Region Värmland integrerar funktionsrätt i ordinarie arbete

Region Värmland har de senaste åren intensifierat arbetet med rättighetsperspektiven. Nu pågår ett arbete med att integrera funktionsrättsperspektiven i ledning och styrning.

– Vi har gått från att vara ett konsultativt stöd till verksamheter till att vara en del av stabsfunktionen och arbeta med ledning och styrning. På så sätt får vi in funktionsrättsperspektiven i det ordinarie beslutsfattandet och i uppföljningen, säger Sandra Nätt, som fram tills nyligen arbetade som funktionsrättsstrateg i regionen, men är nu enhetschef för Nya perspektiv i Region Värmland, en enhet för samverkan och samordning mellan Värmlands kommuner och Region Värmland.

Att rättighetsperspektiven integreras i Region Värmland märks bland annat i den aktuella Värmlandsstrategin – en paraplystrategi för det regionala utvecklingsarbetet. Den antogs i juni 2022 och ligger till grund för alla andra planer och beslut som fattas i regionen.

– I arbetet med att formulera Värmlandsstrategin medverkade över 1 000 värmlänningar som bidrog med idéer, synpunkter och förslag. Representanter från länets kommuner och civilsamhällesorganisationer involverades också, däribland Funktionsrätt Värmland, säger Sandra Nätt.

Kartläggning ett första steg

Målet med funktionsrättsarbetet i Region Värmland är att leva upp till Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de funktionshinderpolitikiska målen. Detta gäller alla verksamheter.

Vi behöver identifiera, prioritera, systematiskt genomföra och följa upp arbetet med funktionshinderpolitiken. Behoven ser olika ut i olika verksamheter. Men på en generell nivå behöver kunskaperna i funktionsrättsfrågor och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning höjas, säger Sandra Nätt.

Mot den bakgrunden har regionen genomfört en kartläggning av nuläget. Syftet är att ta fram en ny handlingsplan för arbetet med funktionsrättsfrågorna.

– Under kartläggningsarbetet träffade vi tio kommunala verksamheter för att se vad som redan fungerar, vad som fattas och vilka behov och förutsättningar som finns. Funktionsrätt Värmland har varit informerade och fått möjlighet att ge inspel på upplägg, förklarar Sandra Nätt.

Lärandeprocess för en handlingsplan

Nu pågår ett arbete med att ta fram mål och prioriteringar i den handlingsplanen.

– Nu när vi fokuserat på att ta fram mål och prioriteringar har Funktionsrätt Värmland hållit föredrag i samband med workshops, säger Sandra Nätt.

Även Rådet för funktionsrätt har involverats i arbetet med den nya handlingsplanen. De har bland annat haft workshops kring behov och målsättningar. Rådet är ett forum mellan Funktionsrätt Värmland och fem regionråd från regionstyrelsen.

– Arbetet med handlingsplanen har pågått länge men själva jobbet är värdefullt i sig. Det är en lärandeprocess, säger Sandra Nätt.

Parallellt med kartläggningen och det övriga arbetet med att ta fram handlingsplanen har en del av innehållet redan börjat omsättas i praktiken.

Genomförandet sker parallellt

Ett av flera exempel på är att Funktionsrätt Värmland numera involveras i kravställningen för kommande upphandlingar. Tack vare det omformulerades och förstärktes vissa tillgänglighetskrav i upphandlingen av kollektivtrafiken. Bland annat utbildningskravet för chaufförer.

– Vi kan inte alla gånger gå föreningarna till mötes i deras önskemål. Men dialogsamverkan gör att vi får en bättre förståelse för varandras förutsättningar. Det är viktigt med ett ömsesidigt utbyte på olika nivåer inom regionen, säger Sandra Nätt och tillägger:

– Både politiken och den högre ledningen ser att samverkan är viktig. Vi har stor nytta av det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som dialogsamverkan ger och det pågår ett utvecklingsarbete även där.

Hon berättar också att man tillsammans med länsstyrelsen Värmland och Funktionsrätt Värmland hade en funktionsrättsvecka i december 2022.

– Vi hade föreläsningar, aktiviteter på länets bibliotek, visade filmer från Myndigheten för delaktighet och mycket annat. 

Ökad medvetenhet förändrar

Sandra Nätt understryker att för att komma vidare behövs det en ökad medvetenhet kring vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning, hur rättighetsperspektiven hänger ihop och vilka lagar och regler som styr.

– Funktionsrättsarbetet är inte för en särskild grupp människor. Många av oss har, eller kommer att drabbas av, en åkomma som kräver ett tillgängligt samhälle. Tillgänglighet och delaktighet är bra för alla och ger många gånger bättre och mer hållbara lösningar, avslutar hon.