Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14)

MFD är i huvudsak positiv till de flesta förslag som utredningen lämnar.

Myndighetens synpunkter

Myndigheten för delaktighet (MFD) har granskat betänkandets förslag med utgångspunkt i funktionshinderspolitikens mål om ett samhälle utan hinder och jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

MFD är i huvudsak positiv till de flesta förslag som utredningen lämnar och välkomnar särskilt utredningens förslag att utvidga förordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper genom att inkludera aktiebolag med vinstutdelningsbegränsning (avsnitt 11.4.6) och verksamhetsbidrag till intresseorganisationer som främjar användardrivet idéburet bostadsbyggande (avsnitt 11.4.7).

MFD är positiv till utredningens bedömning att etablera idéburen bostadsaktör i lag (avsnitt 10.7.1) för att förbättra villkoren för idéburna bostadsaktörer samt skapa bättre förutsättningar för att bidra till bostadförsörjningen och därmed öka människors möjligheter att gå samman för att bygga bostäder. MFD avstår från att kommentera förslagen som lämnas i avsnitt 11.4.1–11.4.5 och 11.4.8 då dessa frågor bedöms ligga utanför MFD:s uppdrag och kunskapsområde. För övrigt vill MFD lämna några kommentarer som avser avsnitt 3.4.2, 11.3 och 12.9.6.

3.4.1 Utmaningarna för bostadsförsörjningen är stora

MFD delar utredningens bedömning att en socialt hållbar bostadspolitik förutsätter en tillgång till en gemensam bild av verkligheten där jämförbara statistiska underlag kan ge bättre förutsättningar för att identifiera skillnader i boendeförhållanden och därmed ge underlag för att vidta effektiva åtgärder.

Kommuner har idag möjlighet att genomföra inventeringar av tillgänglighet i flerbostadshus där resultaten kan användas inom flera områden såsom förbättring av bostadsbeståndet, förmedling av bostäder, strategisk boendeplanering eller underlag för dialoger (Inventering av tillgängligheten i flerbostadshus - Boverket) . MFD dock saknar en reflektion i betänkandet om hur man skulle kunna utveckla framtagningen och användningen av tillgänglighetsinventeringar hos kommunerna i syfte att förbättra den gemensamma bilden av tillgänglighet i bostadsbeståndet.

Fördelning och förmedling, samt konsumtion och efterfrågan (avsnitt 11.3)

MFD är positiv till möjligheter för kommunal bostadsförmedling att tillämpa förtur (avsnitt 11.3.1). MFD vill dock understryka vikten av transparenta och icke-diskriminerande metoder och hänvisar till Diskrimineringsombudsmannens senaste rapport om diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder som bland annat betonar att bostadsförmedlingar ska säkerställa att fördelning av bostäder med förtur inte leder till att personer missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. (Diskrimineringsombudsmannen. Diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder. Rapport 2021:3)

MFD är även positiv till utredningens förslag att ändra förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier som innebär att kommuner ska lämna hyresgarantier till bostadssökande med svag ställning på hyresmarknaden (avsnitt 11.3.5).

MFD är även positiv till utredningens förslag (avsnitt 13.3.6) att en förutsättning för statsbidrag inte är att den eller de för vilka hyresgarantier lämnas bedöms ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra hyresbetalningar enligt socialtjänstlagen (2001:453). MFD vill dock särskilt påtala att utredningens förslag om att avgränsa ekonomiskt stöd i form av hyresgarantier enbart till barnfamiljer (avsnitt 11.3.6) de facto exkluderar andra grupper, som av olika skäl såsom exempelvis hög ålder eller funktionsnedsättning, har behov av ett borgensåtagande från kommunen för att få tillträde till en ny bostad. MFD ställer därför sig tveksam till utredningens förslag att avgränsa ekonomiskt stöd enbart till barnfamiljer.

Konsekvenser för tillgänglighet (avsnitt 12.9.6)

Utredningen ska enligt sina direktiv redovisa konsekvenserna av förslagen utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. MFD konstaterar att utredningen inte analyserar eller beskriver förslagens konsekvenser för tillgänglighet och ett hindersfritt samhälle utifrån artikel 9.1 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, utan snarare beskriver förslagens konsekvenser avseende diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Det är därför svårt att ta ställning till förslagens eventuella konsekvenser för tillgänglighet.