Senast uppdaterad:
Ett sätt att följa utvecklingen mot det funktionshinderspolitiska målet är att jämföra delaktighet och levnadsvillkor mellan personer med funktionsnedsättning och övrig befolkning.
Några stora svenska urvalsundersökningar har med frågor om funktionsnedsättning. Andelen personer med funktionsnedsättning varierar från cirka 10 procent till över 30 procent. Variationen beror på hur frågan är formulerad i undersökningen, hur gruppen definieras och hur undersökningen genomförs.
Frågan ”Har du en funktionsnedsättning?” ger en mindre andel personer än om det är flera frågor som tillsammans skapar en definition av funktionsnedsättning. Sådana frågor kan exempelvis handla om långvarig sjukdom, syn-, hörsel- och rörelseförmåga eller svårigheter att minnas. Personer som tillhör en eller flera av dessa kategorier definieras då som att de har en funktionsnedsättning.
Statistik från undersökningar
Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden
Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden har tidigare använt flera frågor för att få fram gruppen personer med funktionsnedsättning. De personer som svarar ja på dessa frågor kan jämföras med svar från övrig befolkning på frågor om levnadsförhållanden. Andelen personer med funktionsnedsättning i denna undersökning är över 30 procent. Gruppen kan brytas ner i olika typer av funktionsnedsättning för att göra jämförelser.
Från 2021 års undersökning använder SCB en nationell tillämpning av det internationella måttet Washington Group Short Set samt två nationella frågor om den svarande har en funktionsnedsättning. Gruppen ”personer med funktionsnedsättning” utgörs då av de som uppger att de själva möter stora svårigheter.
Definitionen kommer att utvärderas när data finns insamlad.
Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) hos Statistiska centralbyrån
Folkhälsomyndighetens folkhälsoenkät
I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät använder myndigheten flera frågor som tillsammans ger en andel på drygt 20 procent personer med funktionsnedsättning i åldrarna 16–84 år. Det går att bryta ner gruppen i mindre grupper utifrån typ av funktionsnedsättning.
Nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat hos Folkhälsomyndigheten
Tilläggsundersökningen till arbetskraftsundersökningen
Statistiska centralbyrå har tidigare genomfört en tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen. Tillägget vänder sig till uppgiftslämnare som uppgett att har en funktionsnedsättning. Här finns en uppdelning i självskattad nedsatt arbetsförmåga eller inte. Andelen personer med funktionsnedsättning är 16 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år.
År 2020 bedömer 73 procent av kvinnorna och 64 procent av männen att de har nedsatt arbetsförmåga.
Arbetsmarknadsstatistiken genomgår förändringar. Från 2021 års undersökning ställs frågor om funktionsnedsättning direkt i den ordinarie arbetskraftsundersökningen.
Om arbetskraftsundersökningarna hos Statistiska centralbyrån
Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning hos Statistiska centralbyrån
Europeiska unionens Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC)
I Europeiska unionens Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC) ställs frågan om det är svårt att delta i aktiviteter eller klara av sysslor som de flesta andra klarar av. Här ställs också frågor om detta beror på den egna hälsan och om det har pågått under mer än sex månader.
Med denna definition är andelen personer med funktionsnedsättning i Sverige drygt 13 procent. Det är en låg andel i jämförelse med andra EU-länder.
Functional and activity limitations statistics hos Europeiska kommissionen
Antal personer med stöd
Ett annat sätt att definiera antalet personer med funktionsnedsättning är att använda register som är kopplade till olika stöd och insatser. Detta ger en betydligt mindre grupp, jämfört med urvalsundersökningar.
Den tidigare handikappersättningen är ett ekonomiskt stöd till personer med funktionsnedsättning över 19 år som har merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning eller som behöver hjälp i vardagen. Den 1 januari 2019 infördes merkostnadsersättning. Den kommer på sikt att ersätta handikappersättningen. Drygt 53 000 vuxna personer hade handikappersättning i december 2020.
Om socialförsäkringen hos Försäkringskassan
Personer med viss funktionsnedsättning kan få någon eller några av de tio insatserna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Den 1 oktober 2020 hade 75 800 personer minst en kommunalt verkställd insats.
Statistik om stöd och service till personer med funktionsnedsättning hos Socialstyrelsen