Senast uppdaterad:
Skapa en tillgänglig arbetsplats
I filmen får du innehållet på sidan översatt till svenskt teckenspråk.
När tillgänglighet ingår i arbetsmiljöarbetet kan arbetsgivaren förebygga hinder och skapa en trygg arbetsmiljö för alla.
Vad krävs för att skapa en god arbetsmiljö?
Första steget är att ha dialog med medarbetaren om vilka behov som finns. Det ger en bild av vilka hinder som kan finnas i verksamheten, lokalerna eller hur information delas. Nästa steg är att ta fram rutiner och att åtgärda bristerna. Det kan till exempel handla om att välja verktyg för tolktjänster, arbetshjälpmedel och konsumentprodukter som mobiltelefoner eller hörslinga.
Arbetsmiljöverket beskriver hur man gör detta inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kortfattat innebär det att arbetsgivare och medarbetare löpande undersöker, bedömer, åtgärdar och kontrollerar risker som hindrar delaktighet på arbetsplatsen.
En god arbetsmiljö utgår från principen om universell utformning. Det handlar om att redan från början skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt, när man utvecklar och utformar arbetsplatsen. På så vis undviker man att behöva göra anpassningar i efterhand.
Akademikerförbundet SSR har tillsammans med organisationer utvecklat en modell för universell utformning av arbetsplatser där man betraktar arbetslivet utifrån olika perspektiv.
Systematiskt arbetsmiljöarbete på Arbetsmiljöverkets webbplats
Om universell utformning av arbetsplatser på Akademikerförbundet SRR:s webbplats
Ett hållbart och hörselsmart arbetsliv på Hörselskadades Riksförbunds webbplats
Fysisk arbetsmiljö
En tillgänglig fysisk arbetsmiljö gör det lättare att kommunicera och delta fullt ut. Det gäller både mötesrum, gemensamma utrymmen och individuella arbetsplatser. Några exempel som kan göra arbetsmiljön mer tillgänglig är:
- Utrusta mötes- och konferensrum med hörteknik såsom mikrofoner kopplade till hörslinga eller bärbara konferenshjälpmedel. Kontrollera regelbundet att utrustningen fungerar och se till att personalen vet hur den används.
- Se till att ljuset vid möten är tillräckligt starkt och inte bländande. Det ska gå att justera efter behov.
- Låt medarbetare som önskar en plats med bra uppsikt över arbetsplatsen få det.
- Säkerställ att det finns kontrastmarkeringar vid dörrar, trappor, trösklar och andra nivåskillnader som varnar och vägleder medarbetare med nedsatt syn när de orienterar sig.
- Alla gynnas av en lugn och bullerfri arbetsmiljö. En enkel åtgärd är att installera ljudabsorberande material. Anlita gärna hörselingenjörer för en akustisk utredning av arbetsmiljön.
- Se över brandlarm och krisrutiner. Det ska finnas visuella signaler och vid behov även taktila till exempel vibration så att information når fram i tid till alla.
Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), föreskrifter på Arbetsmiljöverkets webbplats
Ljud och akustik på Arbetsmiljöverkets webbplats
Ljus och belysning på Arbetsmiljöverket webbplats
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsgivaren ska organisera, leda och fördela arbetet så att den organisatoriska och sociala arbetsmiljö arbetsmiljön fungerar för alla. Det handlar om att minska risken för ohälsa och att säkerställa att ingen utsätts för kränkande särbehandling.
Organisatorisk arbetsmiljö tar sikte på hur arbetet planeras och hur ansvar och information fördelas. Social arbetsmiljö handlar om hur kollegor och chefer samarbetar, kommunicerar och ger stöd i vardagen.
Medarbetare som är döva, har hörselnedsättning eller dövblindhet ska ha samma förutsättningar som andra. För att nå dit behöver arbetsgivaren se till att både den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är inkluderande.
Organisatorisk och social arbetsmiljö på Arbetsmiljöverkets webbplats
Säkra en jämlik kommunikation
Tillgång till tolk är en viktig förutsättning för jämlik kommunikation och tillgång till information. Men det finns andra förutsättningar som är minst lika viktiga.
Gå tillsammans igenom med medarbetaren vad som behövs för att kunna jobba på bästa sätt. Ta reda på vad i arbetsmiljön som gör det svårt att kommunicera och ta del av information. Planera hur det kan lösas.
Det är en stor fördel om arbetsgivaren kan stötta medarbetaren genom att delta i processen att skaffa arbetshjälpmedel. Det gäller särskilt i kontakten med Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.
