Halmstad satsar på graffitimålning för alla åldrar

Myndigheten för delaktighet kartlägger möjligheten för personer med funktionsnedsättning att ha en aktiv fritid. Här kan du läsa om ett initiativ i Halmstad med en tillgänglig graffitivägg som riktar sig till alla.

I Halmstad finns en tillgänglig graffitivägg för alla. En av dem som provat är Inger Nylander, 87 år.

– Det var väldigt roligt och jag vill göra om det fler gånger.

Inger Nylander använder rullstol och hade inga problem att ta sig fram till graffitiväggen trots att den ligger uppe på en kulle. Kommunen har asfalterat vägen dit med en lutning som gör det lätt att ta sig fram med rullstol eller rullator. Det finns också viloplatser på vägen.

Inger Nylander bor på Harplinge äldreboende. I våras blev boendet kontaktat av kommunen med frågan om några av de boende ville prova graffitimålning. Sju kvinnor nappade på erbjudandet. De fick besök av graffitikonstnären Alexander Arlbrandt som undervisade om graffitins historia och den teknik man använder vid graffitimålning.

– Den kille som hjälpte oss var fenomenal och vi fick göra skisser som vi hade med oss när vi besökte väggen. Jag har tidigare målat i målarböcker, där man fyller i redan färdiga mönster, så det finns många likheter. Den stora skillnaden är att man vid graffitimålning använder andra färger och annan teknik. Det var också kul att få måla på en stor vägg.

Inger Nylander har sett graffitimålning tidigare, inte minst under resor hon gjort, och alltid tyckt att det är snyggt.

– Graffiti är inte klotter, det är konst.

Stort intresse från äldre

Heidi Nilsson, konceptansvarig på Harplinge äldreboende, var från början tveksam till om någon av de boende skulle anmäla sitt intresse för graffitimålning.

– Jag trodde att de boende skulle uppfatta det som för modernt. Men de tyckte att initiativet var jättekul och var otroligt nöjda att få pröva något som är annorlunda. Det är jätteviktigt för äldre att ha en aktiv fritid och få göra meningsfulla saker. De lever upp och skapande är bra i alla former, säger Heidi Nilsson.

Började med ett invånarförslag

Allt började år 2014 med att kommunen samarbetade med Statens konstråd i samband med att en skola skulle byggas om. Graffitikonstnärer fick till uppgift att konstnärlig gestalta 180 kvadratmeter skåpsluckor. En invånare föreslog då att det skulle vara en kul möjlighet att låta alla att måla graffiti i Halmstad.

Kulturnämnden nappade och startade en förstudie som tog ett år. Bland annat lät man undersöka var väggen skulle kunna uppföras. Man inrättade en expertgrupp av graffitimålare som var med under hela processen och gjorde studiebesök i andra kommuner som har graffitiväggar.

– I kommunen hade vi många diskussioner kring vad en graffitivägg skulle få för konsekvenser. Vissa var oroliga för att det skulle innebära mer klotter och förstörelse i kommunen. Därför lade vi ned mycket tid på förankringsarbete runt om i kommunen. Sedan har det faktiskt visat sig att klottret har minskat sedan väggen sattes upp, säger Joacim Enerothh, intendent i offentlig konst och samling i Halmstad kommun.

Han berättar att det var viktigt att väggen skull finnas på en synlig och central plats och inte på någon baksida i ett industriområde.

– Det var en viktig aspekt för att höja statusen på invånarnas kreativitet.

Området tillgängligt

Graffitiväggen, som fått namnet Halmstadväggen, finns sedan 2015 centralt i närheten av Halmstad Arena vid en skatepark. Den ligger uppe på en liten kulle vid en infartsled där tusentals bilister ser väggen dagligen. Från början var området inte tillgängligt för personer med rörelsenedsättning men år 2017 åtgärdade kommunen tillgänglighetsbristerna.

– Tidigare kunde ingen i rullstol ta sig upp till väggen själv men nu är det inga problem, säger Joacim Eneroth.

Väggen är uppdelad i två sektioner. Den ena är till för dem som vill lägga mer tid på sitt konstverk och är 30 meter bred. Den andra är till för dem som vill prova på och testa sig fram och är 15 meter bred. Kommunen har erbjudit personer i alla åldrar att delta på workshops.

– Ungdomar med funktionsnedsättning är minst nöjda med sin fritid och möjligheten att göra spontana aktiviteter. Därför försöker vi hitta balansen mellan att upplåta väggen till handledda workshops och möjligheter för vem som helst att använda väggen utan att behöva boka tid, säger Joacim Eneroth.