Tolkning vid kulturevenemang

I filmen får du innehållet på sidan översatt till svenskt teckenspråk.

Alla vinner på ett kulturliv där fler kan vara med. För att nå en bredare publik behöver kulturaktörer tänka på tillgänglighet redan från början. För vissa personer innebär det att tolk behöver finnas på plats för att kunna ta del av upplevelsen. Det kan handla om till exempel teckenspråkstolkning, dövblindtolkning eller skrivtolkning.

Olika tolkmetoder

Vad säger lagen om tillgänglig kultur?

Det finns inget direkt lagkrav som säger att kulturaktörer ska erbjuda tolkning. Men enligt diskrimineringslagen ska verksamheter som är öppna för allmänheten vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Boverkets regler om enkelt avhjälpta hinder gäller för publika lokaler. Där lyfts bland annat behovet av god ljudmiljö till exempel genom att minska bakgrundsljud eller installera hörslinga.

Kulturaktörer kan också söka statligt stöd från Boverket för att förbättra tillgängligheten i sina lokaler till exempel för att installera hörslinga. Det hjälper vissa, men inte alla. Tolkning kan vara avgörande för att kunna ta del av en föreställning eller ett verk.

Språklagen säger att det allmänna, dit offentligt finansierade kulturaktörer räknas, ska skydda och främja svenskt teckenspråk. Sverige har också åtagit sig genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att se till att kultur är tillgänglig för alla.

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering hos DO

Tillgängligt kulturliv hos Kulturrådet

Enkelt avhjälpta hinder hos Boverket

Om bidrag till kulturlokaler hos Boverket

Vem har ansvar att boka tolk i kulturverksamheter?

När en tolkanvändare går på ett kulturevenemang räknas som vardagstolkning. Då ansvarar regionen för att ordna tolk och tolkanvändaren bokar själv genom tolkcentralen. Samtidigt kan kulturaktörer göra stor skillnad. Genom att själva erbjuda tolkning, till exempel vid biljettköp eller anmälan, visar de att alla är välkomna.  Ett tillgängligt evenemang stärker kulturen och gör den rikare för alla.

Hur bokar kulturaktörer tolk?

Kulturaktören kan boka tolk genom regionens tolkcentral eller genom ett privat tolkbolag. Det är bra att vara ute i god tid eftersom tolkarna både behöver tid och förberedelsematerial. 

Tolkcentralerna i Sverige hos tolkcentralerna

Hörslinga och textning ersätter inte tolkning

Hörslinga kan vara ett bra stöd för många med hörapparat eller cochleaimplantat. Enligt Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder ska publika lokaler erbjuda en god ljudmiljö. Det kan betyda att installera hörslinga. 

För att hörslingan ska fungera bra behöver mikrofonerna placeras nära den som talar, till exempel med ett headset eller en mikrofon nära munnen. En vanlig orsak till dålig hörbarhet är takmikrofoner eller mikrofoner som inte fångar rösten tydligt.

Många kulturaktörer använder textning av sina evenemang till exempel inom opera, musikal och teater. Det gör evenemangen tillgängliga för fler. Men alla har inte nytta av hörslinga eller textning. Vissa använder inte hörselteknik alls, andra föredrar svenskt teckenspråk. Därför kompletterar tolkning de andra lösningarna och gör att fler kan ta del av kulturupplevelsen.

Om textning hos Hörselskadades Riksförbund

Kulturevenemang på svenskt teckenspråk

Allt fler kulturaktörer skapar evenemang på svenskt teckenspråk. Det kan ske utan tolk eller med tolkning till talad svenska för övriga besökare. Ett exempel är Riksteatern Crea, som producerar scenkonst på svenskt teckenspråk och turnerar i hela landet. Flera kulturaktörer gör också tolkningen till en del av den konstnärliga processen. Tolkarna medverkar redan från början när ett verk skapas.

 Riksteatern Crea – Scenkonst på teckenspråk hos Riksteatern