Synpunkter gällande direktiv för Utredningen om en tioårig grundskola

MFD ser överlag positivt på utredningens direktiv. Det är särskilt positivt att ett barnrätts- och funktionshindersperspektiv ska beaktas i utredarens arbete och att konsekvenserna av förslagen ska redovisas utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och principen om icke-diskriminering.

MFD ser överlag positivt på utredningens direktiv. Det är särskilt positivt att ett barnrätts- och funktionshinderperspektiv ska beaktas i utredarens arbete och att konsekvenserna av förslagen ska redovisas utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och principen om icke-diskriminering.

Direktivet beskriver att undervisningstid kortsiktigt har en avgörande betydelse för elevers kunskapsresultat. Långsiktigt har undervisningstiden en avgörande betydelse för barn och ungdomars framtida möjligheter till fortsatta studier och etablering i arbets- och samhällslivet. MFD instämmer i detta men vill också uppmärksamma att det finns många andra faktorer som är avgörande för elevers kunskapsresultat. Det är exempelvis angeläget och nödvändigt att alla elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ges adekvat stöd utifrån elevens enskilda behov, oavsett om eleven har en diagnos eller inte. Det är också angeläget att det finns förutsättningar för att löpande kunna följa upp och utvärdera det särskilda stödet för att kunna ta ställning till om stödinsatserna är adekvata och ändamålsenliga för den enskilda eleven.

I direktivet lyfts pojkar som grupp och elever med svag socioekonomisk bakgrund som exempel på elevgrupper som riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås. Elever med funktionsnedsättning är också en grupp som riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås (t.ex. visar SPSM:s nationella kartläggning att det är 54 procent av grundskolorna som uppger att eleverna med språkstörning uppnår kunskapskraven i viss utsträckning. Vidare visar Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2018 att 45 procent av grundskoleeleverna med autism når skolans mål. Även Riksförbundet Attentions senaste skolenkät visar på liknande siffror). MFD vill därför understryka vikten av att utredningen har ett särskilt fokus på förutsättningarna för elever med funktionsnedsättning.

I direktivet listas ett antal aktörer som utredaren ska inhämta synpunkter och erfarenheter från. Det är positivt att utredningen utöver dessa aktörer även har valt att inhämta synpunkter från MFD. MFD bistår gärna löpande med synpunkter och erfarenheter i utredningens arbete och ser gärna en fortsatt kontakt under arbetets gång.

Andra medskick att beakta i utredningens arbete

Vikten av fungerande informationsöverföring

Elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven som minst ska uppnås har enligt skollagen rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. Studier och erfarenhet visar dock att det ofta tar lång tid både att identifiera eleverna och att få tillgång till extra anpassningar och särskilt stöd som fungerar tillfreds-ställande för elevens kunskapsutveckling. Det finns fall när eleven får tillgång till adekvat stöd lagom till denne ska byta stadium eller skolform. Byte av stadium eller skolform är ofta kritiskt eftersom det ofta finns en risk för bristande informationsöverföring om behov, fungerande extra anpassningar och särskilda stöd gällande den enskilda eleven. Se även Skolverkets stödmaterial om övergångar inom och mellan skolor och skolformer (http://specforummolndal.weebly.com­/uploads/1/4/2/7/14277083/­vergngar_inom_och_mellan­­_skolor_och_skolformer.pdf [2020-05-07]).

Om en tioårig grundskola införs genom att förskoleklassen görs om till årskurs ett måste höga krav ställas på en fungerande informationsöverföring från förskolan till grundskolan. Förskolor är idag ofta duktiga på att arbeta individuellt utifrån olika barns behov. Men det saknas formella krav på strukturerad dokumentation. Informationsöverföringen från förskolan till nuvarande förskoleklass fungerar därför inte tillfredsställande.

Förändringen innebär samtidigt att eleverna inte skulle byta skolform mellan förskoleklass och grundskola. Behovet av informationsöverföring mellan dessa skolformer skulle därmed upphöra, vilket borde gynna de elever där informationsöverföringen tidigare inte har fungerat i praktiken. Att förskole-klassen görs om till årskurs ett torde därför ge en större kontinuitet i elevernas lärande.

Behörighetskrav

I utredningsdirektivet framkommer att utredningen ska föreslå behörighetskrav hos lärare. MFD anser att det är angeläget att lärare har kompetens för att så tidigt som möjligt kunna identifiera de elever som exempelvis på grund av kognitiva svårigheter kan behöva extra anpassningar och särskilt stöd för att nå kunskapskraven och utveckla sin fulla potential. Alla lärare, såväl förskole- som grundskolelärare, behöver grundläggande kunskap om barns utveckling, behov och förmågor. De behöver också kompetens som gör att de kan identifiera ”osynliga” kognitiva behov. Detta oberoende av om behoven finns till följd av normala utvecklingsskillnader mellan barn eller till följd av exempelvis underliggande neuropsykiatriska svårigheter. Om skolorna lyckas med detta tidigt ökar möjligheterna för barnen att klara skolan och utvecklas som individer och samhällsmedborgare.

