Markus Cederlund

Markus Cederlund är perspektivskiftare, Chief product och development officer på Tobii Dynavox.

FN-konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt att uttrycka sig fritt och ta del av information på sina egna villkor.

Markus Cederlund berättar hur Tobii Dynavox möjliggör detta genom innovativa kommunikationshjälpmedel som ger användare en egen röst och stärker självständigheten i vardagen.

Intervju med Markus

Hur jobbar Tobii Dynavox för att förbättra tillgänglighet och inkludering?

Tobii Dynavox vision är en värld där alla kan kommunicera. Våra innovativa digitala kommunikationshjälpmedel gör det möjligt för människor med funktionsnedsättningar som ALS, cerebral pares och autism att få en egen röst och leva ett mer självständigt liv.

Eftersom nedsatt röst och rörlighet är vanligt hos våra användare, kan våra produkter användas genom alternativa styrsätt, såsom ögonstyrning eller pekskärm. Genom AI-baserad röstsyntes erbjuder vi användarna en personlig röstidentitet på över 30 språk.

Hur stort är behovet av kommunikationshjälpmedel bland personer med funktionsnedsättningar?

Cirka 50 miljoner människor runtom i världen kan inte kommunicera utan kommunikationshjälpmedel. Varje år får runt 2 miljoner människor en diagnos som innebär att de behöver ett kommunikationshjälpmedel för att göra sig förstådda.

Likväl så får endast 2 % av dessa personer hjälp, på grund av låg kännedom, bristfälligt stöd och undermålig finansiering.

Finns det fördelar även för samhället med kommunikationshjälpmedel?

Ja. En hälsoekonomisk studie genomfördes under 2024 i Sverige av analysföretaget Augur, på uppdrag av Tobii Dynavox, där användare av kommunikationshjälpmedel med bland annat ALS, cerebral pares och autism, samt deras anhöriga och omsorgspersonal deltog.

Där framkom två slutsatser: 

• Användare av kommunikationshjälpmedel upplever en fördubblad livskvalitet jämfört med hur livet skulle ha varit utan det.
• Samhället kan spara tre gånger kostnaden för varje förskrivet kommunikationshjälpmedel, främst eftersom både användare och deras anhöriga blir mer självständiga och frigör tid som kan läggas på arbete eller studier.

Hur ser ni att tillgänglighet och inkludering kan förbättras i Sverige för personer med funktionsnedsättningar?

Dålig kännedom om kommunikationshjälpmedel och regionala ojämlikheter i regelverk gör att det kan vara svårt att få tag i de hjälpmedel som behövs. Det behövs mer utbildning samt förenklade och mer jämlika regelverk för förskrivning.

Det är även brist på logopeder och arbetsterapeuter som förskriver kommunikationshälpmedel som gör att det blir långa väntetider eller att hjälpmedlen uteblir helt, så dessa behöver bli fler!

Varför är ny teknik och innovation så viktig för bättre inkludering och delaktighet?

Utvecklingen av ny teknik såsom till exempel AI är oerhört viktig, liksom samhällets förmåga att förstå och att ta till sig den. Högteknologiska kommunikationshjälpmedel är ofta det enda fönstret mot världen för personer med kommunikativa funktionsnedsättningar.

Utifrån den hälsoekonomiska studien jag nämnde tidigare så är de främsta fördelarna att användare av kommunikationshjälpmedel anser att de tydligare kan uttrycka sina önskemål, känner sig uppmuntrade att kommunicera och kan visa mer av hela sin personlighet.