Mäta och belöna progression inom sfi

MFD noterar att utredningen har tagit särskild hänsyn till elever med funktionsnedsättning genom att lyfta fram att genomförandet av provet kan behöva anpassas för elever med funktionsnedsättning såsom läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom förlängd provtid.

Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare har tittat på hur man kan utveckla bedömningsgrunderna inom sfi. Myndigheten för delaktighet (MFD) har förståelse för att det kan behövas instrument för att mäta språkutvecklingen hos individer som ett mått på kvaliteten i sfi. 

MFD vill dock lyfta fram vikten av att provet utformas för att passa alla, även elever med funktionsnedsättning. Det kan exempelvis innebära att det finns möjlighet för vissa elever att genomföra testet på annat sätt än digitalt.

MFD har också vissa farhågor när det gäller att införa ett progressionstest. Utredningen menar att testet endast ska användas för att mäta utveckling på gruppnivå – som ska utgöra en grund för sfi-pengen –  och att det inte ska användas som ett kunskapsprov. Det finns dock en risk att införandet av ett standardiserat bedömningsinstrument också blir en grund för bedömning av resultatet hos eleverna. MFD vill därför lyfta vikten av att utgå från den enskilda elevens förutsättningar och behov, både i undervisningen och uppföljningen av varje elevs resultat.

Ärendets handläggning

I den slutliga handläggningen av ärendet har generaldirektör Malin Ekman Aldén (beslutande), tf. avdelningschef Annika Streiler och utredare Ola Balke (föredragande) deltagit.