Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Till sök
Läkare och patient.

Uppföljning av funktionshinderspolitiken

Här finns våra kunskapsunderlag som beskriver funktionshinderspolitikens utveckling. Rapporterna handlar om politikens genomslag generellt och om utmaningarna utifrån jämställdhetsperspektivet. Det finns också särskilda utmaningar för föräldrar med funktionsnedsättning och personer med funktionsnedsättning som är nyanlända.

Myndigheten för delaktighet har regeringens uppdrag att följa upp utvecklingen inom funktionshinderspolitiken. Rapporterna som myndigheten publicerar varje år visar hur villkoren och delaktigheten utvecklas för personer med funktionsnedsättning och hur offentliga aktörer arbetar för att uppnå funktionshinderspolitikens mål.

Mål och inriktning för funktionshinderspolitiken 

Det finns stora skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och den övriga befolkningen på viktiga områden. Personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar för delaktighet i samhället. Detta blir tydligt i och med resultat från stora befolkningsundersökningar där gruppen kan jämföras med den övriga befolkningen när det gäller exempelvis utbildningsnivå, ekonomi och hälsa.

Statistik om personer med funktionsnedsättning

Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2019

Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018

Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2017

Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Bristande tillgänglighet – Rivkraft

Funktionshinders­politik ur ett jämställdhets­perspektiv

Bristande jämställdhet mellan kvinnor och män tenderar att förstärkas när perspektivet funktionshinder också beaktas. Flickor och kvinnor med funktionsnedsättning har sämre villkor och svårare att delta i samhällslivet än andra grupper. Exempelvis finns det könsskillnader inom gruppen personer med funktionsnedsättning när det gäller tillgång till stödåtgärder på arbetsmarknaden.

Ekonomisk jämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning

Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar än män med funktionsnedsättning till både delaktighet på arbetsmarknaden och arbetsvillkor. Därför har kvinnor lägre inkomster och sämre möjligheter till ekonomisk självständighet. Det visar MFD:s och Jämställdhetsmyndighetens kartläggning 2019 av utmaningar för att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om ekonomisk jämställdhet, för kvinnor med funktionsnedsättning.

Ekonomisk jämställdhet – Rivkraft

År 2018 besvarade 2 300 personer i vår undersökningspanel frågor om ekonomiska förutsättningar. Majoriteten är oroliga för att den egna ekonomin inte ska räcka till och tycker att det är svårt att få ekonomin att gå ihop.

Kvinnorna i panelen uppger i högre grad att de har en låg inkomst, att de ofta är oroliga för ekonomin och känner sig otrygga inför framtiden med den nuvarande ekonomiska situationen. De har även i större utsträckning varit tvungna att avstå från vård och sådant som är bra för hälsan jämfört med männen.

En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter

Denna rapport är en jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och möjligheter till delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

I rapporten från 2016 analyserar MFD områdena utbildning, arbete, politiskt inflytande utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen. Förklaringar till den ojämställda situationen finns bland annat i utformningen av den fysiska och kognitiva miljön.

Funktionshinder i asyl- och etablerings­processen

Personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta för effekterna av konflikter och migration. Under krissituationer och flykt ökar risken för att de utnyttjas och utsätts för våld. De möter i dessa fall stora hinder för att få tillgång till grundläggande skydd.

Personer med funktionsnedsättning i asyl- och etableringsprocessen – situationen i dag och behoven framåt

En del av de människor som söker asyl i Sverige har en funktionsnedsättning. Det saknas dock tillräcklig kunskap om hur många som berörs och hur situationen ser ut. Asyl och etablering är för de flesta människor en svår situation. Detta förstärks ytterligare om personen också bär med sig traumatiska eller svåra upplevelser.

Rapporten är från 2017 och handlar om situationen för personer med funktionsnedsättning i asyl- och etableringsprocessens olika steg. Kartläggningen fokuserar på områdena boende, hälsoundersökning, hälso- och sjukvård, stöd och service, utbildning och arbetsmarknad.

Funktionshinder i föräldraskapet

Föräldrar med funktionsnedsättning möter särskilda utmaningar och hinder. Fördomar, otillgängliga miljöer och brist på relevanta individuella stöd försvårar möjligheterna att delta i samhället på jämlika villkor.

Föräldraskap och funktionsnedsättning

År 2017 besvarade 1 054 föräldrar med funktionsnedsättning i MFD:s undersökningspanel en enkät om sin situation och sitt stödbehov. Resultaten visar att det finns ett stödbehov i föräldraskapet, men att nära hälften av de som har behov av insatser inte får dem.

Avsaknaden av rätt stöd får negativa konsekvenser för både förälder och barn. Föräldrarna upplever hinder i relationen till barnets förskola och skola, vid fritidsaktiviteter och i myndighetskontakter. En av tio känner sig ifrågasatt som förälder på grund av sin funktionsnedsättning.