Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Till sök
Valstugor, partiflaggor och människor på torg.

Demokratisk delaktighet

Valdeltagandet och den demokratiska delaktigheten är sämre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Bristande tillgänglighet i vallokalerna är en bland många orsaker. Valdeltagandet skiljer sig dock mellan personer med olika typ av funktionsnedsättning.

På samma sätt som det är en rättighet att delta i de allmänna valen är det en rättighet att på lika villkor och utan diskriminering kunna göra sin röst hörd och påverka politiken.

Många upplever otillgänglighet när de röstar

Många deltagare i vår undersökningspanel uppger att de är intresserade av politik och tycker att det är viktigt att samtala om politiska frågor. Men hälften är missnöjda med sina möjligheter att vara med och påverka.

Många upplever också brister i tillgängligheten när de röstar. I samband med valet 2018 fanns det både fysisk otillgänglighet och kognitiva brister.

MFD:s undersökningspanel: Tillgänglighet i det allmänna valet 2018

Vallokalerna har fysiska hinder och kognitiva brister

Tillgängliga vallokaler med tydlig och enkel information är avgörande för att alla ska kunna delta i de allmänna valen. Men vallokalerna har ofta fysiska hinder och kognitiva brister. Det visar vår kartläggning av tillgängligheten i vallokalerna i samband med valet 2018.

Val på lika villkor? En studie av tillgängligheten vid de allmänna valen 2014

Sämre demokratisk delaktighet bland personer med psykisk funktions­nedsättning

Personer med psykisk funktionsnedsättning saknar ofta resurser att ta plats i samhället. Samtidigt finns det ofta vilja att förändra samhället utifrån egna erfarenheter. Det visar vår kartläggning av deltagande och delaktighet i mellanvalsdemokratin för personer med psykisk funktionsnedsättning (2016).

Demokratisk delaktighet hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Andra myndigheters rapporter och kunskapsunderlag

Statistiska centralbyrån har ytterligare kunskapsunderlag om valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning.

Lägre valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning

Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning är något lägre än i övriga befolkningen. Det visar Statistiska centralbyråns analys av valdeltagandet i riksdagsvalet 2018. Då röstade 84 procent av personer med funktionsnedsättning, jämfört med 91 procent i övriga befolkningen.

Valdeltagandet skiljer sig dock mellan personer med olika typ av funktionsnedsättning. Särskilt lågt är valdeltagande bland personer med synsvårigheter, nedsatt rörelseförmåga, svåra besvär av oro, ångest och ängslan samt stora problem på grund av en neuropsykiatrisk diagnos. Däremot finns inte någon skillnad bland personer med nedsatt hörsel eller svåra besvär av allergi och astma.

Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2018 (Statistiska centralbyråns webbplats)