Inbjudan att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik

Myndigheten för delaktighet anser att det bör framgå tydligare i politiken för forskning och innovation att funktionshinder är ett nödvändigt perspektiv inom alla samhällsområden.

Myndighetens synpunkter

Personer med funktionsnedsättning är en betydande och heterogen grupp i samhället, inte minst sett utifrån den demografiska utvecklingen med en alltmer åldrande befolkning. Detta ställer krav på nya sätt att organisera och bygga en hållbar välfärd och demokrati. Vidare tar den globala agendan för hållbar utveckling sin tydliga utgångspunkt i mänskliga rättigheter och inkludering av de människor som berörs.

Det innebär att funktionshinder utgör ett nödvändigt perspektiv inom alla samhällsområden, vilket borde framgå tydligare i politiken för forskning och innovation framöver. Det kan handla om allt från transportsystemets funktionalitet till användning av artificiell intelligens, integration och effekten av arbetsmarknadsåtgärder.

Hållbar utveckling

För att möta de samhällsutmaningar som ligger framför oss behöver forskning bidra med underlag till, och lösningar på, hur samhället strukturellt ska kunna erbjuda förutsättningar för att fler personer självständigt ska kunna delta och använda samhällets verksamheter och tjänster. Detta kräver dels ett samhälle som generellt är tillgängligt för så många människor som möjligt genom universell utformning, dels individuella lösningar och stöd som ett komplement.

Här har både forskning och innovation en strategisk betydelse för att en sådan utveckling sker. För att möta samhällsutmaningarna behöver forskningen också vara både tvärsektoriell och tvärvetenskaplig. MFD anser att den tvärvetenskapliga forskningen bör öka i både omfattning och kvalitet. Det kan göras dels inom särskilda utlysningar, dels som en komponent inom bredare forskningsprogram.

För att politiken för forskning och innovation ska bli mer träffsäker, och bidra till en hållbar utveckling, anser MFD även att verksamhetsnära och tillämpad välfärdsforskning bör prioriteras ytterligare. Detta gäller inte minst inom verksamheter som regioner och kommuner utför, såsom skola, fritid, vård och omsorg. Forskningen bör också stärkas när det gäller att ha sin utgångspunkt i samhällets mångfald och mänskliga rättigheter.

Mötet mellan samhället och personer med funktionsnedsättning är i dag beforskat i mycket liten utsträckning och lämnar därmed många stora kunskapsluckor. Om detta inte åtgärdas riskerar förutsättningarna för en socialt hållbar utveckling med träffsäkra och effektiva politiska reformer att försvåras.

Sammantaget kräver funktionshinderperspektivet fortsatt särskilt dedikerade forskningsmedel inom några centrala områden, såsom arbetsmarknad, hållbar utveckling och digitalisering. Perspektivet behöver också synliggöras och adderas som en fråga i bredare forskningssatsningar för att stimulera mångfald och intersektionalitet.

Samskapande och aktiv involvering

En central kunskapskälla i forskning och innovation är att målgruppen själv bidrar med sin kunskap och erfarenhet för att kunna möta och delta i lösningen av de utmaningar som finns. MFD anser därför att aktiv involvering av personer som själva lever med en funktionsnedsättning bör prioriteras i forskningsstöd som berör personer med funktionsnedsättning.

MFD anser också att forskningen i sig bör representera en mångfald av erfarenheter, varav funktionsnedsättning är en aspekt. Därför bör kompetenssatsningar riktade till universitet och högskolor säkerställa att forskare och doktorander med egen funktionsnedsättning har jämlika förutsättningar med andra att bedriva forskning och att göra forskningskarriär.