Bättre förutsättningar för uppföljning av Finsam-insatser

MFD tillstyrker förslagen och lämnar några synpunkter.

Sammanfattning

Många deltagare inom Finsam är kvinnor och män med funktionsnedsättning. En ändamålsenlig uppföljning är viktig för att synliggöra om personer med funktionsnedsättning får ett samordnat stöd som leder till ökad delaktighet, bättre levnadsvillkor och möjligheter till arbete.

En förbättrad uppföljning kan ge bättre kunskap om resultat inom rehabilitering, arbete och försörjning och därmed bidra till genomförande och uppföljningen av funktionshinderspolitiken. MFD ser dock ett behov av en fördjupad analys av konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning.

Myndighetens synpunkter

MFD tillstyrker den föreslagna regleringen eftersom den skapar förutsättningar för en mer ändamålsenlig nationell uppföljning av effekterna av samordningsförbundens verksamhet samtidigt som behandlingen av personuppgifter regleras.

En förbättrad uppföljning av Finsam-insatser bidrar till genomförande och uppföljningen av funktionshinderspolitiken

Finsam riktar sig till personer med sammansatta behov av rehabilitering och stöd, ofta personer som står långt från arbetsmarknaden. En betydande del av målgruppen är kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Som promemorian belyser är en ändamålsenlig uppföljning av Finsaminsatser angelägen. Sedan 2023 är förutsättningar till uppföljning av Finsam mycket begränsade. Det innebär att positiva effekter men också eventuella ojämlikheter eller brister i stödet riskerar att förbli osynliga. En förbättrad uppföljning av Finsaminsatser kan bidra till genomförandet och uppföljningen av funktionshinderspolitiken.

Den föreslagna regleringen ligger därmed väl i linje med MFD:s förslag till handlingsplan för funktionshinderspolitiken, där myndigheten bland annat lyfter behovet av bättre nationell statistik och stärkt uppföljning.

Genom att undanröja rättsliga hinder och skapa förutsättningar för en mer ändamålsenlig nationell uppföljning av samordningsförbundens verksamhet kan förslagen bidra till bättre kunskap om resultat inom rehabilitering, arbete och försörjning. Det är områden som har stor betydelse för levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

MFD anser samtidigt att promemorians analys av konsekvenserna för kvinnor och män med funktionsnedsättning är otillräcklig. Det gäller särskilt den samlade integritets- och proportionalitetsanalysen (kapitel 6) och konsekvensanalysen i kapitel 8.

6 Samlad integritets – och proportionalitetsanalys

Promemorian identifierar att uppföljningen av Finsaminsatser kan innebära behandling av omfattande och känsliga personuppgifter och att vissa personer med funktionsnedsättning kan ha särskilda svårigheter att överblicka risker och följder av personuppgiftsbehandlingen samt att tillvarata sina rättigheter.

Dessa förhållanden får dock begränsat genomslag i den efterföljande proportionalitetsanalysen. MFD anser därför att integritetsriskerna och de föreslagna skyddsåtgärderna behöver analyseras närmare ur ett funktionshindersperspektiv.

I promemorian konstaterar man särskilt att personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårare att överblicka risker, följder och skyddsåtgärder vid personuppgiftsbehandling samt att tillvarata sina rättigheter (s. 72–73). MFD anser att detta behöver få tydligare genomslag i proportionalitetsanalysen.

Socialdepartementet lyfter med all rätt information till den registrerade som en åtgärd för att skapa transparens och trygghet kring personuppgiftsbehandlingen och för att skydda den enskildes rättigheter och intressen (s. 75–76).

Mot bakgrund av kunskapen om de svårigheter som personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar kan möta anser MFD att betydelsen av tillgänglig och begriplig information bör uppmärksammas tydligare. Det är särskilt relevant när informationen till den registrerade tillmäts betydelse som en integritetsskyddande åtgärd.

8 Förslagens konsekvenser

MFD konstaterar att konsekvensanalysen för enskilda huvudsakligen behandlar förslagets konsekvenser för den personliga integriteten på en generell nivå. Analysen belyser däremot inte om konsekvenserna kan skilja sig mellan olika grupper av deltagare.

Detta är särskilt relevant eftersom promemorian själv konstaterar att personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårare att överblicka risker och följder av personuppgiftsbehandlingen samt att tillvarata sina rättigheter.

MFD saknar också en analys av förslagens konsekvenser för genomförandet av funktionshinderspolitiken. En förbättrad uppföljning av Finsaminsatser kan ge bättre kunskap om resultat inom bland annat rehabilitering, arbete och försörjning, områden som har stor betydelse för levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

MFD bedömer därför att konsekvensanalysen bör kompletteras med en bedömning av hur förslagen kan bidra till genomförandet och uppföljningen av det nationella målet för funktionshinderspolitiken.