Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Till sök
Två gymnasieelever i klassrum.

Utbildning

Utbildningsnivån är lägre bland personer med funktionsnedsättning än övriga i befolkningen. Två orsaker är att särskilt stöd sätts in för sent och att elever med funktionsnedsättning känner sig mer otrygga. Men kunskapen om funktionshinder på högskolorna ökar och allt fler studenter har en funktionsnedsättning.

En persons utbildningsnivå styr förutsättningarna för demokratisk delaktighet, ekonomisk självständighet och upplevd hälsa. Att kunna välja och genomföra en utbildning är avgörande för utvecklingen av delaktigheten i samhället och jämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

Alla människor har rätt till utbildning på lika villkor, utan att exkluderas eller diskrimineras. Enligt Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållande är utbildningsnivån lägre bland personer med funktionsnedsättning. Bland 30–64-åringar med funktionsnedsättning har 33 procent eftergymnasial utbildning. I övriga befolkningen är motsvarande andel 47 procent.

Det är vanligare att unga med funktionsnedsättning hoppar av gymnasiestudierna. Inom gruppen personer med funktionsnedsättning i åldrarna 20–36 år har nio procent avbrutit sina gymnasiestudier. Motsvarande andel i den övriga befolkningen är tre procent.

Otrygghet bland elever med funktionsnedsättning

Elever med funktionsnedsättning känner sig mer otrygga i skolan än andra elever. De är också mer utsatta för mobbning och kränkningar i skolan.

Under 2019 har vi gjort en pilotstudie om hur elever med funktionsnedsättning uppfattar tryggheten i skolan och vad som kan främja trygghet.

Skapa en trygg skola

Andra myndigheters rapporter och kunskapsunderlag

Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Universitets- och högskolerådet har ytterligare kunskapsunderlag om utbildning för elever och studenter med funktionsnedsättning.

De flesta elever med funktionsnedsättning går i grundskolan

De allra flesta eleverna med funktionsnedsättning går i grund- eller gymnasieskolan. Det finns ingen statistik över hur många elever med funktionsnedsättning som det rör sig om. Drygt 11 100 elever går i grundsärskola och drygt 6 000 i gymnasiesärskola läsåret 2018/19. Det är 659 elever som går på specialskola.

Statistik över elever i grundsärskolan läsåret 2018/19 (Skolverkets webbplats)

Stödet kommer under grundskolans senare år

Om en elev är i behov av särskilt stöd ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. I programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och när skolan ska följa upp och utvärdera åtgärderna.

Ungefär 5 procent av eleverna i grundskolan har ett åtgärdsprogram. Det är betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor. Vanligast är åtgärdsprogram bland elever i årskurs 9. Det visar Skolverkets officiella statistik.

Det saknas statistik om måluppfyllnad för gruppen elever med funktionsnedsättning.

Statistik om särskilt stöd i grundskolan (Skolverkets webbplats)

Eleverna vill ha vuxna att prata med

I Specialpedagogiska skolmyndighetens ”Barnpanelsrapport” berättar elever om trygghet, studiero och studiemotivation. Eleverna upplever att det finns behov av vuxna att prata med och vuxna som reagerar och agerar när någon blir utsatt eller kränkt. De berättar också om rädslor för att lämnas utanför och att bli mobbade. Eleverna är 10–18 år, har fysiska, kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och går i grundskolan.

Barnpanelsrapport – Vad säger elever med funktionsnedsättning om trygghet, studiero och studiemotivation? (Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats)

Tillgängliga lärmiljöer

Många skolhuvudmän strävar efter att erbjuda en inkluderande lärmiljö. Samtidigt ger alltför många huvudmän och skolor inte tillräckliga förutsättningar för att lärmiljön ska kunna vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för elever med funktionsnedsättning. Det visar Skolverkets rapport ”Tillgängliga lärmiljöer?”.

Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning (Skolverkets webbplats)

Studenter med funktionsnedsättning mindre nöjda med högskolestudierna

Den svenska högskolan ska vara öppen och erbjuda lika möjligheter. Men studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning och har i betydligt högre grad ekonomiska svårigheter i samband med studierna.

Det visar Universitets och högskolerådets rapport Eurostudent VI (2018). Samtidigt tyder mycket på att kunskapen om funktionshinder har ökat på högskolorna och att antalet studenter med funktionsnedsättning har blivit fler.

Eurostudent VI - En inblick i situationen för studenter med funktionsnedsättnin (Universitets- och högskolerådets webbplats)