Verktyg för en mer likvärdig resursfördelning till skolan

MFD avstyrker delar av förslagen i betänkandet bland annat eftersom beräkningsmodellen för skolpengsnormen inte visar skillnader i behovet av extra anpassning.

Sammanfattning

Myndigheten för delaktighet avstyrker förslagen 9.2.2, 10.5.2 och 5.2.5 i betänkandet. Skälen är att beräkningsmodellen för skolpengsnormen inte synliggör skillnader i behovet av extra anpassningar och särskilt stöd samt att förslagen om resursskolor riskerar att förstärka en parallell skolstruktur framför att utveckla stöd i den ordinarie skolan. MFD lämnar inga synpunkter på övriga delar av betänkandet.

Övergripande synpunkter

MFD delar utredningens ambition att åstadkomma en likvärdig resursfördelning till skolan. Myndigheten anser dock att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd inte är tillräckligt tydligt beaktade i de lösningar som utredningen presenterar. En nationell norm och nya ersättningsformer behöver utformas så att de stärker möjligheterna att ge stöd i den ordinarie skolan och inte ger företräde åt en särskild typ av stöd eller i praktiken skapar en ny skolform.

Myndighetens synpunkter

9.2.2 En vägledande norm beräknad på nettokostnaden

MFD avstyrker förslaget i dess nuvarande form. Beräkningsmodellen utgår från kommunernas genomsnittskostnader och saknar en komponent som synliggör skillnader i behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Eftersom särskilt stöd är ett rektorsbeslut finns det redan idag en formaliserad beslutsstruktur som kan användas som utgångspunkt för statistik. Om den statistiken inte samlas in idag är det fullt möjligt att utveckla den.

MFD anser att när en nationell norm utvecklas är det angeläget att modellen på något sätt beaktar skillnader i behovet av extra anpassningar och särskilt stöd. Ett sådant synliggörande skulle även ge bättre möjligheter att följa upp stödinsatser och resursfördelning, och bidra till att säkerställa att elever får det stöd de har rätt till enligt skollagen och enligt artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

10.5.2 Villkorade belopp för resursskolor och andra ändamål

MFD avstyrker förslaget. Villkorade belopp riktade till resursskolor riskerar att förstärka en parallell skolstruktur, där resursskolor gynnas framför utveckling av stöd i ordinarie skola. Ett sådant system leder också till att ett enskilt stöd lyfts fram framför andra, utan tillräcklig kunskap om att det är mer effektivt än andra stödformer. Förslaget riskerar att cementera särlösningar istället för att stärka kvalitet och kapacitet i den ordinarie utbildningsmiljön, där de allra flesta stödinsatser ska ges.

5.2.5 En nationellt bestämd ersättning till resursskolorna bör föregås av en närmare definition av målgrupp och uppdrag

MFD avstyrker förslaget. En nationell definition riskerar att i praktiken skapa en ny skolform, vilket står i konflikt med principen att stöd ska ges så långt som möjligt i elevens ordinarie lärmiljö, i linje med artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En definition riskerar också att bli snäv och exkluderande och ta fokus från utvecklingen av inkluderande arbetssätt i ordinarie skola.