Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Nya lösningar och fortsatta utmaningar inför valet

En skärpt vallag med större krav på tillgänglighet innebär nya utmaningar för landets kommuner. Men också en möjlighet att hitta nya kreativa lösningar. I denna andra intervjuomgång inför höstens val berättar valkanslierna i Halmstad, Malmö, Lessebo och Filipstad om både framsteg och fortsatta frågetecken.

Skylt utomhus som pekar mot vallokal.

Intervjuserie med fyra kommuner - del två

Inför höstens val genomför MFD en intervjuserie med fyra kommuner som berättar om sitt arbete för att anordna tillgängliga val. Målet med artikelserien är att andra kommuner ska kunna inspireras av valkansliernas erfarenheter och funderingar. 

Detta är den andra artikeln i serien.

Den första artikeln kan du läsa här:

Tillgängliga val i praktiken – kommunerna växlar upp - MFD

Här finns mer information om tillgängliga val - MFD. 

Valtempen har börjat stiga i landets kommuner.

I Halmstad har valkansliet testat sin planering genom att bygga upp en övningslokal för förtidsröstning. Testpersonerna var medlemmar i kommunens funktionsrättsråd. Omdömet om tillgängligheten var överlag positiv, berättar valkansliets chef Anna Andersson:

— Vi är ju inte experterna, så det är bättre att vi tar in den hjälpen. Det som behövde justeras var mest mindre saker, som att skyltar ska ha mörk text på ljus bakgrund och att det behöver finnas greppvänliga pennor.

Ett fortsatt problem i Halmstad är att vissa lokaler på landsbygden inte kommer gå att byta ut, trots att de inte håller den nivå valkansliet önskar.

— På några platser finns det inga andra lokaler att använda. Där kommer vi i stället att satsa på att se till att personalen är extra behjälplig och kan erbjuda service, säger Anna Andersson.

Belysningsproblem får intern lösning i Lessebo

Många kommuner vittnar om problem med belysningen bakom skärmarna i vallokalerna. Det har också varit en återkommande fråga i många utvärderingar. Flera intervjuade säger att andra kommuner i deras nätverk har samma problem. Det verkar alltså vara ett vanligt problem utan någon enkel lösning.

Möjligen har valkansliet i Lessebo hittat en kostnadseffektiv metod. De planerar att låna in befintlig belysning från den lokala Kulturskolan.

— Vi kom på att Kulturskolan har jättemånga spotlights som de använder vid tillfälliga evenemang, och kommer nu att ta hjälp av vår tekniker för att låna in dessa över valet, berättar Johanna Dennerhed Bengtsson, koordinator vid valkansliet.

Grannkommun fick Filipstad med på noterna

Även i Filipstad kan lösningen på belysningsfrågan vara lokalt förankrad. Den bygger på ett tips från grannkommunen, berättar valsamordnare Michael Björklund:

— Vi har precis lagt en beställning på en stor uppsättning av notställsbelysning. Dessa är batteridrivna och kan klämmas fast, så vi slipper alla sladdar.

Metoden testades av grannkommunen i en vallokal i samband med förra kyrkovalet och visade sig fungera utmärkt.

En sladdlös belysning gör det även enklare att arbeta med tillgängligheten i övrigt.

— Nu blir det lättare med placeringen av valställen, vilket kommer att göra det enklare att planera för ett bra flöde, säger Jutta Lesell, som också är valsamordnare i Filipstad.

Kontakter över kommungränser ger resultat

Belysningsproblematiken är bara ett exempel på hur viktiga kontakterna mellan kommunernas valkanslier är, menar Malmös valchef Daniel Olsson:

— I många frågor är det ju upp till kommunerna själva att lösa problem. Då är det viktigt att kunna tipsa varandra, konstaterar han.

Digitala röstkort kan bli en utmaning

Aida Memisovska, valsamordnare i Malmö, lyfter en annan fråga som flera av kommunerna ser som en utmaning – införandet av de nya digitala röstkorten. Det är också en fråga som har lyfts i kontakterna med stadens funktionsstödsförvaltning. Hon menar att förvaltningen och valkansliet kommer att behöva göra insatser för att nå ut med information om dessa.

Oro för köbildning och svåra situationer

Neira Dedic, kanslichef i Lessebo, säger att det råder en osäkerhet om vilka effekter de digitala röstkorten kommer att ha.

— Kommer det att orsaka köbildning och att folk går fel? Om det tar längre tid så finns det risk för köer – vad skulle det innebära för personer med olika former av behov?

