Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Kunskap kärnan i Melleruds tillgänglighetsplan

När Melleruds kommun skulle skapa en tillgänglighetsplan tog de hjälp av funktionshinderrådet, länsstyrelsen och de kompetenser som finns internt. Ett år senare var planen färdig.

Anna Granlund, förvaltningssamordnare, och Christina Eriksson, tillgänglighetssamordnare, berättar att bred samverkan bidrog till att det blev en handlingsplan med ett tydligt, välförankrat fokus på kunskap och information.

Våren 2020 gav kommunchefen i Melleruds kommun i uppdrag till förvaltningssamordnaren att ta fram en policy och en tillgänglighets- och användarplan. Detta skulle ske i dialog med funktionshinderrådet.

– När vi träffade funktionshinderrådet hade vi redan ett utkast till policy. De ställde sig bakom den och valde representanter som skulle ingå i arbetsgruppen för att ta fram handlingsplanen. Det underlättade det fortsatta arbetet. Vi har ett livligt, viljestarkt och kompetent funktionshinderråd och flera verksamheter i kommunen som är väldigt ”hands on” i sitt tillgänglighetsarbete. Det är våra styrkor, säger Anna Granlund.

Tillgänglighet en del av ordinarie arbete

Handlingsplanen skulle knyta an till kommunens ordinarie styr- och ledningssystem och utgår från ett av kommunfullmäktiges övergripande mål:
”Melleruds kommun tar ansvar för vår livsmiljö, arbetar förebyggande och värnar förutsättningarna för ett gott liv i ett social, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv”. 

– För att ta fram en handlingsplan behövs olika kompetenser. Jag knöt till mig chefen för stöd och service. Tillsammans bildade vi kärngruppen som stod för projektledningen. Vi strukturerade arbetet, skrev dokumenten, kallade till och stöttade arbetsmötena, säger Anna Granlund och fortsätter:

–  Vi skapade samtidigt en arbetsgrupp med representanter från alla kommunens förvaltningar, bolag, nyckelpersoner och representanter från kommunala funktionshinderrådet. Utöver det praktiska arbetet är arbetsgruppen också bra för att kunna överföra kunskap mellan olika verksamheter.

Styrgrupp för arbetet var kommunstyrelsens arbetsutskott. Hur planen togs fram och det slutliga förslaget förankrades också i kommunchefens ledningsgrupp.

– Vid ett av mötena diskuterades vem som bör ansvara för handlingsplanen. För att visa att det är ett angeläget arbetsområde som alla kommunens verksamheter berörs av föreslog vi kommunstyrelsen med dess förvaltning att bli ansvariga för att driva på arbetet enligt handlingsplanen, säger Anna Granlund.

En gemensam kunskapsbas

Arbetsgruppen började med att gå en utbildning i tillgänglighet som chefen för stöd och service höll i. Syftet var att få en gemensam kunskapsbas.

– Det blev en bra mix av kompetenser, både chefer och verksamhetsnära kollegor, och representanter från kommunala funktionshinderrådet. Kollegor med verksamhetsnära arbete har bra koll på vad som görs och vad som behöver göras, så deras medverkan var särskilt värdefull, säger Christina Eriksson.

Ett första steg i processen blev att göra en nulägesanalys.

– Arbetsgruppen gjorde inventeringen inom sina respektive verksamheter. Ett bra stöd var boken Riktlinjer för tillgänglighet för myndigheter – verksamhet, information, lokaler. Tidigt gjorde vi också en tidslinje för att hålla oss inom givna tidsramar. Eftersom många av oss hade en extra hög arbetsbörda under pandemin var det hjälpsamt, säger Anna Granlund.

Utöver nulägesanalysen utgår handlingsplanen från:

  • FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
  • Diskrimineringslagen,
  • Det nationella målet för funktionshinderspolitiken och dess inriktningar,
  • Principen om universell utformning,
  • Kommunens vision och fullmäktigemål från 2021, samt
  • Västra Götalandsregionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet.

Inspirerades av andra kommuner

Arbetsgruppen lät sig även inspireras av andra kommuners handlingsplaner och tog hjälp av länsstyrelsen.

Vi tittade på andra kommuners planer och fick stöd av två handläggare på länsstyrelsen. Det var otroligt bra.  Jag rekommenderar andra kommuner att kontakta sin länsstyrelse när de gör liknande utvecklingsarbete, säger Anna Granlund. 

Efter att ha arbetat ett tag stod det klart att kunskap och information skulle bli kärnan i planen.

– Nulägesanalysen visade att kunskap och information var viktigt att arbeta vidare med. Men man kan inte göra allt på en gång. Därför valde vi att fokusera på två områden. Detta var också en erfarenhet från andra kommuners planer. I nästa handlingsplan kan vi arbeta vidare med andra fokusområden för att bredda kommunens tillgänglighetsarbete ytterligare, säger Christina Eriksson.

Ett Mellerud för alla

Innan handlingsplanen klubbades skickades ett förslag ut på remiss, bland annat till funktionshinderrådet. 2021 antogs slutligen ”Handlingsplan för arbete med tillgänglighet i Melleruds kommun 2021–2023”. Varje år följs arbetet upp, dels utifrån fokusområdena, dels generellt.

– När vi gjorde den första uppföljningen var tanken att bara titta på kunskap och information. Men vi insåg att mycket mer gjorts som inte passar in under de områdena. Därför gjorde vi det möjligt att även redovisa andra insatser, säger Christina Eriksson.

Politisk nivå

En del resultat är redan nu tydliga. Tillgänglighetsfrågorna lyfts regelbundet på politisk nivå och flera utbildnings- och informationsinsatser har genomförts.

– Bland annat har kollegor i flera förvaltningarna gått en utbildning i tillgänglig och användbar fysisk miljö. I informationssyfte har det gjorts en film om tillgänglighetsarbetet och handlingsplanen som finns på vår webb. Och vi har fått pris av Synskadades Riksförbund Bohuslän för kommunens arbete med ett ledstråk på Köpmantorget, säger Christina Eriksson.  

– Med tanke på hur omfattande redovisningen var av aktiviteter som genomförts 2021 vet vi att kollegorna jobbar på för fullt ute i verksamheterna för att öka tillgängligheten, tillägger Anna Granlund.

Nu gäller det att fortsätta genomföra aktiviteterna i handlingsplanen och integrera tillgänglighetstänket i all verksamhet.

– Jag vill att kommunen ser hur viktigt det är för medborgarna. Det kan vara skillnaden mellan ett värdigt och ovärdigt liv om man till exempel inte kan ta del av information eller arbeta. Delaktighet i samhället ska vara en självklarhet, avslutar Christina Eriksson.

Tre framgångsfaktorer

  • En grundförutsättning är att det finns ett formellt, förankrat uppdrag.
  • Bjud in personer med olika kompetenser i arbetet och genomförandet.
  • Struktur och ordning gör det lättare att driva arbetet framåt.

Fler inspirerande exempel

Det finns flera kommuner som med hjälp av strategi drivit framgångsrika projekt. På länken nedan hittar du fler inspirerande exempel.
Inspirerande exempel strategi