Pandemin har förändrat utbildningssektorn

Utbildningssektorn har förändrats under pandemin. Den har fått hantera nya utmaningar, dra lärdomar, förändra arbetssätt och se nya möjligheter framåt.

Lärdomar och goda erfarenheter öppnar nya möjligheter för framtidens elever. Samtidigt behövs särskilda satsningar i skolan för att möta de utmaningar som pandemin har inneburit.

Stort behov av satsningar framåt

De svenska skolornas lokaler har i stor utsträckning varit öppna för undervisning under pandemin. Det har varit positivt för elevers lärande och minskat risken för negativa konsekvenser.

Elever kunde också mycket om digitala verktyg i skolan redan före pandemin, vilket har gjort att den digitala undervisningen har flutit på relativt smidigt.  

Trots det pekar myndigheter, organisationer och andra aktörer som har följt utvecklingen i skolan ut ett antal risker som kan få långsiktiga konsekvenser.

Riskerna berör:

• kunskapstapp
• elever mår sämre
• fler som går ut skolan utan fullständiga betyg
• sämre möjligheter till arbete efter studier.

Satsningarna behöver nå alla

Riskerna berör många elever men de långsiktiga konsekvenserna är större för elever med funktionsnedsättning. Det visar studier från Myndigheten för delaktighet (MFD) och från exempelvis Skolverket och Skolinspektionen.

Nu görs stora satsningar på utbildningsområdet för att motverka de negativa effekterna av pandemin och för att förhindra långsiktiga negativa konsekvenser. Särskilda ansträngningar kommer också krävas för att säkerställa att satsningarna når de elever som behöver dem bäst.

För att generella satsningar ska gynna så många som möjligt behöver de också beakta elevers skilda förutsättningar.

Personalfrånvaro en stor utmaning

Frånvaron bland lärare har varit högre under pandemin och inneburit en stor utmaning för skolan.

Frånvaron beror främst på kravet att vara hemma vid symptom på covid-19. Därför har den framförallt påverkat de skolformer som huvudsakligen har bedrivit ordinarie undervisning på plats. Det gäller:

• förskolan
• grund- och grundsärskolan
• specialskolan
• gymnasiesärskolan.

Ökad otrygghet och sämre stöd för elever

Stor personalbrist har lett till att outbildade vikarier ansvarat för klassen och mitt barn har känt sig stressad på grund av att man glömmer att hon behöver pauser under lektionen.

Högre frånvaro bland personalen har inneburit fler vikarier i undervisningen. Det kan särskilt påverka elever som har stort behov av trygghet och kontinuitet. Vissa vårdnadshavare i MFD:s undersökning vittnar om att den otryggheten har gjort det svårt att motivera barnen att gå till skolan.

Vikarier har heller inte den kunskap om elevernas specifika förutsättningar som ordinarie lärare har. Det kan påverka elevers möjligheter till individuell uppföljning och stöd. Många skolor har arbetat med att ta fram tidseffektiva sätt för att överföra kunskap från ordinarie lärare till vikarier.

Pressad arbetssituation för personalen

Många rektorer anser att deras skolor har hittat sätt att hantera en högre personalfrånvaro  under pandemin. Den ökade flexibilitet och rörlighet i personalstyrkan som har löst bemanningsfrågan har dock samtidigt ökat arbetsbördan för personalen. Den snabba digitala omställningen har ökat bördan ytterligare.

Skolverket lyfter att det finns en gräns för hur länge skolpersonal kan fortsätta arbeta med samma höga belastning. Skolpersonal misstänker samtidigt att pandemin även fortsättningsvis kommer att innebära utmaningar för arbetsmiljön i skolan.

Lärares frånvaro under pandemin

Utbildning under påverkan av coronapandemin i grundskolan och grundsärskolan: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 260 grundskolor och grundsärskolor hos Skolinspektionen

Skolpersonal om sin arbetssituation

I en enkät från februari 2021 ställde Skolverket frågor till skolpersonal om pandemins påverkan på undervisningen. En fråga handlade om pandemins påverkan på förutsättningarna för en god arbetsmiljö för personalen.

Undersökning om covid-19-pandemin: enkätundersökning bland personal i skolväsendet om covid-19-pandemins påverkan, januari-februari 2021 hos Skolverket

Högre frånvaro bland elever

Ökad frånvaro bland elever är en annan utmaning för utbildningssektorn under pandemin.  

Frånvaron beror på regler om att elever ska vara hemma vid symptom på covid-19. Elever har också varit hemma för att skydda sig från smitta då de själva eller någon i familjen kan tillhöra en riskgrupp.

Även i gymnasieskolan där mycket av undervisningen har skett digitalt har frånvaron bland vissa elever ökat. De utmaningar som de digitala studierna har inneburit har påverkat vissa elever så mycket att de har svårt att delta i studierna.

Skolhuvudmäns utmaningar och möjligheter under Corona-pandemin. Kartläggning med särskilt fokus på stöd till elever i grundskolan, baserad på intervjuer med 106 huvudmän hos Skolinspektionen

Elevers frånvaro under pandemin

Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 260 grundskolor och grundsärskolor hos Skolinspektionen

Satsningar för att minska kunskapstappet hos elever

Pandemins slut innebär inte ett slut på utmaningarna för utbildningssektorn. För att kunna motverka risken för ett kunskapstapp behöver uppföljning av utvecklingen för elever med funktionsnedsättning bli bättre. Det gäller alla skolformer. MFD har lyft frågan tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, bland annat genom skrivelsen Behov av statistik till regeringen.

Ytterligare satsningar på specialpedagogiskt stöd riktat till både grund- och gymnasieskolan är också nödvändigt. Detsamma gäller för huvudmän och aktörer med ansvar inom vuxenutbildning.

Lovskola och förlängd studietid har exempelvis varit vanliga metoder för att elever ska kunna ta igen missad undervisning. Specialpedagoger behöver vara tillgängliga även i den undervisningen så att elever får det särskilda stöd som de har rätt till.

Särskilda satsningar behövs för särskolan

Konsekvenserna har varit särskilt stora för grund- och gymnasiesärskolan. Där menar personal att den höga personalfrånvaron har påverkat kvaliteten i undervisningen. Med en minskad personalgrupp har personalen behövt lägga mycket tid på omsorg istället för på undervisning. Personal i förskolan vittnar om liknande utmaningar.

Verksamheterna behöver nu få de resurser som krävs för att kunna bedriva undervisning för barnen och eleverna efter pandemin.

Elever i grund- eller gymnasiesärskolan som har varit hemma mycket kan också behöva särskilt mycket stöd vid återkomst till skolan. Efter en lång frånvaro kan elever behöva vänja sig igen vid skolans rutiner och vid att vara tillsammans med lärare och klasskamrater.

Högre krav vid digitala studier

Digitala studier har inneburit ytterligare utmaningar för utbildningssektorn. Digitala studier ställer högre krav på elevers möjlighet att planera sina studier och att behålla koncentrationen under och mellan lektioner. Det kan vara särskilt svårt för elever med exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Även elever som vanligtvis inte behöver stöd i studierna har behövt det vid digitala studier. I skolan har det fysiska mötet med lärare och klasskamrater varit tillräckligt för många elever att upprätthålla studiemotivation och struktur. Utan det har nya elevgrupper hamnat efter.

Studiesituation vid digitala studier

I MFD:s enkät till unga med funktionsnedsättning fick svaranden skatta sin arbetsbörda vid digitala studier. Svaranden fick också skatta sin aktivitet på lektionerna när studierna sker digitalt. 

Digitala studier har varit mindre varierade

Distansundervisning är bra för vissa som har det lättare att arbeta själva och kan fokusera på det de ska, medan andra som är i mer behov av undervisning med kontakt mellan lärare och elev, varierade moment, muntliga delar av undervisningen och att få vara med och agera under lektionerna har haft det svårare. Så upplever jag det iallafall.

