Hedersrelaterat våld och skolväsendet

Kunskapen inom skolväsendet är ofta låg om hedersrelaterat våld och förtryck mot personer med funktionsnedsättning.

Det framgår av en kartläggning från MFD som omfattar anpassade grund- och gymnasieskolor, specialskolor samt komvux som anpassad utbildning.   

Flera faktorer gör unga med funktionsnedsättning mer sårbara än andra unga. Elever med intellektuell funktionsnedsättning kan ha en begränsad kognitiv förmåga att förstå sin egen utsatthet, vara i en beroendeställning och ha svårighet att tolka sociala normer, vilket gör det svårare att söka hjälp och skydda sig.

Brist på kommunikation ökar utsattheten

Personal i en specialskola beskriver att flera av deras elever som är döva, hörselskadade eller dövblinda inte kan kommunicera med sina familjemedlemmar eftersom familjen inte behärskar svenskt teckenspråk. 

Bristen på möjligheter att kommunicera gör att eleverna blir isolerade och extra sårbara för olika typer av utsatthet, särskilt i familjer där hedersnormer styr.

Skolan kan göra skillnad

Skolan spelar en central roll. Personalens närhet till eleverna gör det ofta möjligt att i god tid upptäcka tecken på kontroll, hot eller våld.

– Men bara en av de skolor som intervjuats har en handlingsplan för att förebygga och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Ett fåtal andra skolor lyfter frågan som en del av andra dokument, till exempel i sin likabehandlingsplan eller krisplan, säger Emmanuel Galaup, utredare på MFD. 

Bristande samverkan och behov av stöd

Det saknas även en strukturerad samverkan mellan skola och socialtjänst. Ingen av de tillfrågade skolorna uppgav att en gemensam samverkansplan finns på plats.  

Kartläggningen pekar också på att skolorna behöver mer stöd och utbildning för att kunna arbeta systematiskt mot hedersrelaterat våld och förtryck som elever med funktionsnedsättning kan utsättas för.

– Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver genomsyra hela skolans verksamhet, från ledning till arbetslag. Skolorna behöver tydliga rutiner, uppföljning och bättre kunskap om läroplanernas skrivningar kring hedersrelaterat våld och förtryck, så att kunskapen används i undervisningen i större utsträckning, säger Serine Gunnarsson, utredare på MFD.

När elever med funktionsnedsättning utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck