Åsa Holmberg

Åsa Holmberg är perspektivskiftare, verksamhetsutvecklare och digital strateg på Försäkringskassan.

FN-konventionen slår fast att digital information och kommunikation ska vara tillgänglig på lika villkor för personer med funktionsnedsättning. Det är något Åsa Holmberg arbetar aktivt med på Försäkringskassan, där hon gör digitala tjänster mer användbara för alla. 

Hon driver både strategiskt och operativt arbete med digital tillgänglighet – från utveckling i samarbete med användare med kognitiva svårigheter, till intern utbildning, myndighetssamverkan och kompetenshöjande insatser.

Intervju med Åsa

Hur jobbar ni med inkluderande design och tillgänglighet på Försäkringskassan?

Den digitala tillgängligheten påverkas av en mängd olika beslut som fattas av IT, verksamhetsavdelningarna, upphandling, kommunikation med flera.

Vi arbetar därför organisationsöverskridande med frågorna. Det är varken en renodlad IT-fråga eller en renodlad verksamhetsfråga, utan kräver samarbete och gemensamma beslut. Vi försöker också så långt det är möjligt att ha med användarna i vårt arbete.

Vad tycker du är roligast med jobbet och vad är dina största lärdomar?

Det roligaste är att digital tillgänglighet spänner över flera fält. Jag behöver vara med på många olika ställen och samarbeta med kolleger från hela organisationen runt om i landet.

Min största lärdom är att digital tillgänglighet inte är ett särintresse, utan handlar om digitalisering i stort. Verktygen är till för människorna – inte tvärtom!

Hur säkerställer ni att era tjänster är tillgängliga?

Alla som på något sätt kan påverka utformningen av en digital tjänst eller digital information behöver säkerställa att resultatet är tillgängligt. Digital tillgänglighet ingår i våra grundläggande krav i all nyutveckling.

Vi betraktar otillgänglighet som en bugg som ska fixas.

Vad är de största vinsterna med att jobba med inkluderande design och tillgänglighet?

Genom att utforma tjänsterna för alla våra användare tvingas vi att vara innovativa i hur vi utformar lösningarna. När vi har samskapat tillsammans med användare med särskilda behov, så har resultatet blivit tjänster som är bättre för alla.

Till exempel har det lett till effektivare handläggning när användarna bättre förstår vilken information vi faktiskt efterfrågar, tack vare de tydligare gränssnitten.

Vilka råd vill du ge andra myndigheter som vill arbeta med tillgänglighet och inkluderande design?

Samarbeta med användarna! Det är ju ytterst de som avgör om något faktiskt är tillgängligt eller ej, oavsett vad era interna tester visar.

Och tänk inte att det är något dyrt ni tvingas till för att uppfylla lagkrav. Se det i stället som en besparing: att ni hjälper fler av era användare från början, till en lägre kostnad än om ni tvingats åtgärda bristerna i efterhand.

God tillgänglighet driver dessutom digitalisering, innovation och automatisering. Om en tjänst är tillgänglig för hjälpmedelsverktyg så underlättar den även för AI-agenter.