Människor tar till sig och kommunicerar kunskap på olika sätt. Under pandemin har undervisnings- och examinationsformer blivit mindre varierade vilket kan påverka elevers inlärning. Det kan i sin tur bidra till ett långsiktigt kunskapstapp för elever med särskilda inlärningsbehov.   

Några utmaningar som elever och lärare beskriver:

• Information från lärarna har kommit i långa, skriftliga instruktioner, vilket är svårt för elever med exempelvis dyslexi eller språksvårigheter.
• Individuellt arbete har ersatt gruppdiskussioner och gemensamma övningar, vilket försvårar för elever som lär sig bäst vid interaktion.
• Praktiska moment har behövt ställas in, vilket påverkar elever som lär sig bäst när de får prova något praktiskt.
• Försämrad idrottsundervisning påverkar elever som är i stort behov av fysisk rörelse för att kunna koncentrera sig.

Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor hos Skolinspektionen

Pedagogiskt stöd i digital undervisning

På distansundervisning så blir det en annan relation mellan elever och lärare. Och känns som jag och även fler hamnar efter utifrån våra svårigheter som finns hela tiden och inte bara i skolan.

Många elever som är i behov av pedagogiskt stöd i studierna upplever att det stödet har försämrats när undervisningen har skett digitalt. Elever och vårdnadshavare är också oroliga för att det leder till ett kunskapstapp.

Samtidigt anser många att det inte är någon skillnad i hur det pedagogiska stödet har fungerat. Det tyder på att pedagogiskt stöd kan fungera digitalt. Utmaningarna kan bero på att rätt teknik eller kompetens saknas. Kanske fungerar det heller inte för alla elevers behov.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet delredovisning 3: Tema elever i behov av stödinsatser hos Skolverket

Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020 hos Sveriges Elevkårer

Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020 pdf hos Sveriges Elevkårer

Barn och unga mitt i en pandemi

Oro över lärande och skolresultat

Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020  pdf hos Sveriges Elevkårer

Lärare ser också utmaningar med pedagogiskt stöd

Många lärare tycker att det är svårare att tillhandahålla pedagogiskt stöd när undervisningen sker digitalt. I en enkät från Skolverket pekade personal i skolan ut pedagogiskt stöd som en av de största utmaningarna med digital undervisning.

Bland utmaningarna som lärare listade ingår:

• Vissa anpassningar kan bara genomföras vid undervisning i skolan.
• Det är svårare att ge stöd under pågående undervisning.
• Det är svårare att säkerställa att alla har förstått undervisningen.
• Det är svårare att genomföra stödundervisning med enskilda elever.

Undersökning om covid-19-pandemin: enkätundersökning bland personal i skolväsendet om covid-19-pandemins påverkan, januari-februari 2021 hos Skolverket

Satsningar för att öka gymnasiekompetens

Det behövs satsningar för de elever som går ut skolan utan gymnasiekompetens och som riskerar att bli fler under pandemin.

Tidigare utvärderingar har visat att folkhögskolan har mycket goda resultat för vissa elevgrupper med funktionsnedsättning. Därför kan möjligheten att studera på folkhögskola behöva utökas.

Elever som inte har klarat vissa kurser är i stort behov av vägledning. Utökad studie- och yrkesvägledning kan hjälpa eleverna att hitta fler vägar in på arbetsmarknaden.

Personer som har gått i gymnasiesärskolan hade redan stora utmaningar att komma in på arbetsmarknaden. De utmaningarna är större i och med pandemin. Därför är behoven av satsningar för gymnasiekompetens och arbete särskilt stora inom gymnasiesärskolan.

Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos Jönköping university

Många barn och unga har mått sämre

Barn och unga anger att de har mått sämre under pandemin, vilket är en ytterligare utmaning.

Många barn och unga känner en starkare oro, enligt undersökningar där barn och unga eller deras vårdnadshavare har deltagit. Det handlar till exempel om stress, ökad ensamhet, oro för att de själva eller närstående ska bli sjuka och oro för framtiden.

