilden som många har är ju annars att vi är bra på tillgänglighet när vi planerar och bygger nytt, men att det är sämre ställt i befintlig bebyggelse.

Bättre lösningar i ombyggnader

Lilian Müllers forskning pekar snarare på det omvända.

– Jag har också studerat ombyggnader av äldre kulturbyggnader och där visade det sig att det fanns betydligt fler lösningar som svarar mot de kvaliteter som ryms inom universell utformning. Det är en tankeställare för alla som arbetar med plan- och byggprocesser, säger Lilian Müller.

Breddad dialog

En viktig aspekt för att lyckas med universell utformning i plan- och byggprocessen är att arbeta aktivt med dialog och kunskapsöverföring.

– Dialogen kan börja så tidigt som möjligt och inte bara vända sig till de mest uppenbara användarna utan även till potentiella användare med olika erfarenheter och förutsättningar. Därmed ökar chansen att skapa tillgänglighet för fler. När det gäller bostäder så är det exempelvis fler än bara grannarna som behöver tillfrågas. De ska ju inte bo i huset, utan har ofta mest synpunkter på utsikt och trafik. Involvera i stället fler i en bredare dialog.

Text: Sven-E Lindberg