Transportstyrelsens rapport om översyn av förarutbildningssystemet för behörighet B

MFD tillstyrker förslagen och har några medskick som berör blivande förare som på grund av funktionsnedsättning kan ha särskilda behov kring till exempel inlärning.

Myndighetens synpunkter

MFD välkomnar att Transportstyrelsen föreslår ändringar i förarutbildningssystemet som kan hjälpa de grupper av blivande förare som idag har stora svårigheter att tillgodogöra sig kunskaper under utbildningen och att klara förarprovet.

MFD välkomnar särskilt att Transportstyrelsen har identifierat och undersökt situationen bland blivande förare som till exempel har läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (som adhd) eller autism.

Förslaget 6.2 om fortbildning för trafiklärare och utbildningslärare

Blivande förare med ovan nämnda funktionsnedsättningar kan i dagsläget ansöka om att få genomföra förarutbildningen på ett anpassat sätt, så som mer tid vid kunskapsprovet eller att göra provet muntligt.

Transportstyrelsens nya kvalitativa undersökning visar dock att det även kan finnas andra svårigheter i förarutbildningens nuvarande utformning, till exempel kring frågor om inlärning och vid privat handledning.

Målet med Transportstyrelsens översyn har bland annat varit att förslagen på åtgärder ska leda till att förarutbildningssystemet kan utvecklas så att de blivande förarna kan tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som krävs för att bli trafiksäkra, risk- och miljömedvetna förare.

För att förbättra förutsättningar för blivande förare med dyslexi, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och autism att tillgodogöra sig kunskap och färdigheter under förarutbildningen, kan pedagogiska metoder som fungerar för denna grupps behov ha avgörande betydelse. 

Därför föreslår MFD att Transportstyrelsen inkluderar kunskap om och förståelse för inlärningsmodeller och pedagogiska metoder som fungerar för dessa blivande förare i eventuella föreskrifter om utbildning och fortbildning av trafik- och utbildningsledare.

Även i material till handledare vid privat övningskörning och andra förberedelser inför kunskaps- och körprov. Vid de föreslagna vägledningstillfällena kan denna kompetens kring inlärning och pedagogiska stöd vara särskilt viktigt.

Detta eftersom trafikskolorna som anordnar vägledningstillfällen här ”får kontakt med blivande förare på individnivå, och ytterligare en anledning att arbeta systematiskt med de blivande förarnas självvärdering och med att ge konstruktiv feedback.”

Förståelsen för olika typer av inlärning behöver också integreras i en eventuell information som används som stöd för privat övningskörning (förslag 6.3), information till blivande förare (förslag 6.5) och inte minst i den föreslagna nya handledarutbildningen (förslag 6.6).

Andra aspekter för att skapa jämlika förutsättningar att genomföra förarutbildningen

Ett område som lyfts som problematiskt i rapporten och som även uppmärksammas av organisationer som företräder personer med ovan nämnda funktionsnedsättningar, är den långa handläggningstiden för att få körkortstillstånd och att få läkarintyg där den blivande förarens lämplighet bedöms.

MFD ser därför även fram emot att ta del av resultaten av den ytterligare översyn som Transportstyrelsen fått i uppdrag att genomföra med särskild inriktning på om förfarandet med läkarintyg för mild eller måttlig adhd och autismsspektrumtillstånd grad 1 vid prövning av körkortstillstånd kan tas bort eller på annat sätt förenklas (Dnr: LI2024/02411).

Transportstyrelsen ska även beakta att ett ikraftträdande av eventuella föreskriftsändringar kan ske under hösten 2025. Förenklingar av detta förfarande kan leda till förbättringar för denna grupp blivande förare att ta del av förarutbildningen på jämlika villkor som blivande förare som inte har dessa typer av funktionsnedsättningar.