Så fungerar tolktjänst

Ett samhälle blir inkluderande när alla är med i samtalet. Tolktjänst för döva, personer med hörselnedsättning eller dövblindhet är en viktig del i arbetet för delaktighet. Den här sidan förklarar övergripande hur tolktjänst fungerar, vem som ansvarar och vilka regelverk som gäller.

Så fungerar tolktjänst

I filmen får du innehållet på sidan översatt till svenskt teckenspråk.

Tolkning behövs i många delar av livet. Det kan vara i vardagen, på jobbet, i utbildningen eller vid kontakt med myndigheter. Ansvaret delas mellan flera aktörer.

Tolkningen sker med olika tolkmetoder beroende på behov. Det kan handla om teckenspråkstolkning, dövblindtolkning, skrivtolkning eller tecken som stöd.

Vem ansvarar för vad?

Ansvar för tolktjänst är fördelat mellan olika aktörer beroende på situation. Här är en översikt:

Tolkning i vardagen

Regionerna ansvarar för att erbjuda grundläggande tolktjänster i vardagen, så kallad vardagstolkning. Det kan vara fritidsaktiviteter, föreningsliv, vårdbesök, bankkontakter eller föräldramöten och högtider såsom dop och bröllop. Vilka tillfällen som beviljas kan skilja sig mellan regioner. Kontakta tolkcentralen för att få veta vad som gäller i den aktuella regionen.

Tolkning i vardagen (mfd.se) 

Tolkning i arbetslivet

I arbetslivet ansvarar flera aktörer för tolkning: arbetsgivaren, regionen och Arbetsförmedlingen. Arbetsgivaren har ansvar enligt arbetsmiljölagen att se till att arbetsmiljön är tillgänglig och anpassad vilket kan innebära att tolkning anordnas. 

Arbetsförmedlingen kan ge bidrag för tolkkostnader när en person behöver tolk vid återkommande arbetsmoment eller utbildning i arbetet.

Regionen kan i vissa fall bevilja tolk vid arbetsrelaterade situationer till exempel vid introduktion för en ny medarbetare, fackliga möten eller informationsmöten.

Tolkning i arbetslivet (mfd.se)

Skapa en tillgänglig arbetsplats (mfd.se)

Tolkning i utbildningen

Elever i förskola, grundskola och gymnasium har rätt att få tolk via utbildningsanordnaren eller gå i specialskola med tvåspråkig undervisning på teckenspråk. På Komvux ansvarar kommunen för att ordna tolk. På universitet, högskola och yrkeshögskola ansvarar utbildningsanordnaren för att ordna tolk.

Tolkning i utbildningen (mfd.se)

Tolkning vid möten med myndigheter

Vid kontakt med både kommunala och statliga myndigheter till exempel den kommunala byggnadsnämnden, Försäkringskassan eller Skatteverket ansvarar den aktuella myndigheten för att tolk ordnas. Det regleras i förvaltningslagen.

Tolkning vid möten med myndigheter (mfd.se)

Tolkning i rättsväsendet

Vid kontakt med polisen, domstol eller åklagare ansvarar dessa för tolkning. Rätten till tolk gäller oavsett om personen är misstänkt, målsägande eller vittne.

Tolkning i rättsväsendet (mfd.se)

Lagar och grundläggande principer som styr rätten till tolk

Tolktjänst är en rättighet som bygger på flera lagar och principer. De syftar till att ge döva, hörselskadade eller personer med dövblindhet möjlighet att leva självständigt och vara delaktiga i samhälle.

Tolktjänst styrs och regleras bland annat av följande:

• Sveriges funktionshinderspolitik tar sin utgångspunkt i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har som mål att personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhället. En del i att uppnå detta mål är att exempelvis tillhandahålla tolktjänst.
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast rätten för den enskilde till likvärdig tillgång till information, kommunikation, utbildning, rättsväsende och samhällsdeltagande. Sverige har ratificerat konventionen och därmed åtagit sig som stat att genomföra rättigheterna.
• Diskrimineringslagen (2008:567) förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning och kräver att skälig anpassning görs för att undanröja hinder för delaktighet.
• Förvaltningslagen (2017:900) fastställer myndigheters ansvar att kommunicera och ge stöd och service så att alla kan förstå och tillvarata sin rätt i ett ärende genom att exempelvis ordna tolk.
• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) reglerar regionernas skyldighet att ge vardagstolkning till döva, hörselskadade och personer med dövblindhet.
• Språklagen (2009:600) slår fast att offentliga aktörer såsom statliga myndigheter, regioner och kommuner har ett särskilt ansvar att bevara, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
• Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen ska vara likvärdig och tillgänglig för alla elever. Det innebär att elever som är döva eller har en hörselnedsättning eller dövblindhet ska få det stöd de behöver till exempel  tolkning.