Aktiv fritid – varför och hur?

Det är skönt för både kropp och själ att träna. Och själen mår bra av kultur och natur.

En aktiv fritid har positiva effekter både för människor och för folkhälsan i stort. Att få ägna sig åt något man tycker om, umgås, röra på sig och ha roligt betyder mycket och kan få stora effekter.

Men möjligheten att ha en aktiv fritid är ofta begränsad för personer med funktionsnedsättning. Det visar kartläggningen “Aktiv fritid” som Myndigheten för delaktighet har gjort på uppdrag av regeringen.

Motiv för att arbeta med en aktiv fritid

Hur kan din kommun göra störst skillnad? 

Så kan kommunen förebygga och åtgärda hinder för en aktiv fritid:

• Undersök kommunens beslutade styrdokument för att se vad som står om att främja en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning. Använd styrdokumenten som argument eller som stöd i det fortsatta arbetet. Om det saknas, arbeta för att få med skrivningar om att främja en aktiv fritid.
• Skapa en struktur för arbetet med att främja en aktiv fritid för fler. Identifiera, dokumentera, åtgärda och följ upp hinder för en aktiv fritid. Gör detta regelbundet för att hålla er uppdaterade.
•  Inkludera målgruppen för att utveckla och utvärdera aktiviteter.
•  Nyttja kommunens befintliga styrmedel. Det kan till exempel handla om att förändra systemet för bidragsgivning eller fördelning av tider i idrottshallar och samlingslokaler.
•  Samverka inom kommunen för att utbyta erfarenheter och kunskap mellan kultur- och fritidsförvaltning och socialförvaltning.
• Överväg om det går att avsätta en tjänst eller en del av en tjänst på kommunen som arbetar fokuserat med frågan.
• Undersök möjligheten att erbjuda lån av sportutrustning och fritidshjälpmedel.
• Samla information om tillgängliga aktiviteter som målgruppen har tillgång till.
• Erbjud en stor mångfald av aktiviteter för att så många som möjligt ska hitta något som passar dem.