Åldersvänliga Göteborg – en helhetsfråga för kommunen

Kärnan i arbetet med att skapa en åldersvänlig stad är de äldres medverkan och delaktighet. ”Vi behöver ta tillvara på de äldres kunskaper, engagemang och kreativitet”, säger Lisa Holtz på Göteborgs Stad.

I Göteborg har man länge arbetat strategiskt för ett inkluderande samhälle, både vad gäller äldre och för personer med funktionsnedsättning. Som första kommun i Sverige blev staden medlem i WHO:s nätverk för åldersvänliga städer 2015.

Lisa Holtz, processledare stadsutveckling, är samhällsplanerare i grunden och leder i dag kommunens arbete med Åldersvänliga Göteborg.

– Att skapa ett inkluderande samhälle angår oss allihopa. Vi kommer alla någon dag att bli en äldre person, eller en person med behov av god fysisk tillgänglighet, säger Lisa Holtz.

Göteborg har valt att fokusera på tre områden i sitt arbete: bostäder, mobilitet och social delaktighet och inkludering. De här områdena var de som främst lyftes fram i dialog med stadens äldre invånare.

Göteborgs egna Framtidsutvecklare

Ett exempel är stadens egna Framtidsutvecklare – ett trettiotal äldre medborgare som är med och driver arbetet med Åldersvänliga Göteborg. Syftet är att dra nytta av dessa personers perspektiv och olika erfarenheter.

Lisa och hennes kollegor höll i en rekryteringsturné och valde därefter trettio personer. Intresset var högt, vilket visar på att de äldre verkligen vill vara delaktiga i samhället, menar Lisa.

– För att passa i rollen behöver man verkligen vilja utveckla och skapa något tillsammans. Vi sökte efter personer som är drivande med social kompetens. En viktig aspekt i uppdraget är att samtala med andra och föra vidare deras perspektiv, säger Lisa Holtz.

Framtidsutvecklarna är delaktiga i olika processer kopplat till Åldersvänliga Göteborg. Vissa har varit med och tagit fram den plan för åldersvänliga Göteborg som nu ligger ute på remiss.

Positivparken – aktiviteter för alla generationer

Positivparken vid Frölunda Torg var länge en plats som många lokalbor hellre undvek än valde att vistas i. Den beskrevs som otrygg och barn vågade inte röra sig i parken. För några år sedan valde staden att utveckla parken till en stadspark.

Tidigt i processen låg fokus på att fånga in det lokala perspektivet och olika åldersgrupper. Man förde bland annat dialog med seniorer som bodde i närheten.

Den nya Positivparken har många olika aktivitetsytor och tanken är att alla kan hitta sitt eget rum här. Lisa menar att det är svårt att göra allting 100 procent tillgängligt, men man kan alltid göra en del av en plats tillgänglig för alla.

– En äldre kvinna berättade för mig att hon brukar cykla runt i parken, helt enkelt för att det är platt här och hon inte orkar cykla på andra ställen, säger Lisa Holtz.

I parken finns bland annat utegym, olika slags sittplatser, studsmattor, en liten scen och en boulebana som är särskilt poppis bland de äldre. I kombination med den bemannade lekparken skapas en naturlig mötesplats för olika generationer.