Tänk på följande:
- Alla medarbetare ska kunna ta del av intern information på arbetsplatsen som olika besök, evenemang, rutiner och så vidare, helst skriftligt via e-post eller intranät.
- Fysiska och digitala möten ska vara tillgängliga.
Vad är tillgänglig information?
Att information är tillgänglig för alla på en arbetsplats innebär bland annat följande:
- Digitala tjänster på arbetsplatsen följer internationell standard för tillgänglighet, WCAG 2.1 AA. Det gäller bland annat webbplatser, intranät och mobila applikationer.
- Det finns rutiner för att ta fram grundläggande informationsmaterial i alternativa format till exempel lättläst svenska, punktskrift, teckenspråk och tillgängliga dokument.
- Information förmedlas skriftligt via e-post eller intranät.
- Information i ljudformat är transkriberad, det vill säga ljud är omvandlat till text.
- Information i videoformat är textad, oavsett om det är live eller ett förinspelat material.
- En person med nedsatt syn ska ha möjlighet att förstora text för att kunna läsa.
Digital tillgänglighet på Digg:s webbplats
Arbetshjälpmedel
Arbetshjälpmedel kan vara teknisk utrustning eller andra lösningar som behövs för att en medarbetare ska kunna utföra sitt jobb. Det kan vara utrustning för bildtelefoni eller andra hörhjälpmedel. Hörapparater räknas inte som arbetshjälpmedel. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att erbjuda hjälpmedel på arbetsplatsen.
Det går att ansöka om bidrag till arbetshjälpmedel. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utreder om bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen kan beviljas.
- Arbetsförmedlingen kan ge bidrag upp till 100 000 kronor under det första anställningsåret. Om det finns synnerliga skäl kan ett högre belopp lämnas.
- Försäkringskassan kan ge bidrag upp till 50 000 kronor om medarbetaren varit anställd i över ett år.
Bidraget kan lämnas till både arbetsgivaren och till den person som har behov av hjälpmedlet till exempel en arbetssökande. Det är viktigt att ansökan hos Arbetsförmedlingen görs innan inköp sker. Bidrag beviljas inte för hjälpmedel som redan har beställts. Bidrag kan lämnas till ett individuellt hjälpmedel eller för att anpassa ett arbetsredskap eller en arbetsplats.
Bidrag till hjälpmedel på arbetsplatsen på Arbetsförmedlingens webbplats
Bidrag till arbetshjälpmedel på Försäkringskassans webbplats
Planera för tolk
Det underlättar för både arbetsgivaren och medarbetaren att tillsammans planera för behov av tolk. Planera helst för en längre period framåt. Det är också bra att identifiera vilka situationer som kräver vilken lösning till exempel tolkning på plats, på distans eller andra lösningar som applikationer för automatisk textning.
Fråga tolkcentralen hur vardagstolkning i arbetslivet fungerar och hur de samordnar uppdragen. Både arbetsgivare och enskilda medarbetare kan vända sig till tolkcentralen. I vissa regioner tar tolkcentralen emot alla tolkförfrågningar och skickar sedan faktura till berörd huvudman. I andra regioner tar tolkcentralen enbart hand om tolkförfrågningar som berör vardagstolkning.
Du kan också vända dig till Arbetsförmedlingen för att få information om bidrag till litteratur och tolk för personer med syn-eller hörselnedsättning.
Tolkcentralernas i Sverige på tolkcentralernas webbplats
Planera tolkning på distans
Distanstolkning betyder att tolken deltar från en annan plats. Tolkningen sker mellan talad svenska och svenskt teckenspråk, skrivtolkning eller tecken som stöd.
Tolken medverkar via en webblänk eller applikation som visas på en dator, surfplatta, mobiltelefon eller ett hjälpmedel för videosamtal. Det finns flera tjänster för distanstolkning:
- Allt fler tolkcentraler och privata tolkbolag erbjuder tolk på distans. Denna typ av distanstolkning kan förbokas.
- Post- och Telestyrelsen erbjuder kostnadsfri tolkning på distans via tjänsten Bildtelefoni.net. Samtalen får pågå i 60 minuter, vardagar mellan kl. 08.00 och 17.00. Övrig tid får ett tolkat samtal pågå i 30 minuter. Det går inte att förboka samtal. Tjänsten är tänkt att användas för oplanerade och spontana samtal.
