Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Träna rutter utan ledarhund

När ansökan till ledarhund är inlämnad är det dags för förberedelser.

Du behöver bland annat kartlägga den blivande ledarhundsförarens behov av rutter, reka rutter och träna rutter tillsammans med den blivande ledarhundsföraren. Om behov av rutter förändras kan detta steg behövas även för redan befintliga ledarhundsekipage.

Kartlägg behovet av rutter

Du kartlägger först för vilka vardagsrutter den blivande ledarhundsföraren har behov av att orientera och förflytta sig mellan. Det kan vara vardagsrutter till och från arbete, skola, affär eller liknande.

Kartläggningen sker genom samtal eller besök i förarens närmiljö. Ett tips är att fråga föraren om några invanda rutter som föraren använder ofta för att förflytta sig utan hund, börja med dessa rutter.

Reka och inventera rutter

När behoven kartlagts behöver du reka och inventera rutter ur ett ledarhundsperspektiv. Det kan vara skillnad i val av sträckor om den blivande ledarhundsföraren ska gå med käpp eller med ledarhund.

Första gången kan du reka antingen tillsammans med den blivande ledarhundsföraren eller själv.

I filmen ”Att förbereda för ledarhund – reka sträckor” kan du se hur det går till. Filmen utgår från en blivande ledarhundsförare som ska få ledarhund för första gången.

Att förbereda för ledarhund - Del 1, Reka sträckor

Lägg in en beskrivning i youtube och kopiera in den här!

Videoalternativ:

De rutter som behöver rekas och inventeras är:

  • Sträckor för att rasta hunden.
  • Motionsrunda som används flera gånger per vecka.
  • Återkommande vardagsrutter till och från arbete, skola, affär och så vidare.

Ofta har den blivande ledarhundsföraren bra tips på lämpliga sträckor för vardagsrutter och rutter för att rasta och motionera hunden. Tänk också på att sträckor för att rasta hunden och motionsrunda delvis kan bestå av vardagsrutterna. Till exempel kan en motionsrunda vara vägen till/från arbete om sträckan är några kilometer eller mer.

Sträckor för att rasta hunden behöver inte vara lika långa som motionsrundan. Men rastrundor behöver innehålla en eller flera bra platser att rasta på. Ibland passar det bra att rastrundan börjar precis utanför hemmet, andra gången behöver ekipaget gå en bit i sele först för att komma till en lämplig plats för rastning.

Rastplatsen ska inte vara en rastgård med andra hundar, där finns en risk att ledarhunden skadas eller smittas med sjukdomar av andra hundar.

Det kan behövas flera rastrundor, till exempel en vid hemmet och en vid arbete eller skola. Den blivande ledarhundsföraren ska självständigt kunna förflytta- och orientera sig med vit käpp på sträckan där hunden rastas, eftersom hunden rastas i koppel.

Kom ihåg att du inte behöver kunna allt om hunden. Hur länge och hur många gånger hunden behöver rastas per dag varierar mellan olika hundar och ledarhundsföraren har själv koll på det. Ledarhundsföraren vet även hur mycket vila hunden behöver från arbete.

Träna rutter med blivande ledarhundsförare

När sträckorna har rekats påbörjas träningen tillsammans med den blivande ledarhundsföraren. Tänk på att personen ofta kan rutten sen tidigare och anpassa träningen efter det. Fokusera på det som blir nytt ur ett ledarhundsperspektiv.

Orienterings- och förflyttningsträningen sker med vit käpp och ibland med ledsagning. En fördel med ledsagning är att det i vissa fall kan ge ”bättre” tidsuppfattning om hur lång tid en sträcka kommer att ta med ledarhund.

Vid ledsagning är det bra att ledsaga personen i den takt som föraren kommer att gå med hunden för att skapa ”tidsminnen” mellan hållpunkter.

Träna rutter med person som har synrest

Det är stor skillnad på att träna vägar med någon som har synrest och någon som inte har det. För en blivande ledarhundsförare utan synrest behöver valet av rutt ofta planeras utifrån vilka taktila stråk som finns att tillgå.

För en person med synrest är det viktigt att synresten inte konkurrerar med ledarhundens arbete. Den blivande ledarhundsföraren kan behöva träna på när det är lämpligt att använda sin synrest och inte. Exempelvis kan synrest användas för att peka ut riktningsändringar för hunden, men inte för att väja för hinder, det är ledarhundens uppgift.

I filmen ”Att förbereda för ledarhund – öva sträckor med patient” kan du se hur det går till.

Filmen utgår från någon som ska få ledarhund för första gången. Har den blivande ledarhundsförare haft ledarhund tidigare är det bra att utgå från tidigare erfarenheter och kunskap. Fråga alltid den blivande ledarhundsföraren om vilket stöd som önskas från dig.

Att förbereda för ledarhund - Del 2, Öva sträckor med patient

Lägg in en beskrivning i youtube och kopiera in den här!

Videoalternativ:

Tips när du tränar rutter med ledarhundsföraren!

När du söker lämpliga rutter är det klokt att nyttja de nya möjligheterna som kommer med en ledarhund, exempelvis att ta sig över ett mindre torg. Det förutsätter dock att det finns bra riktmärken på den öppna platsen som ledarhundsföraren kan ge ledarhunden.

Hitta rutter där det går att hålla vänsterkant

Om det inte alls är käppvänligt på vänsterkanten är det viktigt att tala om för den blivande ledarhundsföraren, eftersom det är där ledarhundsekipaget kommer att gå när ledarhunden är med.

Lär er sträckan

Hundföraren behöver kunna och kunna peka ut riktningen för hunden vid de olika hållpunkterna. Därför är det viktigt att ledarhundsföraren lär sig att orientera och förflytta sig med vit käpp i området. Detta är också viktigt eftersom hunden kan vilja avvika från rutten och ta en annan väg.

Ge enbart stöd då behov finns

Precis som vanlig orienterings- och förflyttningsträning behöver den blivande ledarhundsföraren gå sträckan eller delsträckan själv. Du ger enbart stöd då behov finns.

Testa prova på dag

Några gånger per år anordnas en ”Prova på dag” för blivande ledarhundsförare. Undersök gärna när nästa tillfälle är. Det kan vara bra för dig att delta och få prova på hur förflyttning med ledarhund kan vara.

Om du deltar samtidigt som den blivande ledarhundsföraren får ni gemensamma upplevelser som kan vara bra att prata om när föraren bestämmer sig för att söka eller inte.