Tillgänglighet nyckel till högre valdeltagande

Det är åtta månader kvar till Europaparlamentsvalet. Men förtroendet för demokratiska val i Sverige är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. Det visar en ny rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

När institutet undersökt andelen som har mycket eller ganska stort förtroende för demokratiska val är skillnaden mellan de som har och inte har en funktionsnedsättning tolv procentenheter, 75 jämfört med 87 procent.

– I undersökningen framgår att personer med funktionsnedsättning ger lägre bedömningar på många av de viktiga områden som indikerar en välfungerande demokrati, något som kan tyda på sämre upplevda förutsättningar att delta i val och andra demokratiska processer. Att studera opinionen på detta sätt kan förhoppningsvis ligga till grund för förbättringsåtgärder i framtiden, säger Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet.

Röstar i lägre utsträckning

Att rösta i allmänna val är en hörnsten i demokratin. Men trots att valen enligt vallagen ska vara tillgängliga, har personer med funktionsnedsättning genom åren röstat i lägre utsträckning än andra. Några orsaker är bristande tillgänglighet i vallokaler, svårbegriplig information och svårt att få rätt hjälp vid röstningen.

En undersökning från Statistiska centralbyrån, SCB, om allmänna valen 2022 visar att valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning var 76 procent, att jämföra med 87 procent bland befolkningen i övrigt.

– Siffrorna från SOM och SCB pekar i samma riktning; att personer med funktionsnedsättning har lägre förtroende för demokratiska val och deltar i lägre utsträckning. Därför är det viktigt att fortsätta att arbeta med tillgänglighet inför och under valen. Alla ska kunna delta i demokratin utifrån sina förutsättningar. Det gäller både i vardagen och på valdagen, säger Malin Hardenberg, utredare på MFD.

Saknar information på teckenspråk

I MFD:s undersökningspanel Rivkraft svarade personer med funktionsnedsättning på frågor både innan och efter valen 2022. En av tio uppgav brister i informationen, bland annat saknades information om vallokalens tillgänglighet, information på teckenspråk och hjälp att hitta till vallokal.

Var sjunde som röstade upplevde tillgängligheten som ganska eller mycket dålig. Brister som lyftes fram var exempelvis att röstningsbord var för höga, att texten på valsedlarna var för liten, att det var svårt att höra vad röstmottagarna sa, att det saknades teckenspråkstolkning och att det inte fanns möjlighet att sätta sig ned.

Vilja att göra rätt

– Det finns ett stort intresse från kommunerna att göra rätt och i detta vill MFD vara ett stöd. Vi har tagit fram en checklista för kommunernas valnämnder om vad de behöver uppfylla för att väljare med funktionsnedsättning ska kunna rösta, säger Pernilla Börjesson, avdelningschef på MFD.

Det finns också en informationsfilm om hur röstmottagare kan öka tillgängligheten i vallokalen och bistå väljare som behöver hjälp för att kunna rösta.

– Förhoppningen är att vid valet till Europarlamentet i juni ska fler vara nöjda med tillgängligheten än vid allmänna valen i fjol, säger Pernilla Börjesson, avdelningschef på MFD.