När elever utsätts för hedersrelaterat våld

Våld

Studien belyser skolans erfarenheter och arbetssätt i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Den fokuserar på elever i anpassad grund- och gymnasieskola, specialskola samt inom komvux som anpassad utbildning.   

Resultat från studien

Studien visar att: 

Erfarenhet
Utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i nästan alla undersökta skolor. Inom komvux som anpassad utbildning har MFD inte hittat exempel på elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Kunskap

Medvetenheten om hedersrelaterat våld och förtryck är generellt låg, även om enskilda personer har hög kompetens. Många i skolpersonalen tycker att det är svårt att avgöra var gränsen går mellan en familjs eller vårdnadshavares överdrivna kontroll över barnet och den omsorg och stöd som är en rimlig del av föräldraansvaret. 

Rutiner

Endast en av de undersökta skolorna har en särskild handlingsplan för att förebygga och upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetssätt

Få undersökta skolor arbetar aktivt med frågan om hedersrelaterat våld och förtryck i undervisningen och behovet av stödmaterial är stort.

Samverkan

Strukturerad samverkan med socialtjänsten saknas i princip helt, vilket gör arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck komplicerat. Andra samverkansformer med civilsamhället och kommunala hederssamordnare förekommer sporadiskt.   

Utvecklingsbehov

Studien lyfter behovet av: 
    

• Systematiskt arbete för att förebygga, upptäcka och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.  
• Dialogformer med vårdnadshavare kring hedersrelaterade frågor.
• Nätverk inom kommunala verksamheter för att fånga upp och diskutera signaler om utsatthet. 
• Gemensamma riktlinjer och rutiner för hantering av hedersrelaterade ärenden.  
• Kompetensutveckling för personalen.
• Insatser för att öka förståelsen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning om vad hedersrelaterat våld och förtryck innebär. 

Rekommendationer

Här är en sammanfattning av rekommendationerna:

• Yrkesgrupper inom skolan bör få utbildning och tillgång till stödmaterial anpassat efter respektive skolforms målgrupper.  
• Det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck bör genomsyra hela styrkedjan – från huvudman till arbetslag – med tydliga rutiner och uppföljning.  
• Kännedomen om läroplanernas skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck behöver spridas och omsättas i praktiken i större utsträckning.  
• En bästa praxis för samverkan mellan skola och socialtjänst bör utvecklas vid oro om att ett barn utsätts eller riskerar att utsättas.  
• Komvux som anpassad utbildning behöver bättre samverkan mellan kommunala stödverksamheter för att personalen ska kunna upptäcka och stödja utsatta vuxna elever.  
• Särskild uppmärksamhet bör riktas mot barn med intellektuell funktionsnedsättning som lever i en hederskontext, särskilt när vårdnadshavare hindrar dem från att gå i anpassad skola.
• Personal behöver mer kunskap och tydliga rutiner för hur de ska agera vid misstanke eller upptäckt av könsstympning.