Tillgängliga val i praktiken – kommunerna växlar upp

Den uppdaterade vallag som började gälla förra året ska ge fler väljare möjlighet att utnyttja sin rösträtt i höstens val. Ute på landets valkanslier har arbetet inletts. Under resans gång kommer MFD att belysa en del av de utmaningar och möjliga lösningar som de ansvariga möter i några av landets kommuner.

Alla som vill rösta ska också kunna göra det. Det är den självklara målsättningen för alla valkanslier som MFD har pratat med. Men där är vi ännu inte. Statistiken visar tydligt att valdeltagandet fortsatt är lägre bland såväl män som kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen. De som är primärt ansvariga för valet – kommunerna – behöver med andra ord växla upp.

Intern expertis fick fart på utvecklingen i Malmö

I Malmö är valchefen Daniel Olsson och valsamordnare Aida Memisovska båda inne på sitt femte val.

— Vi har lärt oss mer för varje val genom de utvärderingar vi har gjort. Men det var i början av denna mandatperiod som tillgänglighetsarbetet tog fart på riktigt. Fram till dess hade arbetet varit mer utspritt, berättar Daniel Olsson.

Utvecklingen kom igång bland annat genom utbildning och dialog med de interna tillgänglighetssamordnarna inom stadens funktionsstödsförvaltning.

— Då insåg vi behoven av att bredda oss och att det inte bara handlar om att lösa problem med trösklar och så vidare i vallokaler – utan också om exempelvis bemötande och hur information utformas och sprids, säger Daniel Olsson.

För att systematisera arbetet sammanställde valkansliet en tillgänglighetsplan.

— Den har gjort det enklare för oss att se vad vi har gjort, vad som återstår och vad vi kan göra – men också vad vi behöver vi lära oss mer om, säger Aida Memisovska.

Ökat fokus på kognitiv tillgänglighet 

I Malmö har arbetet med kognitiv tillgänglighet utvecklats och förståelsen stärkts över tid. Det kan handla om att alla röstmottagare ska bära likadana västar för att tydligt visa vem som kan bistå med hjälp, och att det behövs enhetliga skyltar som gör det lättare att hitta till rätt plats.

Små valkanslier – både fördelar och nackdelar

En utmaning som flera kommuner tar upp är att valkanslierna inte är permanenta organisationer. Det gör att det inför valen kommer in ny personal som behöver lära sig frågorna.

Samtidigt betonar Anna Andersson och Madeleine Klarén vid Halmstads valkansli att de små kanslierna ger personalen en bred inblick i arbetet. De har båda arbetat med val sedan 2014, men i olika funktioner.

Under den tiden har mycket hänt vad gäller tillgänglighetsarbetet, betonar Anna Andersson, som i dag är chef för valkansliet:

— När jag började så pratades det inte om frågorna på samma sätt som nu. Då handlade det främst om anpassningar i lokalerna, men det jobbades inte särskilt mycket med övriga frågor. Trycket på olika former av tillgänglighetsanpassningar är mycket högre nu, och det är jättebra.

Röstmottagarnas roll allt tydligare i Halmstad

Utbildningen av röstmottagare har med tiden blivit allt viktigare, med ett större fokus på att de som möter väljarna är lyhörda och beredda att stötta personer inne i vallokalerna.

— Och vi betonar att hjälpbehovet kanske inte alltid syns, säger Anna Andersson.

Inför höstens val planerar valkansliet att förbättra tillgängligheten inne i vallokalerna på flera olika sätt.

— Det handlar bland annat om att det ska vara lätt att hitta valsedlar. Vi har i högre utsträckning börjat använda oss av gymnastikhallar och andra platser där utrymmena är större, säger Madeleine Klarén, som är logistikansvarig för valet.

Nya valdistrikt – bättre lokaler i Filipstad

Även när det gäller valdistrikten kan storleken ha betydelse. Det känner de ansvariga i Filipstad väl till. Kommunen har fram till nu varit hem för flera av landets allra minsta valdistrikt, konstaterar valsamordnaren Michael Björklund. Inför höstens val har antalet valdistrikt halverats.

Därmed försvinner också många av de små och olämpliga vallokaler som användes tidigare.

