Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Skola

För att skolan ska vara jämlik behöver bland annat tillgängliga läromedel och läromiljöer finnas.

 I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning framgår i artikel 24 att personer med funktionsnedsättning har rätt till utbildning på lika villkor. I grunden handlar det om att inte utestängas från det allmänna utbildningsystemet på grund av sin funktionsnedsättning.

Ojämlikheter i utbildningsnivå

Idag finns stora ojämlikheter mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkning när det gäller utbildningsnivån. Framförallt är den lägre bland personer med nedsatt rörelseförmåga och långvarig sjukdom.

Det är också vanligare för elever med funktionsnedsättning att ha påbörjat, men inte avslutat sina studier på gymnasienivå. Andelen kvinnor med funktionsnedsättning med högre utbildningsnivå är högre än för män med funktionsnedsättning. 

De främsta hindren på utbildningsområdet nationellt för elever med funktionsnedsättning är brist på tillgång till tillgängliga läromedel och läromiljöer. Mer specifikt handlar det bland annat om

  • brister i tillgängligheten
  • möjlighet särskilda stödet
  • att alla inte kan välja skola på lika villkor
  • bristande kompetens bland personal
  • att elever många gånger trivs sämre i skolan än sina klasskamrater.

Utvecklingsområden

För att öka delaktigheten i skolan krävs ett strategiskt arbete dels med den generella tillgängligheten och dels med stöd till enskilda individer.

I arbetet med tillgänglighet är lärmiljöer och lokaler grundläggande att arbeta med för att inte exkludera någon. Detsamma gäller läromedel och digitala plattformar som används inom skolan. Ofta handlar det om att ställa krav på det som köps in som säkerställer att så många som möjligt kan använda dem.

Skolan ska erbjuda elever med funktionsnedsättning skäliga anpassningar och individanpassade stödinsatser utifrån behov så att de kan ta del av utbildningen på likvärdiga villkor.

Ett sätt kan vara att ta fram rutiner så att elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd får tillgång till det så tidigt som möjligt. Det kan också handla om hjälpmedel eller anpassade läromedel som möjliggör att elever kan delta på lika villkor.

För att utforma en inkluderande lärmiljö är kompetens avgörande. Att skolhuvudmän, lärare och andra anställda får kompetens ger dem bättre möjligheter att utforma en inkluderande skola.

Sveriges kommuner och landsting om utbildning

Sveriges kommuner och landsting beskriver i sitt positionspapper för funktionshindersområdet vad kommuner och skolhuvudmän bör tänka på när det gäller utbildning och livslångt lärande:

  • Förskola och skola bör utveckla inkluderande lärmiljöer som kan möta behoven hos barn och elever med olika funktionsnedsättningar. Särskiljande undervisningslösningar bör endast vara ett sista alternativ när den ordinarie verksamheten inte kan ge det stöd som barnet eller eleven behöver.
  • Övergångar mellan stadier, skolor och skolformer behöver samordnas bättre för att säkra undervisningens kvalitet och kontinuitet i anpassningar och särskilt stöd för elever med funktionsnedsättning. Det kräver utvecklade rutiner och samarbete mellan pedagoger, skolenheter och skolhuvudmän.
  • Det är angeläget att ta tillvara den digitala utvecklingen inom skolan som en möjlighet till inkluderande lärmiljöer och ökad delaktighet för elever med funktionsnedsättning.
  • Elever som fullföljer sin skolgång i gymnasiesärskolan bör erbjudas större möjligheter till livslångt lärande och arbete genom eftergymnasial utbildning och tillhörande studiefinansiering.

Ansvariga myndigheter

Skolverket

Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för skolväsendet med ansvar att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen.

Skolverkets huvudsakliga uppgifter är att sätta ramar för hur utbildningen ska bedrivas och bedömas. Exempelvis genom att ta fram kursplaner, ämnesplaner, kunskapskrav, prov, föreskrifter och allmänna råd, genomföra fördjupade studier, analyser och ta fram statistik om skola och förskola.

De ska stödja utvecklingen och förbättringsarbetet i förskolan och skolan och erbjuda fortbildning för förskolans och skolans personal.

Skolverket har enligt sin instruktion ett samlat sektorsansvar för funktionshindersfrågor inom ramen för sitt verksamhetsområde och i den mån det inte är en uppgift för specialpedagogiska skolmyndigheten. De ska inom ramen för detta ansvar verka samlande, stödjande och pådrivande.

Skolinspektionen

Statens skolinspektion ska genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö.

Skolinspektionen ska enligt sin instruktion samverka med Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet i syfte att nå de utbildnings- och funktionshinderspolitiska målen inom skolområdet. 

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet.

Detta görs bland annat genom att ge råd och stöd till huvudmän i specialpedagogiska frågor, bedriva och medverka i specialpedagogisk verksamhet samt sammanställa och sprida kunskap om resultat som är relevant för det specialpedagogiska området.

Specialpedagogiska skolmyndigheten driver åtta specialskolor för elever som enligt skollagen behöver en annan skolform för att få en likvärdig utbildning. Specialskolan följer specialskolans läro- och kursplaner och består av förskoleklass till årskurs 10.

Hjälp oss bli bättre!

;