Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Myndigheten för delaktighet pekar på de negativa konsekvenser och risker som kan bli följden av tremånadersfristen för personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation, och i synnerhet för personer med funktionsnedsättning.

Myndighetens synpunkter

Myndigheten för delaktighet (MFD) har i tidigare yttranden i beredningen av frågan om försörjningskrav vid anhöriginvandring pekat på riskerna och problematiken med att tremånadersfristen för undantag från försörjningskravet börjar gälla redan vid beslutstillfället om vidarebosättning för kvotflyktingar. Att tremånadersfristen börjar räknas redan vid beslutstillfället innebär att möjligheten att ansöka om undantag från försörjnings- och bostadskraven har börjat löpa eller till och med gått ut innan kvotflyktingen har anlänt till Sverige, med risk att kvotflyktingen fråntas möjligheten att göra en ansökan om familjeåterförening inom ramen för tremånadersfristen. Kvotflyktingar med funktionsnedsättning riskerar få vänta längre på bosättning i jämförelse med andra kvotflyktingar, utifrån bland annat bristen på tillgängliga boenden. Utifrån detta riskerar tremånadersfristen att slå extra hårt mot en grupp som redan befinner sig i en utsatt situation. I artikel 18 i Konventionen om rättigheter för personer ned funktionsnedsättning uppmanas staterna att erkänna rätten till fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning, det inkluderar att välja bosättning och nationalitet på lika villkor som andra. MFD har därför ställt sig positiv till förslag som under beredningen har adresserat denna problematik.

Mot bakgrund av ovan vidhåller MFD sina synpunkter om de negativa konsekvenser och risker som kan bli följden av tremånadersfristen för personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation, och i synnerhet för personer med funktionsnedsättning.