Hon menar att osäkerheten nog är större bland kommunerna än hos valmyndigheten och länsstyrelserna.

— Det kan bero på olika erfarenheter. Jag har själv varit röstmottagare och varit med om att personer inte har kunnat hittas i röstlängden. Därför tror jag att det är bra att ta höjd för att det kan bli lite förvirrat med de nya digitala röstkorten, säger Neira Dedic.

Svåra situationer kan uppkomma

Den skärpta vallagen lyfter bland annat fram att röstmottagare alltid ska närvara när en person får hjälp att rösta. Det kan leda till knepiga situationer, menar Neira Dedic:

— Frågan är om det kan leda till konflikter och att väljare känner sig övervakade? Mycket handlar om hur det här omsätts i praktiken. Många av oss som har varit röstmottagare vet att det inte alltid är lika lätt som det låter.

Malmö vässar sin tillgänglighetsplan

Inför förra valet tog Malmös valkansli fram en tillgänglighetsplan, för att systematisera arbetet. Nu har den justerats, bland annat i enlighet med den skärpta vallagen. En av de nya punkterna handlar om att se till att ställen för valsedlar blir så kognitivt tillgängliga som möjligt.

I den reviderade planen betonas också behovet av att röstmottagare får den utbildning som krävs för att de ska kunna stötta och bemöta personer med olika typer av funktionsnedsättningar på rätt sätt.

— Den frågan ser vi fortfarande som en utmaning, säger Daniel Olsson.

Tillsammans med funktionsstödsförvaltningen har valkansliet tagit fram en lättläst valguide och en animerad film som visar hur valet går till. Materialet ska spridas både av kommunen och lokala föreningar, bland annat till gruppbostäder.

Filipstad vill schemalägga ambulerande val på boenden

Valkansliet i Filipstad har skickat ett förslag till valnämnden om att nå ut med fler ambulerande röstmottagare till grupper som har svårt att ta sig till en vallokal. Det gäller till exempel personer på särskilda boenden och gruppboenden.

— Vår tanke är att vi ska kunna förbereda med information och sedan komma ut enligt ett schema, berättar valsamordnare Michael Björklund.

Något beslut har ännu inte tagits, men en annan idé på valkansliet är att genomföra en utbildning med efterföljande provröstning på ett LSS-boende.

Valfilmer som håller i Halmstad

Flera kommuner ligger fortfarande i startgroparna när det gäller valkommunikationen. Inför förra valet gjorde Halmstads kommun en film i syfte att öka valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning. Den håller fortfarande och kommer därför att ligga på hemsidan inför det kommande valet, säger Anna Andersson.

När det gäller lokaler för förtidsröstning planerar valkansliet att lägga upp en guide på hemsidan.

— Även om alla förtidsröstningslokaler ska ha en bra tillgänglighet så är vissa lokaler särskilt bra för personer med vissa behov. Det ska vi informera om. Vi ska också berätta om att ambulerande röstmottagare kan komma hem till personer som inte kan ta sig till en lokal själva, säger Anna Andersson.

Extra tillgängliga bås i vissa lokaler

Även i Lessebo planerar valkansliet att publicera en lista över tillgängligheten i vallokalerna. Där kommer det också att framgå i vilka lokaler det kommer att finnas särskilt markerade ”tillgänglighetsbås”.

— Det kommer att vara platser där hela processen kan genomföras bakom en skärm, utan att man behöver förflytta sig. Dessa platser ska bland annat vara försedda med extra belysning, förstoringsglas och en möjlighet att kunna sitta ned, säger Johanna Dennerhed Bengtsson.

När MFD pratar med valkansliet står ett möte med kommunens funktionshindersråd inför dörren. Där kommer personalen att informera om deras planer inför valet. Men mötet kommer också att fokusera på om valkansliet kan ha missat någonting.

Modellkommunen Lessebo får förstärkning

Lessebo är en av tio kommuner i landet som blivit utsedda till modellkommuner i syfte att under kommande år utveckla sitt arbete med funktionshinderspolitiken. Modellkommunerna får statsbidrag och processtöd av MFD och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. I Lessebos fall betyder det att den person som anställts med dessa medel även fungerar som ett stöd för valkansliet.

Kanslichef Neira Dedic förhåller sig samtidigt ödmjuk inför det fortsatta arbetet med att göra valet så tillgängligt som möjligt:

— Det som är svårast är att veta om det vi gör är tillräckligt. Vi gör det som krävs enligt checklistorna, men sen är det svårt att veta hur man tar det ett steg vidare och tillgodoser allas behov, konstaterar hon.