— Flera av dessa vallokaler var rent bedrövliga ur tillgänglighetsperspektiv. Jag förstår faktiskt inte hur de kunde godkännas, säger Michael Björklund.

Många får besöka nya lokaler

Han har lång erfarenhet av val i egenskap av säkerhetsansvarig och som röstmottagare. Inför EU-valet 2024 blev han ”inkastad” som valsamordnare. Då fanns det ingen möjlighet att påverka valet av lokaler – men i höst kommer många väljare att få avlägga sina röster på andra platser.

— I de flesta distrikten kommer det att vara nya lokaler som är bättre både vad gäller tillgänglighet och säkerhet. Vi är inte klara än, lokalerna ska anpassas, men förutsättningarna är jättebra, säger Michael Björklund.

Större satsning på kommunikation

Hans kollega Jutta Lesell gör sitt första val som valsamordnare, men är även sekreterare i kommunens valnämnd. Hon påpekar att valkansliet är starkare bemannat än inför tidigare val, vilket också stärker tillgänglighetsarbetet.

— Valkansliet har nu också en kommunikatör, för att vi ska kunna nå ut med information på rätt sätt, säger hon.

Efter förra valet visade en utvärdering att det behövs tydligare skyltar i och utanför vallokalerna. Detta är något som valkansliet nu ska se över. Det blir särskilt viktigt nu när så många ska leta upp nya lokaler att rösta i.

Belysningen – en välkänd utmaning även för Lessebo

En utmaning för alla kommuner är belysningen bakom skärmarna i vallokalerna. Det är en fråga som även Neira Dedic och Johanna Dennerhed Bengtsson vid valkansliet i Lessebo lyfter fram. Utvärderingar av tidigare val har visat att just otillräcklig belysning bakom skärmarna är ett återkommande problem.

I Lessebo blev tillgänglighetsfrågan högre prioriterad inför EU-valet 2024 och kanslichefen Neira Dedic menar att det har sina fördelar att vara en mindre kommun.

— Vi är en liten kommun både befolkningsmässigt och geografiskt, så när vi genomför förändringar går det snabbt, säger hon.

Universell utformning gynnar alla

Valkansliet har ett stort mandat att genomföra de tillgänglighetsanpassningar som behövs, även när det medför kostnader, enligt valkoordinatorn Johanna Dennerhed Bengtsson. Hon betonar att det hjälper till att universell utformning är något som gynnar alla.

En förändring i höstens val är införandet av stationer där allt finns samlat i vallokalerna, för att undvika köbildning och att människor tvingas gå till olika platser. Inspirationen kommer från grannkommunen Växjö.

Digitala röstkort kräver lösningar

Förändringarna vid förtidsröstningen, bland annat införandet av digitala röstkort, kan bli en utmaning för flera av kommunerna. Johanna Dennerhed Bengtsson påpekar att det kommer att behövs extra planering i samband med den ambulerande röstmottagningen, i synnerhet med tanke på att många som röstar den vägen är äldre.

Funktionshindersråden har en nyckelroll

Samtliga valkanslier har även planerat in en dialog med kommunernas funktionshindersråd. Syftet är dels att informera, men också att bli informerad.

— Om vi ska utvecklas behövs det mer kunskap och det får vi bland annat genom att prata med funktionsrättsrådet och andra kommuner, konstaterar Anna Andersson i Halmstad.

Valkansliet i Lessebo kommer i god tid före valet att ha valet som tema för ett möte med kommunens funktionsrättsråd.

— Där kommer vi att presentera hur vi jobbar. Men det blir också ett forum för frågor och synpunkter. Framkommer det saker som vi inte har tänkt på så finns det också möjlighet att göra förändringar i tid före valet, säger Johanna Dennerhed Bengtsson.

Tillgänglighet är en pågående process

Malmös valchef Daniel Olsson menar att arbetet med tillgänglighet med tiden har väckt en växande nyfikenhet. Att bli bättre har blivit en drivkraft i sig, menar han:

— Att tro att vi är framme skulle vara farligt. Vi har fortfarande långt kvar och det finns massor av saker kvar att göra, som vi inte fått syn på ännu. Men förhoppningsvis kommer vi en dag att kunna blicka bakåt och säga ”varför tänkte vi inte på det?”