Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Till sök

Långtidsutredningen 2019

SOU: 2019:65 Datum: 25 maj 2020

Myndigheten för delaktighet delar utredningens analys och slutsatser. MFD vill i detta yttrande bidra med en kompletterande bild utifrån ett funktionshindersperspektiv.

Långtidsutredningen fokuserar i betänkandet på ojämlikhet och analyserar varför ojämlikheten i Sverige har ökat sedan 1990-talet och vilken påverkan det kan få på ekonomin. Myndigheten för delaktighet (MFD) delar utredningens analys och slutsatser. MFD vill i detta yttrande bidra med en kompletterande bild utifrån ett funktionshinderperspektiv.

Personer med funktionsnedsättning är generellt sett en mycket heterogen grupp. Som samlad grupp har personer med funktionsnedsättning lägre disponibla inkomster än den övriga befolkningen. Det tar också längre tid för gruppen att etablera sig i arbetslivet och personer med funktionsnedsättning har längre arbetslöshetstider och arbetar deltid i betydligt högre omfattning än jämförbara grupper på arbetsmarknaden. Könsskillnaderna inom gruppen är dessutom stora. Till stor del beror inkomstskillnaderna på huruvida man har ett arbete eller ej och tid i arbete.

Långtidsutredningen fokuserar denna gång på ekonomisk ojämlikhet. Utredningen har inte applicerat ett funktionshinderperspektiv på detta ämne och gör inga jämförelser med funktionsnedsättning som bakgrundsvariabel. Inte minst i det rådande ekonomiska läget finns det enligt MFD starka samhällsekonomiska och hållbarhetsmässiga skäl som talar för att lyfta fram funktionsnedsättning som en förstärkande faktor vad avser ekonomisk ojämlikhet. Situationen som Sverige och omvärlden nu befinner sig i på grund av covid19-pandemin och dess efterverkningar innebär stora utmaningar för personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Hinder för delaktighet på arbetsmarknaden behöver därför identifieras genom analys och åtgärdas genom systematiska och träffsäkra insatser.

MFD:s samlade bild är att många personer med funktionsnedsättning lever med låg ekonomisk standard och behöver göra hårda ekonomiska prioriteringar. Det finns exempelvis ett antal fattigdomsmått i den officiella statistiken. Personer med funktionsnedsättning lever i större utsträckning med disponibla inkomster under den relativa fattigdomsgränsen (60 procent av medianinkomsten), har mer sällan en ekonomisk buffert och har oftare haft problem att betala räkningar. Trygga möjligheter till försörjning stärker människors möjligheter till självständighet och självbestämmande, vilket är positivt för människors hälsa och delaktighet i samhället. Låg ekonomisk standard riskerar att påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt, vilket i sin tur har negativ påverkan på möjligheterna att förbättra de disponibla inkomsterna.

Yttrande till
Finansdepartement

Datum
2020-05-25

Diarienummer
2020/0081

Beslutande
Malin Ekman Aldén

Föredragande
Magnus Lagercrantz