Behovsstyrd vård

MFD tillstyrker i huvudsak utredningens förslag om en behovsstyrd vårdgaranti och lämnar några synpunkter.

Sammanfattning

Att fler delar av vårdkedjan omfattas av vårdgarantin, att informationen till patienten stärks och att regionens ansvar för att ordna vård hos en annan vårdgivare förtydligas kan bidra till en mer jämlik och tillgänglig vård.

För personer med funktionsnedsättning som har långvariga eller komplexa vårdbehov är det särskilt positivt att återbesök och fler utredande åtgärder omfattas av vårdgarantin.

MFD ser också positivt på förslagen som stärker patientens inflytande över valet av fast vårdkontakt och möjligheten att avstå från distanskontakt. MFD ställer sig även positiv till utredningens bedömningar om mer enhetliga avgifter och om att utreda hur kostnader för hjälpmedel och hjälpmedelsförskrivning kan omfattas av ett högkostnadsskydd.

MFD bedömer samtidigt att utredningens konsekvensanalys ur ett funktionshindersperspektiv är för begränsad. Utredningen bedömer att förslaget om en ny vårdgaranti inte får några direkta effekter för personer med funktionsnedsättning. Analysen tar främst upp positiva indirekta effekter av att återbesök omfattas och att en informationsgaranti införs.

Flera av utredningens förslag kan dock få särskild betydelse för personer med funktionsnedsättning. Det gäller bland annat distanskontakt, resor till andra vårdgivare, kontinuitet, planerade uppföljningar, barn- och ungdomspsykiatri samt avgifter för hjälpmedel.

Dessa konsekvenser behöver analyseras tydligare i den fortsatta beredningen. MFD anser vidare att förslagen behöver genomföras och följas upp med utgångspunkt i det nationella målet för funktionshinderspolitiken och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, så att personer med funktionsnedsättning får tillgång till hälso- och sjukvård på jämlika villkor.

Myndighetens synpunkter

7 Förslag och bedömningar för en behovsstyrd vårdgaranti

7.2 Utredningens förslag och bedömningar för en ny, behovsstyrd vårdgaranti

MFD ställer sig positiv till inriktningen mot en vårdgaranti som omfattar fler patienter och fler delar av vårdkedjan.

För personer med funktionsnedsättning som har komplexa och långvariga vårdbehov kan det ha särskild betydelse att återbesök och fler utredande åtgärder omfattas av vårdgarantin. Utredningen konstaterar själv att dagens vårdgaranti inte omfattar bland annat undersökningar, utredningar och återbesök. Den nya vårdgarantin innebär därför att fler vårdbehov kommer att omfattas.

MFD vill samtidigt uppmärksamma konsekvenserna av att planerade uppföljningar inte omfattas av vårdgarantin. Utredningen beskriver att tidigare utredningar har sett svårigheter med en gemensam tidsgräns eftersom behovet av uppföljning varierar mellan olika patienter.

För personer med funktionsnedsättning som har långvariga tillstånd och återkommande vårdbehov kan planerade uppföljningar vara en central del av vården. Den fortsatta beredningen behöver därför belysa om avgränsningen medför risk för undanträngning eller längre väntetider för personer med funktionsnedsättning som har långvariga tillstånd och återkommande vårdbehov.

7.2.2 Tidsfrist för remisshanteringen och en informationsgaranti för patienten är nya inslag i vårdgarantin

MFD ställer sig positiv till förslaget om en informationsgaranti. Förslaget innebär bland annat att patienten inom tre arbetsdagar ska få information om att remissen har tagits emot och inom tio arbetsdagar information om när den medicinska bedömningen ska ske.

För att informationsgarantin ska stärka patientens ställning behöver informationen vara tillgänglig och anpassad efter patientens förutsättningar. Patienten behöver kunna uppfatta, förstå och använda informationen. Det kan kräva olika kommunikationssätt och individuella lösningar.

7.3 En förtydligad reglering av regionernas ansvar för att se till att patienter får vård i tid

MFD ställer sig positiv till att regionens ansvar förtydligas när vårdgarantin inte kan uppfyllas. Regionen ska då se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare inom vårdgarantins tidsgränser och utan extra kostnad.

Förslaget minskar risken för att tillgången till vårdgarantin blir beroende av patientens egen förmåga att söka information, ta kontakter och driva sin sak.

MFD vill samtidigt understryka att möjligheten att få vård i tid behöver ses tillsammans med frågan om vårdens tillgänglighet. God tillgänglighet behöver innebära att vården är tillgänglig i praktiken för personer med funktionsnedsättning.

När regionerna planerar och organiserar vården behöver de därför beakta olika behov och förutsättningar, så att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till och använda vården på jämlika villkor. 

