Ett skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring

MFD avstyrker förslagen. Reglerna är otydliga och riskerar att missgynna personer med funktionsnedsättning vid bedömning av försörjning och familjeåterförening.

Sammanfattning

MFD avstyrker förslagen i promemorian i sin helhet. MFD anser att promemorian är otydlig i relation till hur Migrationsverket ska bedöma inkomster från subventionerade anställningar när det rör personer med funktionsnedsättning och menar att det behöver vara tydligt och förutsebart hur funktionsnedsättning ska bedömas i relation till de undantag som finns från försörjningskravet. Myndigheten anser att förslaget riskerar leda till att personer med funktionsnedsättning, som nyttjar de stödsystem som samhället har inrättat för att främja inkludering, missgynnas särskilt då det gäller möjlighet till familjeåterförening.

Myndighetens synpunkter

MFD anser att promemorians förslag till utformning av försörjningskravet är oacceptabelt eftersom det slår särskilt hårt mot migranter med funktionsnedsättning. MFD avstyrker därför förslagen i promemorian.

I promemorian anges att ett av grundsyftena med ett försörjningskrav för anhöriginvandring är att motivera individen till att bli självförsörjande och därigenom stärka integrationen. MFD vill betona att det finns andra skäl än bristande motivation som gör det svårt för nyanlända att uppfylla försörjningskravet. Förutsättningarna är särskilt svåra för migranter med funktionsnedsättning. Svårigheterna handlar bland annat om hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige med starka krav på goda kunskaper i svenska (Se till exempel Regeringens pressmeddelande 16 augusti 2023 Svenska språket avgörande för anställningsbarheten - Regeringen.se). Det handlar också om bristande förmåga att identifiera nedsatt arbetsförmåga och ge stöd till personer med funktionsnedsättning (Myndigheten för delaktighet 2025, s. 186. När delaktighet blir verklighet – förslag till nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken 2026-2031.). Därutöver riskerar personer med funktionsnedsättning att diskrimineras på arbetsmarknaden (Diskrimineringsombudsmannen, 2025, s 74. Förekomst av diskriminering 2025, Årlig rapport från Diskrimineringsombudsmannen).

Utifrån arbetsmarknadspolitikens syfte, att ge alla människor möjlighet att delta i arbetslivet (Se regeringens webbplats, Arbetsmarknad - Regeringen.se info hämtad 2025-12-18.), har Sverige inrättat system för att möjliggöra att grupper som har det särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden ska få särskilt stöd. Sådana stöd omfattar exempelvis lönebidrag och subventionerade anställningar på Samhall. Stöden syftar till att skapa riktiga arbetstillfällen som är efterfrågade på arbetsmarknaden (Se Samhalls webbplats, https://samhall.se/om-samhall/, info hämtad 2025-12-18.). De personer som nyttjar stöden arbetar och försörjer sig efter förmåga.

I promemorians förslag blir nyttjandet av dessa stöd hinder för att stödmottagarna ska kunna förenas med sina familjemedlemmar. I promemorian föreslås att inkomst från subventionerad anställning, ersättning från arbetslöshetskassan eller aktivitetsstöd inte får beaktas som inkomst. Därmed omöjliggörs familjeåterförening för personer som får sina inkomster från insatser som är tänkta att främja inkludering. Utformningen av försörjningskravet i promemorian riskerar därmed att missgynna personer med funktionsnedsättning i högre grad än personer utan funktionsnedsättning. MFD anser att denna situation riskerar att leda till indirekt diskriminering (Enligt Diskrimineringsombudsmannen är indirekt diskriminering när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med exempelvis funktionsnedsättning. Information hämtad 20251215 från DO:s webbplats: https://www.do.se/diskriminerad/olika-former-av-diskriminering/indirekt-och-direkt-diskriminering) och går emot svensk diskrimineringslagstiftning.

I konsekvensanalysen i promemorian anges att det finns möjlighet till undantag från försörjningskravet om anknytningspersonen har en sjukdom som inte är tillfällig eller har en varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Vidare anges att särskilda skäl då bör kunna avse personer med inkomster från mer varaktiga subventionerade anställningar som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Migrationsverket har dock beskrivit att lagen är tydlig och att subventionerade anställningar för personer med funktionsnedsättning inte uppfyller kravet för att räknas som inkomst (SVT Nyheter Småland. (2022). Migrationsverket om nya lagen: ”Arbetet får inte vara subventionerat av staten”. SVT Nyheter.). Detta resonemang har varit utslagsgivande i liknande situationer, t.ex. då det rör möjlighet att få permanent uppehållstillstånd (SVT Nyheter Småland. (2022). Mohamad får inte permanent uppehållstillstånd – eftersom han jobbar på Samhall. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/mohamad-far-inte-permanent-uppehallstillstand-eftersom-han-jobbar-pa-samhall).

MFD har även varit i kontakt med personer som nekats familjeåterförening då deras omfattande funktionsnedsättningar medfört nedsatt arbetsförmåga. Migrationsverket har bekräftat att avslag ges på grund av att försörjningskravet inte kan infrias. MFD befarar därför att grundregeln om att subventionerade anställningar inte ska gälla som inkomst kommer övertrumfa möjligheten till att få undantag. Som MFD påpekade i myndighetens remissvar till betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring behöver bedömningen av undantagen vara förutsägbara i ärenden som rör personer med funktionsnedsättning. Det är därför centralt att synliggöra hur funktionsnedsättning ska identifieras, bedömas, dokumenteras och tas hänsyn till i bedömning av ärenden.

För att undantaget om särskilda skäl ska tillämpas rättssäkert behöver regeringen säkerställa att handläggningen bygger på en helhetsbedömning där funktionsnedsättning beaktas. Det gäller både i ärenden då anknytningspersonen har en funktionsnedsättning och i ärenden då den anhörige har en funktionsnedsättning.