Medan den oron klingade av bland många barn och unga under hösten 2020 har den varit fortsatt hög för barn och unga med funktionsnedsättning. Det visar undersökningar som MFD har gjort.

Oro och stress kan leda till psykisk ohälsa

Rutinförändringen som distansundervisning innebär var jobbigt för mig. Även att man blev väldigt isolerad påverkade mig negativt.

Långvarig stress och oro kan få långsiktiga konsekvenser för den psykiska hälsan. Enligt SCB:s statistik skattar personer med funktionsnedsättning sin fysiska och psykiska hälsa som sämre än övrig befolkning. Den situationen riskerar att förvärras ytterligare under pandemin. 

Försämrade kunskaper och studieresultat riskerar att påverka hur elever mår. Elevers hälsa kan också påverka möjligheten att fokusera på skolarbetet och att uppnå kunskapsmålen. Därför behöver elever stöd i skolarbetet och för sin hälsa.

Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2020 del II - Statistik om förutsättningar och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Barn och ungas röster om corona. En undersökning med barn och unga 4–18 år om coronapandemin våren 2020 hos Region Dalarna

Uppföljning barn & Corona hos Rädda barnen

Rapporten Barn och unga mitt i en pandemi

Ensamhet påverkar hur barn och unga mår

Ens mående har ju varit lite sämre, för man träffar ingen, man träffar inte klasskompisar, så det har blivit så himla ensamt. Jag har inga syskon eller något så jag är helt ensam. Den biten har faktiskt varit lite jobbig.

Barn och unga uppger att de är mer ensamma och har haft en mindre aktiv fritid under pandemin. Det handlar delvis om att aktiviteter har blivit inställda. Vårdnadshavare eller barn och unga har också själva valt att ställa in aktiviteter för att undvika risk för smitta i covid-19.

Studier visar att en stor andel elever med funktionsnedsättning hade ett mindre socialt nätverk och färre fritidsaktiviteter redan före pandemin. MFD:s studier tyder på att den ensamheten och inaktiviteten har ökat ytterligare. På sikt kan det bidra till att barn och unga mår sämre och även till fysisk och psykisk ohälsa. 

Aktiv fritid - Redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga lokala och regionala satsningar samt tillgången till fritidshjälpmedel

Ung idag 2020. Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Uppföljning barn & Corona hos Rädda barnen

Hemförhållanden har stor betydelse

För att orka och hinna med mina egna studier när jag samtidigt har barnen hemma en massa. För att dagarna skall funka måste jag dels hålla i lektioner och aktiviteter för barnen, dels försöka få mitt gjort också.

Hemförhållanden har fått en större inverkan på hur elever mår och på deras studieresultat. Det beror på att många elever har spenderat mer tid i hemmet på grund av digitala studier eller inställda fritidsaktiviteter.

Vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning var under stor press redan före pandemin. Flera studier visar att den situationen har försämrats ytterligare. Vårdnadshavare upplever exempelvis att deras ansvar för barns och ungas skolgång ökar när det särskilda stödet i skolan inte fungerar som det ska.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Parental experiences of homeschooling during the COVID-19 pandemic hos SpringerLink (på engelska)

Svårt för vårdnadshavare att stötta vid digital undervisning

Skolans kompensatoriska uppdrag försvåras

Skolverket lyfter i rapporter att skolans kompensatoriska uppdrag har försvårats under pandemin. Det innebär bland annat att elevers hemförhållanden får en mer avgörande roll för studieresultaten vid digitala studier. Det behövs exempelvis bra internetuppkoppling och elever behöver en lugn plats att studera på.