8 En lagstadgad vårdgaranti för barn- och ungdomspsykiatrin

8.6 Utredningens förslag och bedömning för BUP

MFD ställer sig positiv till förslaget om en särskild tidsgräns på 30 dagar till planerad vård inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Kortare väntetider får samtidigt inte medföra att kvaliteten i neuropsykiatriska utredningar försämras. Utredningen beskriver att efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar har ökat och att långa väntetider har lett till att fler familjer själva bekostar utredningar. Utredningen beskriver också att det finns kvalitetsbrister i vissa privat finansierade utredningar.

MFD delar utredningens bedömning att barn och unga behöver erbjudas tidiga och stegvisa insatser utifrån sina behov. Barn och unga ska inte behöva vänta på en neuropsykiatrisk utredning eller diagnos för att få det stöd som deras behov motiverar. MFD har även i tidigare arbete uppmärksammat betydelsen av tidiga insatser och att sena eller uteblivna insatser kan få negativa konsekvenser för barns och ungas utveckling.

9 Patientens möjligheter att välja utförare inom sluten vård

9.4 Förslag om hur möjligheten att välja utförare kan omfatta sluten vård

MFD ställer sig positiv till att patientens möjlighet att välja utförare utvidgas till sluten vård.

MFD vill samtidigt uppmärksamma att den faktiska möjligheten att utnyttja denna valfrihet kan begränsas av kostnader för exempelvis resor och logi. För personer med funktionsnedsättning kan även behov av stöd eller medföljande vid resan påverka den faktiska möjligheten att välja vård i en annan region. Det kan innebära att möjligheten att använda valfriheten skiljer sig åt mellan patienter beroende på deras förutsättningar.

10 Uppföljning av vårdgarantin

10.7 Behov av en sammanhållen utvärdering

MFD ställer sig positiv till utredningens bedömning att den nya vårdgarantin bör utvärderas ur ett patientperspektiv.

MFD anser att utvärderingen uttryckligen bör inkludera ett funktionshindersperspektiv och belysa hur reformen påverkar möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till vård.

12 Kontinuitet inom specialiserad vård

12.5 Utredningens bedömningar och förslag för ökad kontinuitet inom specialiserad vård

MFD ställer sig positiv till förslaget att patientens behov och önskemål ska beaktas vid valet av fast vårdkontakt.

Ett ökat inflytande över valet av fast vårdkontakt kan vara särskilt betydelsefullt för personer med funktionsnedsättning som har omfattande eller återkommande vårdkontakter. Det kan bidra till ökad trygghet, kontinuitet och samordning i vården.

13 Konsekvenser av förslagen

13.1.4 Personer med funktionsnedsättningar

MFD bedömer att utredningens konsekvensanalys ur ett funktionshinders­perspektiv är för begränsad.

Utredningen bedömer att den nya vårdgarantin inte får några direkta effekter för personer med funktionsnedsättning och lyfter främst fram positiva indirekta effekter av att återbesök omfattas av vårdgarantin och att en ny informationsgaranti införs.

MFD anser att flera av utredningens förslag kan påverka den faktiska tillgången till vård för personer med funktionsnedsättning. Det gäller bland annat förslagen om distanskontakt och val av vårdgivare samt frågor om kontinuitet, planerade uppföljningar och vård inom barn- och ungdomspsykiatrin. Konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning behöver därför analyseras tydligare i den fortsatta beredningen.

14 Nationella principer för ersättningar och avgifter inom hälso- och sjukvården

14.8.2 Enhetliga avgifter stärker principen om vård på lika villkor

MFD ställer sig positiv till utredningens bedömning att avgifter för hjälpmedel bör vara ett prioriterat område i arbetet med nationella principer för ersättningar och avgifter.

MFD:s tidigare kartläggning av hjälpmedelsområdet visar också att avgifterna varierar mellan regionerna och att kostnaden för den enskilde därför kan skilja sig åt beroende på var i landet personen bor.

MFD välkomnar även bedömningen att regeringen bör utreda hur kostnader för hjälpmedel och hjälpmedelsförskrivning kan omfattas av ett högkostnadsskydd. Ett sådant arbete behöver beakta de samlade kostnader som personer med funktionsnedsättning kan ha för att få tillgång till de hjälpmedel de behöver.

14.8.4 Regionerna ska erbjuda möjlighet till distanskontakt

MFD ställer sig positiv till att patienter ska kunna avstå från distanskontakt och få vård på annat sätt.

MFD anser att personer med funktionsnedsättning inte ska få sämre tillgång till vård på grund av att en distanskontakt inte är tillgänglig eller möjlig att använda. Om en person på grund av funktionsnedsättning inte kan använda den erbjudna distanskontakten bör valet av ett annat kontaktsätt därför inte leda till längre väntetid eller registreras som självvald väntan.