Hemlöshet och social inkludering

Människor i hela Europa kan hamna i hemlöshet. Kunskapsutbyte och gemensamt lärande är grundpelare för att kunna ta itu med konsekvenserna av hemlöshet och för att stärka den sociala integrationen.

Hemlöshet är en form av social exkludering som påverkar miljontals människor över hela världen. Personer med psykosocial funktionsnedsättning är extra utsatta eftersom de ofta kan ha komplexa stödbehov. Fattigdom och andra avgörande levnadsförhållanden påverkar också människors förutsättningar att leva ett självständigt liv där de är inkluderade i samhället.

– Rätten till ett självständigt liv är viktigt, det handlar om att den erkänna alla personers rättighet att leva i ett samhälle med lika valmöjligheter och inkluderar möjligheten att välja vår bostadsort. Det inkluderar även alla samhällstjänster och anläggningar där man också bör vara lyhörd för behoven hos personer med funktionsnedsättning, säger Johanna Gustafsson, forskare om funktionshinder och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebros universitet och vid OsloMet.

För att möta de stora utmaningarna med ojämlika levnadsförhållanden och förbättra förutsättningar för tillgång till ett hem och ett självständigt liv har EU flera initiativ beroende på behov. För att möta behoven hos personer med funktionsnedsättning har EU antagit en särskild strategi som gäller fram till 2030. Den bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU liksom unionens medlemsstater har ratificerat. Konventionen tar upp rätten till självständigt boende och att vara inkluderad i samhället vilket även lyfts fram som ett viktigt initiativ i EU:s strategi.

Samskapande och vägen till fungerande stöd

FN-konventionen och EU:s funktionshindersstrategi är viktiga verktyg för att förverkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, men det finns fortfarande mycket att göra. Speciellt för de personer med komplexa stödbehov, för utan rätt förutsättningar och insatser kan personer med psykosocial funktionsnedsättning ha särskilt svårt att få och behålla ett hem, men även andra viktiga förutsättningar som inkomst och starka kontaktnät.

Sonia Rennicks, utbildningsansvarig på Mental Health Irland, menar att det är viktigt att se saker ur ett bredare perspektiv.

– Mental hälsa består till viss del av terapi och olika stöd. Men det är också viktigt att se till miljö och sociala faktorer som kan ha påverkan på den mentala hälsan. Stödet som man får bör vara en återspegling av den situation man befinner sig i, förklarar Sonia.

Mental Health Europe är en organisation vars mål är att främja positiv mental hälsa och förebygga psykisk ohälsa med hjälp av olika utbildningar, kampanjer och metoder. De förespråkar samproduktion mellan relevanta aktörer och personer som själva har erfarenhet av att psykisk ohälsa när insatser och stöd ska utformas. En strategi som inkluderar personen som ska ta del av stödet att också vara med i skapandeprocessen, från planering till utveckling och utvärdering.

– På så sätt blir personerna med psykosocial funktionsnedsättning aktiva deltagare och en del av lösningen. Ingen har mer insikt än den andra, men tillsammans är allas insikter är bättre, menar Sonia.   

Ett psykosocialt förhållningssätt

Förutom att låta personer delta i utformningen av stöd och hjälpmedel hänvisar Mental Health Europe till den psykosociala modellen.

– Denna modell är ett viktigt verktyg för att skapa förändring och gå bort från det biomedicinska förhållningssättet av att mental hälsa beror på anlag och liknande faktorer. Istället bör man ta hänsyn till varje individs liv och socioekonomiska situation, menar Fatima Awil, policy- och kunskapshandläggare på Mental Health Europe.  

Bostad först, hållbart i längden

Ett annat sätt att hantera hemlöshet och bidra med ett relevant och tillräckligt stöd är arbetssättet Bostad först. Det utgår från att en egen bostad är en grundläggande mänsklig rättighet och att människor behöver ett tryggt boende för att kunna förändra sina livsproblem.

– Vi har en tendens att hantera hemlöshet som en kris eller nödsituation. Det är då sannolikt att man blir erbjuden ett tillfälligt boende med stor osäkerhet kring boendets längd eller geografiska läge. Vi måste lägga mer energi på att förebygga hemlöshet och att se till att man får en fast bostad och det stöd man behöver för att kunna vara en del av samhället, säger Samara Jones, programkoordinator på Housing First Europe.

För att få ta del av tjänster som motverkar hemlöshet idag kommer oftast med olika krav som deltagande i olika program, behandling och avhållsamhet från droger. Detta innebär att möjligheten att få vistas i eller behålla ett boende är beroende av ens beteende. I arbetssättet bostad först separerar man på dessa. 

– Det finns ett ansvar, men inte mer ansvar än det som efterfrågas av vilken annan hyresgäst som helst. Det tycker jag är viktigt då många aktörer som jobbar med hemlöshet ställer krav som ingen annan hyresgäst har, berättar Samara.

Stödet som kommer med boendet anpassas även efter individen och finns kvar så länge som behovet finns. Detta kan innebära fysiska anpassningar i själva bostaden, men det kan också innebära tillgång till psykosocialt-, psykiskt- eller boendestöd.

– Eftersom detta är ett otroligt personcentrerat tillvägagångsätt betyder det att de allra flesta behov kommer att tillgodoses, fortsätter Samara.

Personligt ombud stärker självständigheten

För att främja och stärka ett självstädigt liv hos personer med psykosocial funktionsnedsättning i Sverige arbetar Socialstyrelsen med personligt ombud. Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av en klient och fungerar som ett redskap för att stärka klienten till att få bättre tillit till sig själv och därmed få bättre kontroll och makt över den egna vardagen. Det är även ett sätt att tackla risken för att hamna i hemlöshet.

– Personligt ombud förebygger hemlöshet. Exempelvis genom att hjälpa klienter till passande och kostnadseffektiva bostäder. Men stödet är mycket bredare än så och hjälper till att hantera olika typer av hinder i livet, förklarar Karin Flyckt, samordnare av funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.