Förslag om att upphäva Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd

MFD är principiellt positiv till förslaget men saknar en analys av konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning.

Sammanfattning

MFD är principiellt positiv till förslaget att gå från detaljerade tekniska krav till mer övergripande funktionskrav då det kan skapa ökad flexibilitet och bättre möjligheter att anpassa lösningar till teknisk utveckling.

MFD kan tillstyrka förslaget men det förutsätter dock att konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning tydligare analyseras i den fortsatta beredningen av förslaget för att säkerställa funktionskravens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

MFD framhåller att:

• Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning i fråga om tillgänglighet behandlas inte uttryckligen i förslaget eller dess analys. Detta trots att förslaget påverkar hur information bevaras och därmed kan komma att tillgängliggöras.
• Krav på tillgänglighet måste tydligt framgå i funktionskrav och vägledande texter.

Myndighetens synpunkter

Tillgänglighet berörs inte i utredningen

Förslaget påverkar hur information bevaras och därmed hur den kan tillgängliggöras.

Myndigheten för delaktighet konstaterar att konsekvensutredningen saknar ett tydligt funktionshindersperspektiv och analys av tillgänglighet och konsekvenser för personer med funktionsnedsättning.

Specifikt saknas det en analys av om elektroniska handlingar kan användas och hanteras av alla, oberoende av individuella fysiska eller kognitiva förutsättningar och vilka funktionskrav som i så fall måste ställas (se närmare nedan).

Vid framtagande av analyser ska hänsyn tas till den vägledning som Statskontoret ansvarar för enligt 7 § förordning (2024:183) om konsekvensutredningar. Av vägledningen framgår att analysen bör beakta funktionshindersperspektivet.

Personer med funktionsnedsättning utgör en stor del av befolkningen. Avsaknad av funktionshinderspolitiska analyser riskerar att vidmakthålla, förstärka eller skapa nya hinder. Det kan leda till ökad exkludering och utsatthet.

Om offentliga tjänster och infrastrukturer inte utformas universellt från början kan det krävas resurskrävande åtgärder i efterhand. Med universell utformning menas att utforma produkter, miljöer, program och tjänster så att de kan användas av alla människor, i så stor utsträckning som möjligt, utan behov av anpassning eller speciallösningar.

Statliga myndigheter har ett ansvar att genomföra funktionshinderspolitiken genom förordning 2001:526 enligt vilken myndigheter särskilt ska verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I detta arbete ska FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vara vägledande.

Att inte beakta funktionshindersperspektivet innebär därför en risk för ineffektiv användning av offentliga medel. Om ett format väljs från början som inte medger en acceptabel nivå av tillgänglighet behöver det otillgängliga formatet ombearbetas innan det kan användas av personer med vissa typer av funktionsnedsättning vilket leder till ökade kostnader och försämrad effektivitet.

Mot denna bakgrund är det på grund av avsaknad av analys svårt att bedöma i vilken omfattning personer med funktionsnedsättning påverkas av förslaget.

Krav på tillgänglighet måste tydligt framgå

Myndigheten för delaktighet ser positivt på att förslaget kan ge ökad flexibilitet och förbättrade möjligheter att anpassa lösningar till teknisk utveckling. Detta kan bidra till ökad tillgänglighet.

Samtidigt ställer föreslagen förändring högre krav på tydlighet om vad som är grundläggande krav inom ramen för flexibilitet och anpassade lösningar. Tillgänglighet måste därför vara en tydlig del av funktionskrav och vägledande texter. Det behövs för att säkerställa en gemensam lägstanivå. Taket kan höjas genom flexibilitet, men golvet får samtidigt inte sänkas.

När ansvar i högre grad läggs på enskilda myndigheter att bedöma format och lösningar ökar kraven på kompetens och styrning.

Om tillgänglighet inte integreras tydligt i funktionskrav och vägledande texter finns en risk att perspektivet förbises. Det kan leda till val av format och lösningar med lägre grad av tillgänglighet och större skillnader mellan myndigheter.