Stefan Johansson

Stefan Johansson är perspektivskiftare, vd på Begripsam och teknologie doktor på Kungliga tekniska högskolan.

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonar allas rätt till lika möjligheter att ta del av samhället – inklusive tillgång till information, kommunikation och den fysiska miljön.

Det är ett område Stefan Johansson har mångårig erfarenhet av. I dag forskar han om hur digital tillgänglighet kan skapa mer inkluderande samhällen och effektivare arbetsmiljöer. Han är även med i forskarkollektivet och föreningen Begripsam, experter på kognitiv tillgänglighet – både digital och fysisk.

Intervju med Stefan

Varför valde du att börja forska om digital tillgänglighet?

Jag hade under lång tid jobbat med information och kommunikation i samarbeten med personer med funktionsnedsättningar och även deras intresseorganisationer. Och när internet kom insåg vi att det digitala skapade en massa möjligheter men även nya risker och barriärer.

Från början var det inget medvetet val utan det var ännu en samhällsarena som riskerade att skapa exkludering. Så jag såg till att lära mig en massa om digital tillgänglighet. Jag drevs snarare av en nyfikenhet och en vilja att ta reda på hur saker kunde bli bättre. Detta formaliserade jag så småningom med en doktorandutbildning och en doktorsavhandling.

Hur kan digital design skapa delaktighet?

Det blir svårare och svårare att tänka sig att leva utan att vara digital samtidigt som det är vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever att de digitala lösningarna hindrar dem eller tar onödigt mycket tid och kraft. Jag tror att vi kan skapa mycket bättre digitala tjänster, och om vi gör det så skapar vi också förutsättningar för delaktighet.

Som jag ser det så skapar god design förutsättningar för deltagande och det är genom att delta i något som vi människor blir delaktiga. Så min syn är nog att design i sig inte skapar delaktighet men design kan skapa förutsättningar för delaktighet.

Vad tror du att företag och organisationer har att vinna på att arbeta med digital tillgänglighet?

Fler av deras kunder kan använda företagens digitala information och tjänster. Färre kunder kommer att misslyckas att använda deras tjänster och färre kommer att behöva be om hjälp eller behöva använda andra och kanske dyrare sätt att ta del av vad företagen erbjuder.

För mig är det svårt att förstå varför inte alla håller på med det här. Det finns mycket att vinna och särskilt om man börjar titta på de kognitiva tillgänglighetsfrågorna.

Det är en mycket stor andel av befolkningen som skulle jubla om digitala tjänster blev enklare att använda. Och det är egentligen vad det här handlar om i grunden. Man ska kunna komma åt de digitala tjänsterna och man ska enkelt kunna använda dem.

Har du några tips till arbetsplatser som vill bli mer digitalt tillgängliga?

Att jobba med digital tillgänglighet innebär att man kommer in i en process där man steg för steg förenklar den digitala arbetsmiljön och blir mer medveten om hur mycket tid det går åt när de digitala arbetsmiljöerna är dåliga.

Det finns ofta en frustration på många arbetsplatser där medarbetare är missnöjda med de digitala systemen och hur systemen (inte) samverkar med varandra. Genom att driva en process mot ökad tillgänglighet får man ett systematiskt förbättringsarbete. Det gynnar alla på arbetsplatsen.

Det går att ta tag i dessa frågor genom enkla workshops där man samverkar kring en analys av vad det är som gör den digitala arbetsmiljön dålig och utifrån det kan man forma handlingsplaner.