Familjer i en socioekonomiskt svårare situation bor oftare trångt och saknar många gånger de ekonomiska förutsättningar som krävs för en god tillgång till teknik. Det är också vanligare att personer med funktionsnedsättning lever i en socioekonomiskt svår situation.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet delredovisning 3 hos Skolverket

Svårare att upptäcka våld

När vårdnadshavare brister i sitt omsorgsansvar är andra stödinsatser särskilt viktiga. Barn och unga som lever i hemmiljöer som präglas av stor kontroll påverkas mer när de inte har möjlighet att gå till skolan för att träffa vänner.

Exempelvis menar Nationellt kompetenscentrum för hedersvåld att det under pandemin har blivit svårare att upptäcka barn som lever i hederskontext. Distansundervisning gör att eleverna inte träffar lärare eller vuxna som kan uppmärksamma utsatthet. Även här blir konsekvenserna större för barn och unga med funktionsnedsättning.

Barn och unga mitt i en pandemi

Satsningar för välmående

En förstärkning av elevhälsan kan bidra till att motverka risken för psykisk ohälsa bland elever. Att främja social och fysisk aktivitet för barn med funktionsnedsättning är en annan åtgärd som kan ha en positiv effekt på hur barn och unga mår. Det gäller både i skolan och på fritiden.

När barn och unga har varit hemma mycket under en lång tid kan det vara svårt att återgå till tidigare rutiner. Det gäller särskilt unga som har svårt att hantera när rutiner förändras. Då kan motivationshöjande insatser och uppsökande verksamhet vara bra lösningar.

Koppling till arbetslivet är viktigt

Praktiska moment är inte lösbara i en handvändning, och det är svårt att rekrytera personal för att kompensera för till exempel APL-undervisning som faller bort under kortare perioder.

Att säkerställa en koppling till arbetslivet för eleverna är ännu en utmaning under pandemin. Det inkluderar elevers möjligheter att genomföra praktik (prao eller arbetsplatsförlagt lärande). Det kan ha särskilt stor effekt på yrkesinriktade gymnasieprogram.

Effekten riskerar att bli ännu större för gymnasiesärskolan. Där är alla nationella program yrkesinriktade och en betydande del av alla utbildningar utgörs av praktik. Elever som har gått ut gymnasiesärskolan hade dessutom en svag position på arbetsmarknaden redan före pandemin.

Undersökning om covid-19-pandemin. Enkätundersökning bland personal i skolväsendet om covid-19-pandemins påverkan, januari-februari 2021 hos Skolverket

Utebliven praktik 

Företag har svårt att ta emot elever på grund av smittskyddsregler, för att personal arbetar hemifrån eller för att branschen befinner sig i kris. Elever och deras vårdnadshavare har också tackat nej till praktik av smittskyddsskäl.

Många skolor genomför åtgärder för att hantera utebliven praktik. I vissa fall har praktik kunnat genomföras senare. I andra fall har elever fått genomföra praktiska uppgifter genom skolan. Kopplingen till arbetslivet har försvagats ytterligare ju längre pandemin har pågått.

Praktiska moment måste tas igen

Många praktiska studiemoment har behövt skjutas upp då skolor har stängt sina lokaler. De tas igen när skolorna öppnar. För många elever kan det vara utmanande att ta igen missade moment, samtidigt som undervisningen pågår med oförminskad takt i övriga ämnen.

En lösning som många skolor har använt sig av är lovskolor eller förlängd undervisningstid. Det kan vara ett bra sätt för många elever att ta igen missad undervisning. Samtidigt kan det ha en negativ inverkan på elever som har ett stort behov av återhämtning.

Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor hos Skolinspektionen

Tuffare arbetsmarknad

Arbetslösheten har ökat under pandemin. När fler personer ska konkurrera om färre arbetstillfällen påverkas personer med svag koppling till arbetsmarknaden allra mest. Det gäller i synnerhet unga som behöver stöd och anpassningar på arbetsplatsen och som idag är arbetslösa i högre grad än andra. Fler riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet. 

En nära kontakt med yrkeslivet är ett sätt att stärka kopplingen till arbetsmarknaden och möjligheten till jobb. Det gäller till exempel praktiska och yrkesnära moment i studierna, studiebesök inom relevanta branscher och praktik. Detta har varit svårare att upprätthålla under pandemin. Elever som har tagit examen under pandemin löper därför en risk att lämna skolan med en särskilt svag koppling till arbetslivet.