Social interaktion

Enligt läroplanen https://www.skolverket.se/undervisning/­grundskolan/laroplan-och-kursplaner­-for-grundskolan/laroplan­-lgr11-for-grundskolan-samt­-for-forskoleklassen-och­-fritidshemmet?url=1530314731%­2Fcompulsorycw%2Fjsp%­2Fcurriculum.htm­%3Ftos%3Dgr&sv.url=12.5dfee­44715d35a5cdfa219f­#anchor_1 [2020-05-04]) för förskoleklassen ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra. Om en tioårig grundskola införs genom att förskoleklassen görs om till årskurs ett är det angeläget att stödet till social interaktion kvarstår. Barn med vissa typer av funktionsnedsättningar kan behöva extra stöd i detta. För att alla ska trivas och vara trygga i skolan är det avgörande att den sociala interaktionen fungerar även på raster. Lyckas skolan med detta tidigt minskar risken för framtida hemmasittare och för psykisk ohälsa hos elever.

Ytterligare ett år i grundsärskola

De flesta elever med funktionsnedsättning går i grund- eller gymnasieskolan https://www.mfd.se/­resultat-och-uppfoljning/kunskapsunderlag­/utbildning/  [2020-05-07]). En stor andel går också i särskolan, vilket har visat sig vara en skolform som ofta begränsar framtida livsval https://www.mfd.se/resultat-­och-uppfoljning/kunskaps­underlag/funktionshinderspolitikens­-utveckling/personer­-med-intellektuell­-funktionsnedsattning/ . [2020-05-07]) . Det är angeläget att grundsärskolan i ökad utsträckning integreras med vanlig grundskola. Detta är angeläget dels för att grundsärskolan besitter en specialpedagogisk kompetens som grundskolan skulle ha nytta av, dels för att det i dag uppstår höga trösklar för de elever i grundsärskolan som kan och vill röra sig mellan skolformerna. Bristen på integration innebär också att den socialiseringsträning som skolan har i uppdrag att erbjuda inte naturligt sker mellan elever i särskolan och elever i grundskolan. Resultatet kan bidra till bristande inkludering och att eleverna lämnar särskolan utan grundläggande strategier att hantera livet i en omgivning utan särskilda anpassningar. En verklighet som möter de flesta senare i livet då de exempelvis ska fungera på en arbetsplats. Om grundsärskolan utökas med ett år genom att förskoleklassen omvandlas till en ny första årskurs behöver dessa frågor beaktas.

Internationell utblick

I Finland finns läroplikt från det år barnet fyller 7 år tills den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts, dock högst tio år. För barn som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom inte antas klara lärokursen på nio år börjar läroplikten ett år tidigare. Mer information om vilka elever som omfattas av förlängd läroplikt, hur beslut om förlängd läroplikt fattas och vad den förlängda läroplikten innebär i praktiken finns hos Lärostyrelsen https://www.oph.fi/sv/­utbildning-och­-examina/forlangd-­laroplikt [2020-05-07]) . Det finns även andra länder där elever börjar obligatorisk skolgång vid sex års ålder. För att få en ökad kunskap om vad detta får för konsekvenser för barn med funktionsnedsättning skulle det vara intressant att göra en internationell utblick. Finns det några internationella resultat som tyder på att en längre skolgång gynnar elever med funktionsnedsättning? Eller är det andra faktorer som är viktigare för att nå kunskapsmålen? MFD rekommenderar utredningen att studera hur skolgången i andra länder påverkar kunskapsresultat hos elever med funktionsnedsättning.

Behov av aktiv involvering och kontakt med funktionshindersorganisationer

Mot bakgrund av Sveriges åtaganden i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 4.3, och för att öka träffsäkerheten i utredningens analyser och förslag anser MFD att barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning aktivt ska involveras i utredningens arbete. Det kan exempelvis vara genom att ta ställning till och lämna synpunkter på utredningens kommande förslag och konsekvenser.

MFD rekommenderar utredningen att etablera kontakt med Funktionsrätt Sverige för att få en samlad ingång till kontakt med många olika förbund inom funktionshindersområdet. Funktionsrätt Sverige är en samarbets-organisation som består av en rad rikstäckande funktionsrättsförbund. I dag är 46 av landets funktionsrättsförbund medlemmar i Funktionsrätt Sverige. Utöver detta rekommenderar MFD att utredningen etablerar kontakt med exempelvis Hörselskadades riksförbund, Unga hörselskadade, Sveriges dövas riksförbund och Synskadades riksförbund.