Distanstolkning är ett komplement till tolkning på plats. Det finns situationer i arbetslivet där distanstolkning är en utmärkt lösning men det finns också situationer när tolkning på plats är att föredra.
När distanstolkning via Bildtelefoni.net fungerar
Distanstolkning via Bildtelefoni.net fungerar bra för korta och enkla samtal mellan två till tre personer. Tjänsten är snabb att använda och passar bäst när samtalet inte kräver förberedelser.
Fungerar bra när
- samtalet är spontant och enkelt
- det inte behövs branschspecifika termer
- samtalet är mellan ett fåtal personer
Fungerar sämre när
- samtalet behöver förbokas
- tolken behöver förbereda sig
- en särskild tolk krävs
- samtalet är brådskande och väntetid inte är möjlig
Tänk på
- Bildtelefoni.net fungerar sämre vid större möten
- låt en person tala i taget
- undvik motljus och placera kameran rätt
- använd mikrofon och stabil uppkoppling
- ge tolken information om mötets innehåll i förväg
Tjänster för inkluderande samtal på PTS webbplats
Tekniska lösningar och verktyg
Förutom tolkning kan arbetsplatsen använda olika hjälpmedel och digitala lösningar för bättre kommunikation.
- Automatisk textning eller tal-till-text omvandlar tal till text i realtid och kan användas vid informella samtal.
- Digitala mötesverktyg gör det möjligt att använda ljud, bild och text samtidigt. Det är viktigt att kunna fästa flera deltagare i bild samtidigt och att det tydligt framgår vem som pratar. Det underlättar tolkningen.
- Videosamtal även kallat totalkonversation låter deltagare kombinera video, text och tal i samtalet.
- Hörapparater och cochleaimplantat har utvecklats mycket och kan kopplas till digitala enheter som mobiltelefoner och datorer.
- Nya applikationer och funktioner i mobiltelefoner har utvecklats för att till exempel minska bakgrundsbrus och göra det lättare att höra tal, särskilt i arbetsmiljöer med mycket ljud.
- Personer med dövblindhet kan använda digitala hjälpmedel som anpassas efter behov. Råd och stöd finns hos Nationellt kunskapscenter för dövblindhet.
Dövblindhet på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågors webbplats
Tillgängliga möten
Tillgängliga möten är en förutsättning för delaktighet. Här är några viktiga råd inför mötet med personer som är döva, har hörselnedsättning eller dövblindhet:
- Fråga i mötesinbjudan om någon behöver tolk, information i annat format eller har andra behov.
- Skicka presentationer i förväg och kontrollera att hörteknik finns tillgänglig och fungerar.
- Använd mötesrum med bra ljus och akustik.
- Utse en mötesledare som tydligt visar vem som ska prata härnäst.
- Uppmuntra tydligt tal, bildbeskrivningar och att inte prata i mun på varandra.
- Kom ihåg att tolkning tar mer tid och att ögonkontakt kan hjälpa vid läppläsning.
- Låt medarbetaren själv välja plats.
- Berätta i förväg hur tillgängligheten är ordnad så att deltagarna vet vad som väntar.
- Dela gärna mötesanteckningar efter mötet.
Checklista för tillgängliga möten och konferenser (mfd.se)
Möten – hörselsmarta checklistor på Hörselskadades Riksförbunds webbplats
Råd för möten med personer med dövblindhet
- Ge dig till känna och se till att personen är medveten om din närvaro i rummet.
- Låt medarbetaren bestämma om ledsagare eller assistent följer med till mötet.
- Låt medarbetaren bestämma placering.
- Ta pauser vid långa möten. Att kommunicera är energikrävande för personer med dövblindhet.
Det goda mötet – en guide till dig som möter personer med dövblindhet på nkcdb:s webbplats
Tillgängliga digitala möten
Planera digitala möten noggrant för att alla ska kunna delta. Valet av mötesplattform är avgörande. Välj en mötesplattform som fungerar för ljud, textning och bild samtidigt.
Teckenspråkiga behöver se både varandra och tolkarna och personer med hörselnedsättning behöver läsa det som sägs. Samtliga mötesdeltagare bör ha video påslagen för att möjliggöra läppavläsning.
Tänk på att:
- medarbetare kan behöva lära sig och träna på att använda de digitala verktygen
- det är bra att stämma av med tolkar, deltagare och underleverantörer inför mötet eller evenemanget
- teknisk support bör finnas tillgänglig
- utvärdera mötet och förbättra rutinerna till nästa gång