Störst utmaningar för gymnasiesärskolan

För elever på gymnasiesärskolan är övergången till arbete än mer utmanande. Därför utgör arbetsplatsförlagt lärande och yrkesnära studiemoment centrala delar av gymnasiesärskolans alla program.

Hur stor påverkan har varit inom gymnasiesärskolan är dock osäkert. För att kunna sätta in rätt insatser behövs mer kunskap om hur möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande och till arbete efter studierna har sett ut för elever i gymnasiesärskolan.

Satsningar för att öka möjligheterna till arbete

MFD ser att arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar (uvas) behöver intensifieras. Det involverar många olika aktörer som skola, kommun och Arbetsförmedlingen. Om ansvariga aktörer samarbetar för att hitta lösningar kan fler unga få den hjälp de behöver.

Idag saknas data för att kunna beskriva övergången från skola till arbete för unga med funktionsnedsättning. Elever som lämnar gymnasiesärskolan har särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför behöver stödet för att komma till arbete för personer som har gått särskolan stärkas ytterligare.

Begränsade livsval - situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Nationellt samordnat stöd till unga som varken arbetar eller studerar, slutrapport 2021 hos på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Lärdomar från skolan under pandemin

Utbildningssektorn har fått anpassa sig till pandemins utmaningar och har arbetat fram nya rutiner och arbetssätt. I uppföljningar från Skolverket anger rektorer att många av de nya arbetssätten har varit bra och kan gynna verksamheten även efter pandemin. 

Det handlar till exempel om:

• ökad samverkan mellan skolhuvudmän, skolor, professioner på skolor och lärare
• många skolor har ökat dokumentationen runt arbetssätt och specifika elever, vilket underlättar för vikarier
• verksamheter har arbetat mer uppsökande och har upptäckt fler elever som behöver någon form av stöd.

Många skolor har fokus på elevernas behov

För att kunna utveckla och förändra undervisningen har skolor behövt anta utmaningarna med ett öppet och lösningsorienterat förhållningssätt. Det gäller särskilt när situationen förändras snabbt, på det sätt som den har gjort under pandemin.  

Att skolan utgår från varje elevs behov och arbetar flexibelt är centrala förutsättningar för att elever med behov av stöd ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Därför har skolans förhållningssätt i framtagandet av lösningar på pandemins utmaningar varit särskilt viktigt för elever med funktionsnedsättning.

Mer flexibel undervisning även framöver

Under pandemin har elever fått möjlighet att få undervisning på flera olika sätt. Möjligheten till en mångfald av undervisningsformer är positivt för elever med funktionsnedsättning. Det bekräftas av att en del elever tycker att deras studiesituation har varit bättre under pandemin.  

I möten med MFD välkomnar organisationer för unga med funktionsnedsättning den ökade flexibiliteten. Det gynnar exempelvis barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som mår bättre av att studera hemifrån i perioder. Det gynnar också elever med sjukdomar som går i skov och som behöver göra många sjukvårdsbesök.

Europeiska kommissionen har tagit fram råd för blandad undervisning under och efter pandemin.

Kommissionen intensifierar sina insatser för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning hos Europeiska kommissionen

Lärare har behov av kompetensutveckling

För att kunna ta vara på de möjligheter som en mer behovsanpassad undervisning kräver är det nödvändigt med en viss kompetensutveckling. Det gäller både för skolhuvudmän och skolans personal.

Skolhuvudmän och skolans personal har dessutom ett behov av att utbyta erfarenheter av pandemin och att lära av varandra. Det har framkommit i MFD:s dialog med skolmyndigheterna. MFD menar att fortsatt flexibilitet i undervisningen är en sådan fråga som skulle gynna elever med funktionsnedsättning och där det kan finnas behov av erfarenhetsutbyte.